Styrelsen för Avloppsguidens användarförening uppmanar lärosätena att rusta och förbereda de studenter som får anställning hos miljökontoren som inspektörer. Tyvärr ger dagens utbildningar inte tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta med små avlopp, det skriver styrelsen i det brev styrelsen skickat till 15 svenska lärosäten.
Styrelsen för Avloppsguidens användarförening har formulerat en skrivelse till lärosäten för att uppmärksamma att det råder stor efterfrågan på kvalificerad personal inom miljö- och hälsoskyddsområdet, särskilt när det gäller området små avlopp.
Otillräckliga kunskaper ger en dålig start i arbetslivet
Många kommunala miljökontor står inför utmaningen att rekrytera personal med rätt kompetens och utbildning. Styrelsen har noterat att flera lärosäten har ändrat sina utbildningar inom miljöområdet, från en betoning på naturvetenskap med inriktning mot miljö- och hälsoskydd och miljöbalken, till en mer tvärvetenskaplig inriktning med tonvikt på hållbarhet och klimat. För miljökontoren innebär detta att förvaltningen behöver utbilda de nya inspektörerna för att kunna hantera ärenden inom miljöbalkens område.
Många nyutexaminerade har små avlopp som ett så kallat instegsjobb och får arbeta med att bedöma små avloppsanläggningar. Detta område kräver en bred kunskapsbas som rör lagstiftning, reningsteknik och geohydrologi med mera. En viktig komponent är också förmågan att kommunicera väl och möta privatpersoner. Det som gör arbetet utmanande är samtidigt det som gör det varierande och utvecklande.
Personer som saknar tillräckliga kunskaper får tyvärr en dålig start i arbetslivet och söker sig bort från miljö- och hälsoskyddsområdet.
Förstärk utbildningen inom små avlopp
Styrelsen vill därför uppmärksamma lärosätena om behovet av utbildning inom miljö- och hälsoskydd och i synnerhet små avlopp.
”Utbildningarna idag ger inte tillräckliga kunskaper för att kunna arbeta med små avlopp. Det är tyvärr vanligt att de som har utbildning inom området små avlopp har för grunda kunskaper när det till exempel gäller handläggning av ärenden enligt miljöbalken och myndighetsutövning rent generellt. Studenterna skulle behöva mer av praktiska moment och mer specialiserad utbildning.”
Styrelsen hoppas att lärosätena ser möjligheten till att tillfredsställa ett behov och vill samarbeta för att säkerställa att framtidens miljö- och hälsoskyddsinspektörer är bättre rustade för de utmaningar de kommer att möta i sina yrkesliv.
Tipsa gärna om ytterligare lärosäten
Styrelsen och VA-guiden har sonderat lärosäten och valt ut kontaktvägar för utbildningar med både riktade inspektörsutbildningar och mer generella miljö- och samhällsinriktade program. Du hittar brevet i sin helhet i rutan nedan och dela gärna styrelsens uppmaning via dina kanaler.
Tipsa gärna styrelsen om ytterligare lärosäten. Sändlistan 2024-04-22:
Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstad Universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, SLU, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala Universitet och Örebro Universitet.
Bra att VAG och användarföreningen påpekar detta.
Själv anser jag att prövning och tillsyn av små avlopp skall regionaliseras och samordnas med myndighetsutövningen för stora avlopp (> 2000 pe). Speciellt prövning/tillsyn de små avloppen kräver en mycket bred och djup kompetens. Då myndigheternas beslut påverkar inte bara de enskilda , utan även VA kollektiv och skattekollektiv väldigt mycket är uppdraget som inspektör mycket ansvarsfullt. Det är en omöjlighet att säkerställa erforderlig kompetens rättssäkerhet om myndighetsutövningen är uppdelad i 290 kommuner. Det kanske funkade när prövning och tillsyn följde de gamla allmänna råden då mynndighetens uppgift var att se till att man följde byggmanualer. Idag när miljöbalken gäller och Hav vägleder med bla de nya allmänna råden blir uppgiften omöjlig att utföra på kommunal nivå. Betänk tex hur olika inspektörer i olika delar av landet gör bedömningar skyddsbehov i det enskilda fallet. Hur många gör tex rimlighetsbedömningar?