Nytt system för att betygsätta byggnaders klimatresiliens

I ett nytt projekt av RISE utvecklas ett verktyg för så kallade klimatresiliensdeklarationer. Tanken är att hjälpa fastighetsägare att bedöma och minska klimatrisker med hjälp av framför allt enklare men också kostnadseffektiva åtgärder. Systemet tas fram tillsammans med försäkringsbolag och banker och ska stödja både hållbar finansiering och klimatanpassning av fastigheter. 

Vattenskador på fastigheter till följd av extremväder är ett växande problem som resulterar i stora kostnader för både fastighetsägare och försäkringsbolag. Skadorna uppkommer vanligen då skyfallsvatten tränger in bakåt i byggnaderna via avloppssystemet men kan även uppstå vid bland annat översvämningar från havet.

Ett sätt att visa hur rustade byggnader är för klimatrisker

Stina Stenquist, projektledare vid RISE

Stina Stenquist är projektledare vid avdelningen Bygg och fastighet på Research Institutes of Sweden (RISE) och har under de senare åren fokuserat sitt arbete på klimatanpassning. På RISE är hon delaktig i arbetet med Klimatresiliensdeklarationer, där man utvecklar ett system för fastighetsägare att bedöma deras byggnaders motståndskraft mot klimatrisker.

– Många fastighetsägare saknar idag kunskap och resurser att utvärdera hur väl rustade deras fastigheter är mot till exempel översvämning. Vår vision med projektet är att skapa ett system som påminner om energideklarationer, där man använder en sorts skala för att visa hur energieffektiv en byggnad är. På samma sätt hoppas vi kunna ta fram en skala för klimatresiliens.

Små åtgärder med stor effekt

Ett av projektets viktigaste inslag är att identifiera åtgärder som kan generera en stor effekt utan att kräva stora investeringar.

– De största skadorna vi ser idag är backtrycksskador på fastigheter vid skyfall. Vi har sett exempel på där två fastigheter står nära varandra och den ena drabbas hårt av ett skyfall, medan den andra klarar sig nästan helt. Det handlar ofta om små saker, som att skydda sin källarbrunn eller installera backventiler, berättar Stina Stenquist.

Hur en byggnad är konstruerad och inredd påverkar också skadeomfattningen. Gamla källare från 1800-talet och tidigt 1900-tal, som är enkla och oinredda, klarar ofta skadorna bättre och är enklare att reparera än moderna källare med dyr inredning. Samtidigt kan faktorer som sprickor i grunden eller stora öppningar göra att vatten lättare tränger in.

– En annan mer oväntad risk är de åtgärder som gjorts för att tillgänglighetsanpassa äldre byggnader. I flera fall har man tagit bort trösklar exempelvis, vilket gör det enklare för vatten att rinna in vid översvämningar.

Utöver byggnadernas konstruktion spelar deras placering och värde en central roll. En fastighet i centrala Stockholm kan i många fall vara värda att reparera, eftersom fastighetsvärdet motiverar kostnaden för att åtgärda skadorna. I mindre attraktiva områden kan samma skador göra reparationen ekonomiskt olönsam.

– Vi försöker identifiera var de stora insatserna som exempelvis naturbaserade lösningar verkligen behövs, så att vi kan spara resurser och fokusera på rätt områden. I grund och botten handlar det om hur kan vi hjälpa fastighetsägaren att förstå vad de behöver göra. Vi behöver bli bättre på att ge råd och ge mer precisa råd.

Viktigt att veta byggnaders sårbarhet

Att skapa ett system för klimatresiliensdeklarationer kommer dock också med sina utmaningar. Enligt Stina Stenquist utgör framför allt behovet av olika byggnadspecifika data ett av de stora hindren för att utvärdera byggnaders sårbarhet.

– Det finns mängder av användbara data, men den är utspridd och inte anpassad för det här ändamålet. Det gör det svårt att skapa en enhetlig bedömning. Som exempel har många kommuner tillgång till detaljerade data om skyfall idag, men det saknas samtidigt information för att förutse skadorna på byggnadsnivå.

Att bygga systemet kräver nämligen information om lokala förhållanden och byggnaden, så som brunnars placering och höjd i förhållande till omgivningen samt dagvattensystemens kapacitet. Dessutom kan en del väsentliga data vara svår att samla in eller vara för känslig för att delas.

– Det vi har tittat på i första hand är om man kan göra ett digitalt system, ett så kallat screeningverktyg, som utifrån befintliga data kan identifiera sårbarheter i byggnaden på ett enkelt sätt. Om det inte skulle fungera är alternativet att göra på ett liknande sätt som vid en energideklaration. Då kan inspektörer, i samband med en överlåtelsebesiktning eller energideklaration, även utvärdera de aspekter som rör klimatresiliens. Screeningverktyget kommer att göra data tillgängliga för fastighetsägare, banker, försäkringsbolag och andra relevanta aktörer för att bättre bedöma risker.

Krävs samordning mellan olika aktörer

RISE samarbetar med både banker och försäkringsbolag i framtagandet av screeningverktyget. Stina Stenquist berättar att det är utmanande att möta aktörernas olika behov.

– Medan försäkringsbolagen vill minimera sina kostnader för skador, är bankerna intresserade av att sänka risken kopplat till huslån, i synnerhet i och med den nya EU-taxonomin. Fastighetsägarna vill i sin tur skydda sina byggnader utan att det blir för dyrt. Men vårt samarbete fungerar bra och vi har haft återkommande möten det senaste halvåret.

Genom att koppla riskbedömningar till möjligheter för gröna lån och försäkringspremier hoppas man kunna motivera fastighetsägare att vidta åtgärder. Den nya EU-taxonomin ska också underlätta för banker och andra investerare att göra hållbara placeringar, genom att till exempel fastighetsbolag nu måste visa hur pass klimatanpassade de är. Enligt Stina Stenquist är tiden därför mogen att införa klimatresiliensdeklarationer.

– Vi ser både en potential men framför allt ett behov att göra detta till ett gemensamt europeiskt system och vi har fått positiv respons från aktörer i Spanien, Norge och Holland. Vi har inte hittat liknande system men sett at bland annat Österrike har börjat arbete mer med sårbarheten i byggnaderna.

Kan påverka framtidens byggprocesser och planering

Finansieringen för att utveckla screeningverktyget löper fram till sommaren 2026. Efter det planerar RISE att söka ytterligare medel för att ta steget ut och samarbeta internationellt.

– Sedan har vi precis fått finansiering för att ta fram en färdplan tillsammans med fastighetsägare i framför allt Stockholmsområdet, men även i andra delar av landet. Färdplanen tas fram för att öka takten i genomförandet av klimatanpassningsåtgärder för fastigheter och planeras vara klar i december i år.

Stina Stenquist tror att klimatresiliensdeklarationer kan påverka framtidens byggprocesser och planering.

– Vi ser redan nu att nybyggnationen i Sverige oftast tar hänsyn till klimatrisker, men äldre detaljplaner och befintlig bebyggelse är en stor utmaning. Där kan det här systemet göra skillnad och det är viktigt att skapa ett system som kan anpassas i takt med att nya utmaningar uppstår.