Tätning av bäck i Uppsala ska hindra läckage av dagvattenföroreningar till grundvattnet

Arbete pågår. Foto: Ville Feltelius, VA-guiden.

Just nu pågår arbete med att bredda och täta en bäck i området Ruddamms- och Geijersdalen i Uppsala, en bäck som avleder stora volymer dagvatten från stadens västra stadsdelar. VA-guiden ställde några frågor om projektet till Irina Persson, VA-ingenjör vid Uppsala Vatten.

Invid Studenternas IP i Uppsala, som stått värd för otaliga bandyfinaler, ligger området Ruddamms- och Geijersdalen. Det är ett brant sluttande naturområde med en mindre bäck i botten av dalen. Just nu är området delvis avstängt eftersom arbete pågår med att bredda och täta cirka 700 meter av bäckens sträckning. Bäcken avleder stora volymer dagvatten från stadens västra delar, bland annat vatten från en relativt nyligen anlagd dagvattendamm.

VA-guiden ställde några snabba frågor om tätningsarbetet till Irina Persson, VA-ingenjör vid Uppsala Vatten, som agerat sakkunnig inom projektet. Själva arbetet genomförs under ledning av Uppsala kommun.

Varför görs tätningen av bäcken i Geijersdalen? Har ni övervägt att leda dagvattnet förbi ravinen i täta ledningar i stället för att tätningen av bäcken?

– Tätningen genomförs för att förhindra läckage av föroreningar från dagvattnet till dricksvattnet som rinner genom åsen i området. Man har studerat alternativet att leda förbi vattnet i stället för att täta, men kom fram till att det skulle innebära att orenat vatten riskerar att ledas ut i Fyrisån, vilket inte heller är bra.

Till vänster: Bäckens sträckning i Geijersdalen. Till höger: Bäcken i höjd med Eklundshovsvägen. Foto: Irina Persson, Uppsala Vatten.

Hur går tätningen till och vilket material används?

– Diket breddas och tätas med en bentonitmatta. Bentonit är en sorts lera som sväller i kontakt med vatten och som därmed blir tät. Ovanpå bentoniten läggs sedan grus och sten. Närmast sjukhusvägen anläggs dessutom en mindre damm som ska vara ett katastrofskydd så att utsläpp från olyckor inte hamnar i Fyrisån. Som en kompletterande åtgärd görs diket i det närliggande Rudammsdalen samtidigt slingrande för att få en bättre reningseffekt innan vattnet når ån.

Har det varit något särskilt att tänka på inför att göra den här typen av ingrepp i en naturlig miljö? Några särskilda tillstånd som behövt sökas?

– Arbetet har krävt ett antal olika tillstånd, däribland tillstånd för vattenverksamhet hos mark och miljödomstolen, dispens från biotopskydd men även tillstånd enligt kulturmiljölagen till ändring av byggnadsminne, gällande nedtagning av träd på byggnadsminnet Uppsala hälsobrunn och Eklundshof.

Kommer det att ske någon efterkontroll för att säkerställa att ingen infiltration sker? Hur arbetet gått hittills?

Efterkontrollen utgörs av okulär tätskiktskontroll. Arbetet har flutit på bra och vi räknar med att ha allt är klart till sommaren!

Jag kan tänka mig att denna typ av åtgärd inte är jättevanlig, gjorde ni någon utblick inför arbetet för att se om det finns liknande exempel?

–  Ja, vi letade efter liknande projekt från andra platser och fann exempel från både Tyskland och Skellefteå som var till hjälp för vårt arbete.


Relaterat

När är det lämpligt och möjligt att konstruera dagvattendammar utan tätskikt? – expertsvar 21 mars 2022

Reportage – Uppsala Vatten bygger dagvattendamm på dricksvattentäkten 2 juni, 2020