Professor Günter Blöschl vid Wiens tekniska universitet tilldelades nyligen det prestigefyllda Stockholm Water Prize för sin forskning om översvämningar. VA-guiden ställde några frågor till den världsledande hydrologen om vad vi kan lära från historiska översvämningar och i vilken utsträckning bättre samhällsplanering och grön infrastruktur kan minska framtida översvämningsrisker.
Stockholm Water Prize är ett internationellt vattenmiljöpris som har delats ut årligen sedan 1991 av Stockholm Water Foundation, i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien. Det räknas som världens mest prestigefyllda vattenpris och ges till personer eller organisationer för extraordinära vattenrelaterade prestationer.
Prisas för sitt bidrag till ökad förståelse för drivkrafterna bakom ökade översvämningsrisker
Årets pristagare heter Günter Blöschl, professor vid Wiens tekniska universitet, Institutet för vattenteknik och vattenresurs, och på deltid även professor vid universitetet i Bologna. Priskommittén för Stockholm Water Prize 2025 beskriver Günter Blöschl som världens i dag ledande översvämningshydrolog och skriver i motiveringen till priset att
”Han har gjort banbrytande bidrag för förståelsen av drivkrafterna bakom ökande översvämningsrisker under klimatförändringarna, kopplat till det starka inflytandet från regionala översvämningsprocesser. Hans observationsbaserade samband mellan klimat och översvämningar avslöjade att de senaste två decennierna har varit markant översvämningsbenägna jämfört med det historiska rekordet.”
VA-guiden kontaktade Günter Blöschl för att ta ställa några frågor om vad historien kan lära oss om framtidens översvämningar och hur vi kan åstadkomma en förbättrad hantering av översvämningar i praktiken.
Först, ett stort grattis till att du blivit tilldelad Stockholm Water Prize! Hur känns det?
– Stort tack! Att få Stockholm Water Prize är en enorm ära och ger en djupt meningsfull bekräftelse, inte bara på mitt eget arbete utan också för de insatser som mina kollegor, studenter och samarbetspartners världen över har gjort. Det bekräftar vikten av tvärvetenskapligt tänkande, där man kombinerar naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap för att utveckla hållbara lösningar på dagens vattenutmaningar.
– Personligen är det också ett tillfälle att uttrycka tacksamhet till mitt team och mina samarbetspartners. Utan dem hade forskningen inte varit möjlig.
Vad var det som ursprungligen väckte ditt intresse för översvämningar och vattenförvaltning?
– Mitt intresse väcktes av den viktiga samhälleliga betydelsen av översvämningar och de förödande effekter de kan ha, något som vi gång på gång har bevittnat vid katastrofer runt om i världen. Ändå har förståelsen varit begränsad, särskilt när det gäller de processer som driver extrema översvämningar och förändringar i översvämningsmönster.
– Med tiden har det också blivit tydligt att det är avgörande att förstå inte bara de fysiska utan även de samhälleliga dynamikerna bakom översvämningar. För att komma framåt krävs tillförlitliga observationer i kombination med meningsfulla modeller av viktiga processer.
Du har skapat en 500-årig databas över översvämningar. Vad har den databasen lärt oss om hur översvämningar förändrats över tid?
– Databasen visar att Europa har genomgått perioder med både många och få översvämningar under de senaste fem seklerna. Exempelvis var det i slutet av 1700-talet särskilt mycket översvämningar, vilket sammanföll med kallare klimatförhållanden.
– Anmärkningsvärt är att de senaste tre decennierna utmärker sig som en av de mest översvämningsrika perioderna i hela databasen, med skillnader från tidigare perioder vad gäller utbredning, högre lufttemperaturer och säsongsmässig timing av översvämningarna. Detta visar tydligt att översvämningsmönstret har förändrats på grund av den pågående klimatförändringen.
Baserat på din forskning, hur skulle du säga att klimatförändringarna påverkar översvämningsriskerna i Europa, och skiljer sig trenderna mellan olika regioner?
– Klimatförändringarna påverkar översvämningsriskerna avsevärt i hela Europa, men trenderna varierar mellan regionerna. Nordvästra Europa upplever allt oftare och mer intensiva översvämningar på grund av ökad nederbörd under höst och vinter.
