VA-guiden följde i början av maj med va-ingenjören Sarah Nilsson på Upplands-Bro kommun för provtagning av sediment i fem av kommunens dagvattendammar. Provtagningen är ett steg mot att ta fram skötselprogram för dammarna.
Provtagningen sker med hjälp av dagvattenkonsulterna Barbro Beck-Friis, Robert Jönsson, Preetam C. Hernefeldt och praktikanten Stina Moritz, alla från företaget WRS. På en liten ranglig plastbåt ger sig Preetam och Robert ut med provtagare, sedimentrör och mätinstrument, samtidigt som vi på torra land agerar understöd i den mån det går. Under tiden passar jag på att fråga Sarah varför Upplands-Bro kommun valt att genomföra provtagningen.
– Vi är på gång med att ta fram ett skötselprogram för kommunens dammar och sedimentprovtagningen är en viktig del i det underlag som behövs för skötselprogrammet, säger Sarah.
En celebritet bland dagvattenanläggningar
Dagens första provtagning sker i Tibble-dammen, en damm som kan betraktas som något av en celebritet bland dagvattenanläggningar. Dammen ingick bland annat i en studie som utvärderade reningseffekten hos dagvattendammar i fem olika kommuner. Läs VA-guidens reportage om den så kallade NOS-rapporten.
Tibble-dammen är 5700 kvadratmeter stor och har ett tillrinningsområde på omkring 650 hektar. Markanvändningen i tillrinningsområdet utgörs primärt av skogsmark, ängsmark och bebyggelse. Dammen anlades ursprungligen som en efterpoleringsdamm för avloppsvatten innan den byggdes om för dagvattenrening 1973. Den har således varit i bruk under många år utan att några större grävning- eller muddringsåtgärder vidtagits. Tidigare studier av sedimentinnehållet har visat att dammen fungerar effektivt vad gäller att avskilja föroreningar.
Bristen på åtgärder märks av i de sedimentprov som tas upp. På flera provpunkter är ansamlingen av sediment så stor att det innebär en utmaning för provtagarna Preetam och Robert. Detta eftersom det tjocka lagret sediment gör det svårt att få till det vakuum i provröret som behövs för att få sedimentet att fastna när provet lyfts upp från dammens botten.
Sedimenttjockleken bestäms dels genom att mäta de sedimentproppar som insamlats och dels genom kompletterande mätningar med en mätsticka där sedimenttjockleken mäts på ett antal punkter fördelade över anläggningarna. När tjockleken på sedimentlagret konstaterats i provrören tas ett samlingsprov för vidare laboratorie-analys av sedimentets innehåll av olika föroreningar. Under provtagningen i Tibble-dammen anas en svag doft av svavelväte, ett tecken på att bottenvattnet i dammen är syrefattigt.
Till vänster: Preetam och Robert utför provtagning i anslutning till dammens inlopp. Till höger: Sedimentprover från Tibble-dammen.
Ökad medvetenhet kring behovet av skötsel
Barbro Beck-Friis, miljökonsult med mångårig erfarenhet inom bland annat dagvatten och provtagning, menar att det blir allt vanligare att kommuner utför provtagning på sina dagvattendammar.
– Medvetenheten kring skötsel av dagvattendammar har ökat. Det är inte ovanligt har det gått 10-15 år sedan dammen anlagts och kommunerna börjar inse att det är dags att tömma sedimenten.
Nästa destination är den betydligt mindre (1100 kvadratmeter) Strandvägsdammen. Dagvattendammen anlades så sent som 2011 och ligger precis intill Mälaren. På grund av dammens unga ålder är förväntningarna inom gruppen inte stora att finna några större mängder sediment, något som också visar sig stämma, även om en del sediment hittas vid dammens inlopp. Att mest sediment ofta finns i anslutning till inloppet är vanligt och beror på att en stor del av större partiklarna i inkommande vatten sedimenterar direkt i anläggningens början.
En intressant aspekt med Strandvägsdammen är hur dammens inlopp är placerat relativt nära mitten av dammen. En risk med en sådan placering av inlopp är att delar av dammen inte bidrar till avskiljningen av partiklar och föroreningar. Placeringen av inloppet är därför en viktig faktor när man dimensionerar och utformar en damm.
Ett väl utbyggt system av dammar
Sarah berättar att Upplands-Bro kommun har ett väl utbyggt system av dagvattendammar som kommunen är nöjd med.
– Vi har totalt 11 dagvattendammar inom kommungränsen varav tre är nybyggda. Detta gör att samtliga av kommunens stora dagvattenutlopp går via en damm innan det släpps ut till recipient.
Till vänster: Strandvägsdammen Till höger: Sedimentprover från Strandvägsdammen. Observera skillnaden mellan sedimentproverna från Tibble-dammen.
Provtagningsdagen inleds med fint väder men på väg till dagens tredje och minsta damm (600 kvadratmeter), Näckuddsdammen, börjar regnet att falla. I rask takt utförs provtagning i denna damm som är från 2006 och som ligger i anslutning till en uppställningsplats för fritidsbåtar. Därefter åker teamet vidare till provtagning i Kockbackadammen i Bro.
Glöm inte estetiken
Kockbackadammen har av boende i området fått en del kritik för sin tråkiga utformning. Att dagvattenanläggningar kan bidra till att förhöja ett områdes estetiska karaktär är något som man bör ha i åtanke när man utformar en dagvattenanläggning. En väl genomtänkt dagvattenanläggning kan skapa ett mervärde för boende i närområdet samtidigt som det bidrar till att öka medvetenheten kring behovet av att ta hand om och rena dagvattnet.
Här hittar du rekommendationer för gestaltning av olika dagvattenanläggningar och vilka framgångsfaktorerna är för att åstadkomma en lyckad anläggning utifrån både tekniska och estetiska aspekter.
Till vänster: Sedimentprovtagning i Näckuddsdammen. Till höger: Preetam mäter sedimentdjupet i proverna tagna i Råbydammen.
Dagen avslutas i Råbydammen, som jämfört med Kockbackadammen är en mer estetiskt tilltalande anläggning. Dammen anlades 2009 och inleds med en översilningsyta som ett första avskiljningssteg. Därefter följer själva dammen som givits en meandrande karaktär för att sänka vattnets hastighet genom anläggningen och därmed ytterligare bidra till rening.
Till vänster: Kockbackadammen. Till höger: Råbydammen.
Analys av sediment återstår
Det som nu återstår är att se vad analysen av samlingsproverna visar. VA-guiden hoppas kunna följa upp resultatet från provtagningen för att se hur väl dammarna avskiljer olika föroreningar och om någon anläggning är i behov av skötsel.
På VA-guiden kan du hitta mer information om vad man bör tänka på vid dimensionering och utformning av dagvattendammar och andra dagvattenanläggningar. Använd sökfunktionen på hemsidan.
