Världsnaturfonden WWF leder det treåriga projektet BaltCOP som syftar till att snabba på åtgärdsarbetet i länder runt om Östersjön och minska belastningen av näringsämnen. De första sex månaderna har nu passerat och VA-guiden har stämt av med projektledaren Mats Johansson, sakkunnig inom vattenförvaltning på WWF, om vilka aktiviteter och åtgärder som man hunnit med att genomföra i projektet hittills.
Projektet Baltic Catchment Officer Project (BaltCOP) syftar till att främja olika typer av restaureringsåtgärder inom avrinningsområden i Sverige, Estland och Lettland, för att på så sätt minska näringsläckaget till Östersjön. Projektet kommer att pågå under tre år (2024–2027) och har en budget på 25 miljoner kronor.
– Det centrala i BaltCOP-projektet är ”catchment officers”, eller lokala åtgärdssamordnare. Med deras lokala kunskap om förutsättningarna inom avrinningsområdet fungerar de som en länk mellan markägare, kommuner och andra intressenter för att få fler åtgärder på plats och där de också gör störst nytta, säger Mats Johansson, projektledare och sakkunnig inom vattenförvaltning på Världsnaturfonden WWF.
Inget hundrameterslopp – snarare 3000 meter hinder
Inom projektet är tanken att bygga upp en kunskapsbank, dels kring åtgärdssamordning ur ett avrinningsperspektiv, dels om hur våtmarker, restaurering av vattendrag och andra åtgärder bäst genomförs. Därutöver ska ett antal olika fysiska åtgärder genomföras i Sverige, Estland och Lettland.
– Projektet omfattar alltså både policyarbete, fältprojekt, kunskapsutbyte och lärande som vi på sikt hoppas ska leda till en ökad åtgärdstakt i alla länder runt Östersjön, inte bara de länder som nu deltar i BaltCOP.
En utmaning i projektet är att de medverkande länderna har kommit olika långt i arbetet med att implementera lokal åtgärdssamordning som strategi i vattenförvaltningsarbetet. Mats Johansson drar en parallell till löparbanan.
– Om vi i Sverige i viss mån kanske redan har börjat springa, så står man i startblocken i Estland. Där har man kommit en bit på vägen med att börja anlägga våtmarker och andra åtgärder. I Lettland funderar man samtidigt fortfarande på om och var löparbanan ska anläggas. Där handlar det mer om att undersöka förutsättningarna för att kunna genomföra åtgärder. Men oavsett vilket land vi pratar om handlar det inte om något hundrameterslopp vi har framför oss, snarare 3000 meter hinder, i varje fall om vi har som mål att lösa problematiken med övergödning i Östersjön.
En våtmark anlagd – ytterligare en på gång
BaltCOP har nu pågått i sex månader och man har redan hunnit med en hel del aktiviteter. Sveriges representant i projektet är Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund (NVVF). Under den första perioden har förbundet framför allt arbetat med att visa hur lokal samordning och rådgivning kan stärka åtgärdsarbetet. NVVF har dessutom redan hunnit anlägga BaltCOP-projektets första våtmark, i Sättersta-Vreta i Nyköpings kommun. Och nästa våtmarksanläggning är redan på gång.
– NVVF samarbetar med Katrineholms kommun för att inom BaltCOP anlägga ytterligare en våtmark i Krämbol. Båda dessa våtmarker kommer vi sedan använda som exempel att kommunicera kring lokalt och nationellt, men också till interna kunskapshöjande dialogmöten om hur vi exempelvis följer upp och genomför provtagning av anläggningarna.
Identifiera de bästa platserna för restaurering av vattendrag
I Estland har de första sex månaderna framför allt ägnats åt att identifiera platser och metoder för restaurering av vattendrag som leder till störst nytta för Östersjön. En del tid har också lagts på att kommunicera kring de planerade åtgärderna. Projektpart i Estland är Estonian Fund for Nature (ELF).