– Södra Europa ser i stället en minskning av översvämningshändelser i medelstora till stora avrinningsområden, främst till följd av minskad nederbörd och ökad avdunstning. I nordöstra Europa minskar översvämningarna också, kopplat till mindre snöackumulering. Samtidigt leder mer intensiva, lokala åskoväder till fler allvarliga översvämningar i många regioner. Vi har visat på dessa förändringar i en nyligen publicerad artikel i Nature.
I vilken utsträckning tror du att vi kan minska framtida översvämningar genom bättre samhällsplanering och grön infrastruktur?
– Samhällsplanering och grön infrastruktur kan spela en viktig roll, särskilt för att dämpa mindre till medelstora översvämningar. Genom att använda genomsläppliga ytor för att öka infiltrationen minskar ytavrinningen och samtidigt främjas grundvattenbildning. Att bevara naturliga översvämningsområden och införa vattenanpassad stadsplanering är också viktiga bidrag.
– Däremot minskar dessa åtgärders effekt vid större översvämningar. Då är strukturella lösningar, såsom vallar och retentionsdammar, mer effektiva. En balanserad strategi är därför avgörande.
Du är en av grundarna av begreppet sociohydrologi. Vad innebär det, och hur kan det hjälpa oss att bättre förstå relationen mellan samhälle och vatten?
– Sociohydrologi handlar om att förstå den ömsesidiga utvecklingen och dynamiken mellan samhällen och vattensystem. Det innebär en insikt om att människan påverkar vattnets kretslopp genom infrastruktur, markanvändning och vattenuttag samtidigt som våra handlingar formas av vatten. Till exempel leder upprepade översvämningar ofta till byggande av vallar vilket i sin tur förändrar översvämningarnas karaktär, ofta genom att höja vattennivåerna nedströms.
– På liknande sätt kan torka leda till ökat vattenuttag, vilket påverkar vattencykeln. Sociohydrologi ger en ram för att analysera dessa interaktioner över decennier och sekler, och hjälper oss till mer informerade, resilienta och hållbara vattenbeslut.
Hur kan beslutsfattare och kommuner bäst använda din forskning i sin översvämningsplanering?
– För det första bör översvämningsbedömningar bygga på processbaserade angreppssätt som går längre än traditionella statistiska metoder, till exempel genom att använda ett koncept som jag kallar “flood frequency hydrology”. Där integreras historiska data, bakomliggande översvämningsprocesser och regional information, till exempel flödesdata från andra vattendrag i närheten, klimatdata och vädermönster samt förändringar i markanvändning.
– För det andra behöver beslutsfattare förutse framtida förändringar i översvämningsrisker som beror på förändrad markanvändning, utbyggnad av infrastruktur och klimatförändringar, återigen genom processbaserade metoder. Strategier måste vara anpassningsbara och långsiktiga där man tar hjälp av översvämningsdata, sociohydrologiska insikter och starkt medborgarengagemang för att öka riskmedvetenheten och bygga motståndskraft.
Utifrån forskningen, finns det några vanliga misstag vad gäller vattenförvaltning och översvämningsskydd som vi kan undvika?
– Ett misstag är att enbart lita på statistisk analys av översvämningar utan att ta med historisk kontext, processbaserade insikter och regional information. Det riskerar att leda till underdimensionerade åtgärder för översvämningsskydd.
– En annan utmaning är behovet av att ta hänsyn till föränderliga översvämningsmönster som påverkas av flera olika faktorer. Ofta förbises även de samhälleliga erfarenheterna från tidigare översvämningar, vilket leder till mindre effektiva lösningar på längre sikt. Slutligen finns en tendens att fokusera på genomsnittliga händelser i stället för att även planera för extrema händelser, det vill säga ”megafloder”. Detta är ett komplext ämne som behöver mer uppmärksamhet.
Stockholm Water Prize kommer att överlämnas till professor Günter Blöschl av H.M. Kung Carl XVI Gustaf som är officiell beskyddare av priset, under World Water Week i Stockholm den 27 augusti.
Mer information om priset hittar du på Stockholm International Water Institutes webbplats.
