Erfarenheter från lokal åtgärdssamordning inom Nyköpingsåarnas avrinningsområde

Anneli Carlén, verksamhetschef vid Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund (NVVF). Foto: Privat. I bakgrunden syns våtmarken Erkan invid Kilaån, ett av många projekt som NVVF varit involverade i. Foto: Ville Feltelius, VA-guiden.

Under ett frukostseminarium inom innovationsprogrammet Water Wise Societies delade Anneli Carlén vid Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund med sig av lärdomar och erfarenheter om arbete med lokal åtgärdssamordning. Vikten av att bygga upp ett lokalt engagemang var en av sakerna som lyftes, för att få till och bibehålla vattenåtgärder.

En viktig del av innovationssatsningen Water Wise Societies är att programmets medlemmar och aktörer möts och diskuterar idéer som kan leda till en nödvändig systemomställning inom vattenområdet. Tanken är att dessa möten ska bidra till det huvudsakliga målet med programmet, som går ut på att alla ska ha tillgång hållbart vatten senast 2050.

Ett exempel på ett sådant möte inom Water Wise Societies var det digitala frukostseminarium som anordnades den 30 augusti. Temat var åtgärdssamordning och inbjuden föreläsare var Anneli Carlén, verksamhetschef vid Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund (NVVF). Hon delade med sig av NVVF:s verksamhet och gav exempel på lärdomar från lokal åtgärdssamordning inom vattenvårdsförbundets avrinningsområde.

Åtgärdssamordning från ett gräsrotsperspektiv

NVVF:s arbete med åtgärdssamordning utgår från ett gräsrotsperspektiv, det vill säga en god lokalkännedom och aktiva lokala nätverk. Enligt Anneli Carlén utgör vattenvårdsförbundet en neutral plattform där markägare, myndigheter och andra kan mötas och kommunicera.

– Som vattenvårdsförbund har vi möjlighet att vara med under hela processen, från ax till limpa. Vi kan bistå med kunskap och rådgivning men även underlätta möten mellan berörda parter. Det kan vara möten med lantbrukare med en kaffekopp i handen eller möten på nationell nivå där vi pratar policyfrågor. Vi spenderar också mycket tid ute i fält, för att kunna bilda oss en uppfattning om hur det ser ut på markerna och bistå markägaren med förslag på lämpliga åtgärder.

Vattenåtgärder så som anläggning eller restaurering av våtmarker kräver ofta både pengar och tillstånd för att genomföra, något som kan vara svårt att få grepp om för en enskild lantbrukare enligt Anneli Carlén.

– Vi kan hjälpa till med ansökningar till länsstyrelsen eller hur man söker olika typer av ekonomiska medel. Det här kan annars utgöra trösklar som riskerar att leda till att åtgärderna överhuvudtaget inte blir av.

En annan viktig del i NVVF:s arbete är att i olika sammanhang lyfta goda exempel på redan genomförda åtgärder.

– Det är jätteviktigt att skapa möjligheter för intresserade att se och uppleva åtgärder. Det kan till exempel handla om att en markägare ges möjlighet att åka och titta på en fin våtmark som är gjord i närheten, kanske hos en granne eller i en grannkommun. En politiker som inte har sett en våtmark tycker jag också ska ha gjort det innan man börjar prata om våtmarkssatsningar.

Tips för att lyckas med den lokala åtgärdssamordningen

Anneli avslutade sin föreläsning med att ge några handfasta tips på vad hon anser är viktigt för att lyckas med lokal åtgärdssamordning utifrån NVVF.s mångåriga arbete med frågorna:

  1. Bygg upp ett lokalt engagemang för frågorna och ha tålamod. Det tar tid att samverka och bygga upp förtroende och de relationer som behövs för att åstadkomma och upprätthålla vattenåtgärder.
  2. Tydliggör rollerna för alla inblandade parter, framför allt vad gäller myndighetsrollen. Genom att klargöra vad exempelvis länsstyrelsen kan och inte kan hjälpa till med blir det lättare att skapa realistiska förväntningar hos markägare som vill genomföra åtgärder.
  3. Använd direkt och öppen kommunikation. Gå inte omvägar utan prata direkt med markägare eller andra berörda parter.
  4. Ha ett nyfiket och öppet sinne. Man bör inte gå in ett projekt med en helt färdig plan utan vara öppen för andras idéer. Viktigt är att låta alla inblandade parter komma till tals så att de känner som en del av projektet.
  5. Hitta ”win-win”-lägen för åtgärder. Det är ju viktigt att åtgärden ska vara bra både för markägarna och för vattenmiljön. Går det till exempel att hitta mark som ur jordbrukssynpunkt inte är så produktiv kan detta vara en lämplig plats för en åtgärd.
  6. Bygg en vi-känsla kring ett vattenvårdsprojekt och försök entusiasmera inblandade parter. Det blir då mycket roligare och enklare att samverka.

Från lokala till internationella projekt

NVVF har arbetat med lokal åtgärdssamordning sedan 2008. Vattenvårdsförbundets verksamhet omfattar avrinningsområdena för Nyköpingsån, Svärtaån, Kilaån samt tillhörande kustregion.

Under den tiden har man deltagit, och drivit många olika projekt för att åstadkomma fler vattenåtgärder inom vattenvårdsförbundets verksamhetsområde, både nationellt och internationellt. Man har bland annat varit en del i projektet LIFE IP Rich Waters, där man bistått med kunskap i tre olika delprojekt med fokus på åtgärdssamordning och förbättrad vattenmiljö. NVFF är även involverade i flera nu pågående projekt.

– I LONA-projektet ”Vattentätare” arbetar vi tillsammans med Flens kommun med återvätning i både skogs- och lantbruksområden. Att även få till åtgärder i skogsmark är väldigt viktigt ur ett helhetsperspektiv eftersom det inte räcker att börja prata åtgärder när vattnet redan är nere i jordbruksområdet och översvämmar marken där, säger Anneli Carlén.

I ett annat nyligen startat projekt ”Från Gård till å”, som löper fram till 2027, arbetar NVVF med vattenvårdsplaner och vilka åtgärder som kan tillämpas på gårdsnivå och vilka effekter det kan få. Vattenvårdsförbundet kommer även att vara med i ett Interreg-projekt tillsammans med Världsnaturfonden WWF, och representanter från Estland och Lettland. Syftet med projektet, som går under namnet BaltCOP, är att öka kunskapsutbyte om främst våtmarker men även övergödning i regionen.

Läs mer om NVVF:s verksamhet på vattenvårdsförbundets hemsida

Mer information om innovationsprogrammet Water Wise Socities