Uppströmsarbete ur ett kommunalt perspektiv

Uppströmsarbete innebär åtgärder för att stoppa miljöföroreningar redan vid källan så att dessa aldrig hamnar i sjöar och vattendrag. I en nya SVU-rapport beskrivs uppströmsarbetet i svenska VA-organisationer och hur det kommer att se ut i framtiden. 

Ur sammanfattningen: 

[…] Uppströmsarbete inom vattensektorn är viktigt för att minska miljöföroreningar i samhället och förhindra att föroreningar hamnar i kretsloppet av vatten och näringsämnen. Rapporten är ett första försök att beskriva uppströmsarbetet i svenska VA-organisationer och hur det kan komma att se ut i framtiden. För att utveckla uppströmsarbetet behöver kommunerna mer vägledning och plattformar för erfarenhetsutbyte.

I kommunerna pågår det uppströmsarbete för olika sorters vatten: spillvatten, dagvatten och råvatten till dricksvattenproduktion. Projektet har undersökt hur kommunerna arbetar med alla tre vattentyperna. […]

[…] Projektet identifierade först genom en litteraturgenomgång de verktyg som kan användas i uppströmsarbete. En enkätundersökning genomfördes
sedan med 44 VA-organisationer, och tolv av dem valdes ut för intervjuer. Totalt medverkade 87 kommuner. Organisationerna fick berätta om sina behov och bidra med goda exempel. Majoriteten av dem som svarade på
enkäten har någon form av uppströmsarbete. Arbetet fungerar för det mesta bra och anses vara viktigt. […]

I rapporten utgår författarna ifrån tre huvudteman:

  • Verktyg för uppströmningsarbetet
  • Uppströmsarbetet i svenska VA-organisationer idag
  • Framtidens uppströmningsarbete

Några intressanta fakta från rapporten:

  • Arbetsdefinitionen för uppströmsarbete som har använts i rapporten är det arbete som utförs för att förhindra och/eller minska miljöföroreningar till råvattentäkt, till spillvattnet eller i dagvattnet.
  • Uppströmsarbete för dagvatten är svårare att genomföra än för spill- och råvatten eftersom det ofta saknas gränsvärden och riktlinjer. En annan svårighet med dagvattenrelaterat uppströmsarbete är att det inkluderar många aktörer i staden.
  • Upprättande av dagvattenpolicys för att beskriva och lägga grunden för dagvattenhantering är ett exempel på verktyg för uppströmsarbete. Modellverktyg för dagvattenkvalitet som Mike Urban och StormTac kan användas för att undersöka föroreningstransporter i dagvatten.
  • Uppströmsarbete för dagvatten handlar främst om deltagande i vattenråd – och i miljötillstånd- och anmälningsärenden samt provtagning i ledningsnät. Generellt handlar mycket av det kommunala arbetet om kartläggning av t ex felkopplingar eller vilka ytor som bidrar med mycket föroreningar. Detta kan sedan användas som beslutsunderlag för reningsåtgärder.
  • Motiven bland kommunerna för att bedriva uppströmsarbete för dagvatten utgörs främst av att skydda recipient samt ta ett samhällsansvar och ansvar för framtida generationer.
  • Vägledning inom uppströms arbete för dagvatten efterfrågas av kommunerna.  En sådan vägledning bör kunna besvara frågor som
    • Vad är ett uppströmsarbete för dagvatten? Ska exempelvis dagvattenreningsanläggningar ingå i uppströmsarbetet?
    • Vilken lagstiftning ska och kan användas?
    • Vilka riktvärden kan användas och hur ska ansvarsfördelningen se ut?
    • Provtagningsplan eller manual för provtagning av dagvatten.

Fullständig referens: Fältström E., Gustafsson S., Hagman M., Wittgren H., Anderberg S. 2018. kommunperspektiv på uppströmsarbete i Sverige idag och i framtiden.

Ladda ner rapporten (via Svenskt Vattens hemsida)