Hur ska en vattendom tolkas som använder villkoret ”starten av vårfloden” eller ”början av vårflödet” som definition av en tidpunkt? Hur bör man gå tillväga om villkoret blir svårt att tillämpa då vårfloden försvunnit på grund av klimatförändringarna? Paulina Rautio, miljöjurist vid Paneo, svarar.
FRÅGA
I vattendomar villkoras ofta åtgärder beroende på om vårfloden inträffat eller ej, dvs om vårflödena har startat eller ej. SMHI noterar att begreppet vårflod definieras som första dagen när flödet i ett vattendrag medelvattenföringen över året. Samtidigt konstaterar SMHI att begreppet vårflod idag endast är applicerbart norr om Dalälven som indikator. Söder om Dalälven kommer och går höga flöden även under vintern. Övergången från vinter till vår är inte tydlig utan det växlar fram och tillbaka.
Hur ska en vattendom tolkas som använder ”starten av vårfloden” eller ”början av vårflödet” som definition av en tidpunkt när denna inte är entydig och som enligt SMHI inte kan användas som indikator söder om Dalälven? Vad säger juridiken om hur man ska göra om man har en sådan villkorspunkt i sin vattendom och befinner sig söder om Dalälven med omväxlande vår och vinter under den period då vi förr hade vinter?
SVAR
Utgångspunkten för tolkningen av begreppet ”starten av vårfloden” eller ”början av vårflödet” utgår från domen i det specifika fallet. Definieras begreppet i domen eller ansökningshandlingarna är det med utgångspunkt från den definitionen som domen ska tolkas och inte SMHI:s definition. Så börja med att läsa domen och vad som framkommit i samband med prövningen av ansökan.
Ger det ingen vägledning så får man fundera på definitionen av vårfloden vid tidpunkten för ansökan. Vårfloden kopplas generellt till snösmältningen och då får man fundera på om flödena kan kopplas till snösmältningen som traditionellt sker under våren. Idag ser vi villkorsformuleringar där vårfloden definieras med tidsbegränsningar men utgångspunkten för tolkningen är den definition som var aktuell vid tiden för domen.
I vissa delar av landet så finns det inte längre en vårflod, utan precis som frågeställaren framför, så kan det vara höga flöden även under vintern. Om det inte längre är aktuellt med en vårflod eller villkoret om vårflod är svår att tillämpa bör man överväga en ändring av villkoret eller att söka ett nytt tillstånd.
Om tillståndet i övrigt är aktuellt och det inte är aktuellt att ansöka om nytt tillstånd så finns det en möjlighet för verksamhetsutövaren att ansöka om ändring av villkor (24 kap. 13 § miljöbalken). Det är möjligt att ändra eller upphäva andra bestämmelser och villkor i en tillståndsdom än sådana som avser storleken av ersättningens belopp. Villkoret får dock upphävas eller mildras endast om det är uppenbart att villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet gavs. Att vårfloden försvunnit på grund av klimatförändringar kan vara en sådan omständighet som inte förutsågs när tillståndet gavs. Vid val av tillvägagångssätt får en analys göras av vilka förändringar som krävs beroende på den specifika verksamheten och bland annat tillståndets överensstämmelse med dagens verksamhet och dess ålder.
Även vissa myndigheter, såsom till exempel länsstyrelsen men inte kommunen, får begära omprövning av tillståndet exempelvis om förhållanden förändrats (24 kap. 5 § miljöbalken).
Det är alltid den enskilda myndigheten som självständigt utformar sina beslut, och som självständigt gör sina bedömningar och som ansvarar mot sina tillsynsobjekt och medborgare. VA-guiden AB, samt de experter som svarar på uppdrag av VA-guiden AB, friskriver sig från alla tänkbara anspråk till följd av olyckliga svar eller missförstånd. Experten har inget uppdragsförhållande till frågeställaren. Svaret är expertens egen uppfattning och representerar inte nödvändigtvis hens organisations eller VA-guidens ståndpunkt.