– ELF har jobbat mycket med att etablera kontakt och dialog med markägare och andra intressenter för att skapa delaktighet och sprida information om varför restaureringen är viktig. Man gör fotarbetet i åtgärdssamordningen och rådgivningen. På så sätt byggs ett förtroende till kommande perioder i projektet, då tanken är att få till de faktiska åtgärderna, berättar Mats Johansson.
Trots att projektet är inne i sin första fas har man redan hunnit med att anlägga en pilotåtgärd. I Asupiån, i västra Estland, har en grupp med naturvårdare, markägare och statliga representanter arbetat med att bygga en liten konstgjord damm av lokalt material som jord och gräs. Syftet med dammen är att fördröja vatten några veckor längre under våren, något som kan minska näringsläckaget till Östersjön och samtidigt gynna den biologiska mångfalden.
– Ytterligare en rolig sak som är på gång i Estland är att de nationella myndigheterna är i starten av ett stort så kallat Strategic Integrated Project, ett EU-finansierat LIFE-projekt. Där kommer man att arbeta med åtgärder för nästan allt vatten i västra Estlands och man vill tillämpa metoden lokala åtgärdssamordnare eller ”Water Rangers” som de benämner dom där.
Svårt att nå ut med finansiering av våtmarker i Lettland
I Lettland har man alltså inte kommit lika långt i åtgärdsarbetet som i Sverige och Estland. En anledning till detta är enligt Mats Johansson att de tillgängliga ekonomiska stöd som finns för anläggande av våtmarker och andra åtgärder inte utnyttjas.
– Det byggs egentligen inte några våtmarker i odlingslandskapet i Lettland, även om det finns pengar avsatta för det både på nationell nivå och i form av EU-stöd. En studie inom BaltCOP-projektet visar att mekanismen för finansiering av åtgärder inte fungerar idag. Vår förhoppning är att denna insikt kan användas för att skapa policyrekommendationer så att de statliga stödsystemen förbättras.
Under den första perioden har de lettiska projektpartnerna Pasaules Dabas Fonds (PDF), en systerorganisation till WWF, och Latvian University of Life Sciences and Technologies annars ägnat sig åt att utveckla ett nytt och användarvänligt verktyg, som ska hjälpa åtgärdssamordnare och markägare att identifiera de bästa platserna för att skapa våtmarker. Verktyget ska säkerställa att våtmarkerna på ett effektivt sätt minskar belastningen av näringsämnen och kommer att användas för att initiera pilotprojekt samt skala upp restaureringsinsatser utifrån BaltCOP-projektet.
Ytterligare en aktivitet som PDF hunnit med är att i samarbete med klimat- och miljöministeriet i Lettland ordna ett nationellt dialog- och informationsmöte för markägare, nationella myndigheter och departement, forskare och ideella organisationer. På detta presenterades BaltCOP och ”the catchment officer approach” och man diskuterade vikten av åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten och minska näringsläckaget till Östersjön, samt vilken roll lokala och regionala aktörer har för att uppnå detta.
En verktygslåda till åtgärdssamordnare
När BaltCOP avslutas hoppas Mats Johansson att lärdomarna från projektets aktiviteter och fältprojekt ska kunna paketeras till en slags verktygslåda för åtgärdssamordnare runt om Östersjön.
– Oavsett om man är ny i rollen som åtgärdssamordnare, har arbetat ett tag eller är väldigt erfaren ska verktygslådan vara till hjälp. Just nu har den arbetsnamnet ”The BaltCOP Guidebook” och är tänkt att innehålla verktyg som är flexibla. Vi behöver skiftnycklar som kan anpassas istället för en fast nyckel för att få loss de skruvar och muttrar som sitter extra hårt.
VA-guiden hoppas kunna följa utvecklingen av BaltCOP under de kommande åren. Under tiden hittar du mer information om projektet på Världsnaturfonden WWF:s webbplats eller på webbplatsen för EU:s Central Baltic Programme.
