Provtagning av dagvatten kan vara både tidskrävande och kostsamt. Just nu pågår ett projekt i Västerås där IVL Svenska Miljöinstitutet utvärderar en alternativ metod för att kvantifiera belastning av dagvatten. VA-guiden reste till gurkstaden för att ta reda på mer.
Det är en blåsig men solig septembermorgon när jag möter upp forskarna Musbau Bello och Anton Rydstedt från IVL svenska Miljöinstitutet för att lära mig mer om den provtagningsmetodik som just nu utvärderas i två dagvattenbrunnar i Västerås. Med är även Axel Blomgren, konsult på Sweco Environment, som på uppdrag av Mälarenergi genomför en kartläggning av föroreningssituationen i dagvattnet från staden.
– Varje vecka samlar vi in dagvatten för analys, laddar ner flödesdata och mäter nivåerna i brunnarna, berättar Axel.
Komplicerat att provta dagvatten
Generellt är provtagning av dagvatten komplicerat. Föroreningshalten varierar mycket över tid och beror på hur mycket det regnar. Detta gör det svårt att erhålla representativa prover av dagvattnets föroreningsinnehåll. Det finns ett flertal olika sätt att provta dagvatten, bl a:
- Stickprovtagning – Detta är sällan en användbar metod då det endast ger ett momentanvärde av föroreningsinnehållet. Dagvatten är till sin karaktär varierande och ett stickprov kan i sin tur innebära en under- eller överskattning av föroreningsbelastningen.
- Tidstyrd provtagning – Ett antal dagvattenprover tas med ett visst tidsintervall. Även om fler prover erhålls har metoden samma brister som stickprovtagning vad gäller att få en representativ bild av föroreningsinnehållet.
- Flödesproportionell provtagning – En metod som ger mer representativa föroreningshalter men som samtidigt ofta är kostsam och tidskrävande. För att få en representativ bild av föroreningsinnehållet i dagvatten bör den flödesproportionella provtagningen pågå över flera regntillfällen och helst under ett helt år.
- Passiva provtagare – Med någon form av adsorbent kan olika ämnen eller ämnesgrupper tas upp och ackumuleras, under den tid som provtagaren ligger exponerad i vatten. Därefter sker laboratorieanalys av föroreningsinnehållet. Med en passiv provtagare erhålls en bild av den biotillgängliga fraktionen av föroreningarna. Det är därför svårt att med endast passiv provtagning uppskatta den totala halten av föroreningar i dagvattnet.
- Provtagning av sediment – Kan utgöra ett alternativ till vattenprovtagning då det bl a ger kunskap om ansamlade föroreningar, mängder och hur snabbt föroreningar ackumuleras. Sedimentprovtagning innebär också en mycket lägre kostnad om man jämför med kvalitativ vattenprovtagning.
Life IP Rich Waters
IVL Svenska Miljöinstitutet och Mälarenergis projekt ingår som en del i ett större, EU-finansierat projekt, kallat Life IP Rich Waters. Målet är att förbättra vattenmiljön, främst i mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Det är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare och vattenvårdsförbund där ny kunskap och metoder som tas fram inom ramen för projektet ska bidra till att tackla några av de miljöproblem som påverkar vattenkvaliteten negativt.
Mälarenergi, tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, undersöker var dagvattenföroreningar kommer ifrån och utvecklar användningen av provtagare och sensorer för att mäta mängden föroreningar i dagvatten. Inom projektet används både beprövad och ny teknik för att utvärdera hur påverkan på miljön kan minskas.
Kostnadseffektivt och detaljerat sätt att kvantifiera dagvattenföroreningar
Inom projektet har två turbiditetssensorer (2x Campell OBS501) installerats för att mäta dagvattnets grumlighet. Passiva provtagare (EWM – Exposmeter Metal for water och EWM-P Exposmeter Phosphorous for water) används för att mäta lösta halter av fosfat och ett antal metaller i vattnet. Dessa mätningar kompletteras sedan med flödesmätning (ISCO 2150), flödesproportionellt dagvattenprovtagning (ISCO 6712) och kemisk dagvattenanalys som Mälarenergi, genom Sweco Environment, ansvarar för.
– Vi undersöker vilka samband det finns mellan grumlighet och totalhalter av fosfat och metaller i dagvatten och mellan lösta halter och mängder som ackumuleras på passiva provtagare för att se om kontinuerliga grumlighetsmätningar och passiv provtagning skulle kunna vara ett mer kostnadseffektivt alternativ för att kvantifiera belastning av dagvatten, berättar Musbau Bello.
Lovande resultat
– En annan fördel är att vi erhåller ett resultat direkt från mätaren och vi behöver alltså inte göra några kompletterande turbiditetsanalyser i laboratioriemiljö, säger Musbau Bello och klättrar ner i dagvattenbrunnen för att hämta upp den passiva provtagaren.
Resultaten från provtagningarna ser än så länge lovande ut, även om man enligt Musbau Bello har haft vissa problem med uppbyggnad av biologiskt material på turbiditetssensorerna i dagvattenbrunnarna.
Provtagningsprojektet pågår även under 2020 men de första resultaten från studien förväntas kunna presenteras i början av nästa år. Förhoppningen är att studien, förutom att utvärdera en potentiellt mer kostnadseffektiv provtagningsmetod, även ska kunna bidra till bättre kunskap om var föroreningarna i dagvattnet kommer ifrån och hur de kan åtgärdas.
Läs mer om projektet Life Rich IP här.
Relaterat
– Dagvattenkvalitet – en kunskapssammanställning
– Upplands-Bro kommun provtar dammsediment
– Utmaningar vid dagvattenprovtagning
