En ny studie av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet och Sheffields universitet visar att blågrön infrastruktur kan bidra med betydande värden i städer, men att nyttan beror både på hur lösningarna utformas och placeras i staden.
Malmö stad blir den första kommunen i Sverige att införa en klimatanpassningsrådgivare. Syftet med rollen är att stödja fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i arbetet med att rusta sig mot klimatförändringar.
SMHI har sammanställt myndigheternas klimatanpassningsarbete under 2025. Rapporten visar att flest åtgärder riktats mot översvämningar, följt av skyfall.
Hur kan AI och högupplöst radardata användas för att bland annat minska översvämningsrisker och peka ut kostnadseffektiva dagvattenåtgärder i städer? Det är kärnfrågan i Interreg-projektet Opti-SITE.
Klimatförändringar hotar Sveriges livsmedels- och dricksvattenförsörjning. En ny risk- och sårbarhetsanalys pekar ut torka som det största hotet. Riskerna förväntas även öka över tid.
En ny vetenskaplig studie undersöker hur Malmös underjordiska miljö kan bidra till stadens klimatanpassning. Genom att kartlägga så kallade geosystemtjänster har man identifierat lämpliga områden för att hantera utmaningar som översvämningar och vattenbrist.
En ny studie från Göteborgs universitet presenterar ett verktyg som gör det möjligt att jämföra 20 olika blågröna lösningar och väga deras olika funktioner mot kostnader.
Tillväxtverket har beslutat om nära 715 miljoner till EU-projekt i Sverige. Syftet är att stärka regional utveckling och innovation. Flera av de beviljade projekten har fokus på klimatanpassning, dagvattenhantering och vattenvård.
Klimatanpassning i befintliga stadsmiljöer är ofta en utmaning. Platsbrist, höga kostnader och behovet av samverkan över fastighetsgränser gör arbetet komplext. Ett nytt verktyg, klimatanpassningskontrakt, kan dock utgöra en potentiell lösning för fler åtgärder.
