Ny forskning visar på oväntad syrebrist i reglerade vattendrag

Harr (Thymallus thymallus) är en art som skulle gynnas av införande av minimiflödeskrav i reglerade älvssystem.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet har studerat syrenivåer i de reglerade älvarna Ljungan, Umeälven och Luleälven. Resultatet visade på oväntat låga nivåer, där det till med fanns sträckor där syret var helt förbrukat. Orsaken bakom bedöms vara en kombination av reglering, industriell påverkan och klimatförändringar.

I projektet EkoFall har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet studerat fallhöjd och strömmande habitat i reglerade vattendrag för att utvärdera var olika restaureringsinsatser får störst effekt. Som en del av projektet ville man studera syrenivåerna i tre reglerade älvar, då syre är en parameter som indikerar vilken kemisk status ett vattendrag har.

Misstanke om syrebrist i reglerade älvar tidigare

Åsa Widén, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Foto: SLU.

– Vi började mäta syre i projektet EkoFall, men misstänkte långt tidigare att vattenkraftsreglering skulle kunna påverka syrenivåerna. Vi hade tankar om att syret var påverkat av det faktum att turbulenta forsar saknas i reglerade älvar i kombination med korttidsreglering, säger Åsa Widén, forskare vid SLU och delaktig i projektet.

Redan i en studie från 2021 i Umeälven framförde Åsa Widén och hennes kollegor en teori om att så kallade nollflödeshändelser, där vattenflödet genom ett vattenkraftverk helt upphör, kan leda till stillastående vatten och låga syrenivåer. En hypotes som man nu alltså kunnat utvärdera inom EkoFall.

Kombination av reglering, industriell påverkan och klimatförändringar påverkar

Forskarna genomförde timvisa mätningar av syrenivåer på olika djup i Ljungan, Umeälven och Luleälven under 2023 och 2024. Mätvärdena jämfördes sedan med uppmätta syrenivåer i ett antal oreglerade vattendrag, däribland Piteälven och Vindelälven. Resultatet visade på en klart lägre syrenivå i de reglerade vattendragen, något som var både väntat och förvånande.

– Vi hade förväntat oss lägre nivåer i de reglerade vattendragen men att det skulle vara så pass låga halter var oväntat. I vissa sträckor var syret till och med helt förbrukat, berättar Åsa Widén.

Samtidigt tror hon inte att det enbart är vattenkraftsregleringen som ligger bakom bristen på syre i de undersökta älvarna.

– Även om vi inte helt hunnit klarlägga vad som orsakar syrebristen handlar det sannolikt om en kombination av flera orsaker. Utöver regleringen tror vi att klimatförändringar är en viktig faktor och vi vet att temperaturerna i vattnet har blivit högre med några grader sedan 50-talet. Därutöver bedömer vi att nedbrytning av fiberbankar från gamla träindustrier som funnits längs med dessa älvar har en negativ effekt på syrenivåerna.

Införa krav på minimiflöden en tänkbar lösning

Någon rapport eller vetenskaplig artikel om resultaten från projektet EkoFall har ännu inte publicerats men planen är att detta ska ske under 2025.

– En tänkbar lösning som vi föreslår i studien från 2021 är att införa krav på minimiflöden i reglerade älvar och vattendrag och därmed minska perioderna med stillastående vatten. Det skulle bland annat förbättra syretillgången utan att få större negativa konsekvenser för vattenkraftsproduktionen. Men detta är något som vi behöver undersöka vidare och det är för tidigt att säga att minimitappningar är lösningen, då syrenivåerna är en kumulativ effekt från flera påverkanskällor.

VA-guiden hoppas kunna följa upp projektet EkoFall under året som kommer. Under tiden kan du läsa den vetenskapliga artikeln Let it flow: Modeling ecological benefits and hydropower production impacts of banning zero-flow events in a large regulated river system (Widén m.fl. 2021) för att lära dig mer om de ekologiska effekterna av att införa minimiflödeskrav i det reglerade Umeälven-systemet.