I denna artikel ger vi en tillbakablick och beskriver hur Avloppsguiden kom till som projekt och blev en egen aktör. Vi har bett Ebba af Petersens, Mats Johansson och Marika Palmér Rivera som var med från början att blicka tillbaka och dela med sig av sina minnen.
Projektet Avloppsguiden utvecklades till företaget VA-guiden som omfattar mer än små avlopp. Med anledning av att avloppsguiden.se lanserades för 20 år sedan tar vi tillfället i akt att anlägga ett historiskt perspektiv på frågan om små avlopp, Avloppsguiden och några av personerna bakom projektet.
På 1980-talet var Naturvårdsverket med i en internordisk satsning där myndigheter och universitet forskade och tog ett grepp om små avlopp. Utgångspunkten var markbaserad rening och hälsoskydd. Satsningen resulterade i de allmänna råden Små avloppsanläggningar. Hushållsspillvatten från högst fem hushåll (1987:6) och sex faktablad.
Nytänkande och skaparlust i vägledningsvakuum
I början av 2000-talet drogs de allmänna råden från 1987 tillbaka då de inte speglade den då nya Miljöbalken. Samtidigt drev många miljökontor projekt där de inventerade de små avloppen för att skaffa sig en bild av antal och status. Många insåg att de hade en diger uppgift framför sig med många avloppsanläggningar som enbart fått besök av slamtömningen sedan de anlades. Miljöinspektörerna hade behov av att ses för att diskutera och utbyta erfarenheter när vägledning och återkoppling från Naturvårdsverket uteblev. Att kommunicera med medborgarna via hemsidor var en nyhet och det var inte så enkelt att hitta saker på webben som idag. Det var i denna mylla projektet Avloppsguiden växte fram.
Ett nätverk av blå-gröna konsulter arbetade under denna period med diverse projekt som kom att sätta fokus på de små avloppen. Ett sådant projekt resulterade i en exempelsamling med beskrivningar av tekniklösningar för små avlopp. Dessa beskrivningar kom senare att utgöra systemlösningar på Avloppsguidens tekniksidor. Ett annat viktigt projekt stod Stockholm Vatten för då de utvärderade olika befintliga tekniklösningar vid Bornsjön i projektet Bra små avlopp.
Under 2000-talet satsade många tillverkare på teknikutveckling och många nya fabrikat och lösningar såg dagens ljus. Miljökontoren hade behov av att diskutera frågor om avfallshantering, miljötillsyn och drift och underhåll av anläggningarna.
Röster från skapandet av avloppsguiden.se
Tre personer som på olika sätt var med i projekten som nämns ovan och som fortsatte att knacka på miljökontorens dörrar och prata med folk om små avlopp var Ebba af Petersens, Marika Palmér Rivera och Mats Johansson.
Mats Johansson
Mats arbetade i ett nätverk av miljökonsulter med fokus på vattenfrågor. Där sprang han på små avlopp i samarbetet med WRS och Peter Ridderstolpe och deras intresse för källsortering av avlopp. Mats arbetade med Stockholm Vatten och bidrog till projektet Bra Små Avlopp för att utvärdera hur tekniklösningar fungerade i praktiken. Han såg att det saknades stöd och vägledning för kommunerna i deras arbete med små avlopp och att miljökontoren hade stort driv men saknade resurser att möta utmaningarna var för sig.
– När vi insåg det, genomförde vi några nätverksmöten och erfarenhetsutbyten och när idén om en kunskapsportal på nätet mognat var vi tvungna att öppna den nya dörren och se vad som fanns där bakom.
Roll i tidigt skede och under utvecklingen
Den som träffat Mats lämnar ofta mötet med ett par idéer och förslag. Mats diskuterade, slipade och förankrade projektet genom att skissa och synliggöra möjligheter och öppningar för projektet. Han höll i många träffar och utbildningar.
Mats arbetade i många år med konferensen Avlopp & Kretslopp och senare Vatten Avlopp Kretslopp, både som programmakare och som moderator.
Fortfarande aktiv inom VA-området?
Efter många år hos Ecoloop, som är ett av VA-guidens ägarbolag, är Mats idag främst verksam vid Världsnaturfonden, WWF. Han är ansvarig för frågor om vattenförvaltning, övergödning och vattenresurser. Han har dessutom varit projektledare för Baltic Stewardship Initiative som drivit utveckling av frågor om övergödning och cirkulär växtnäring. Han tycks alltid vara på väg in i ett spännande och angeläget projekt.
Ebba af Petersens
I början av 2000-talet kom Ebba i kontakt med frågor om små avlopp på olika sätt. Hon höll föredrag för miljökontor och förtroendevalda, tog fram en utbildning för gräventreprenörer och hon var guide vid Bornsjön (projektet Bra små avlopp) samt guidade vid Gebers urinsorterade toaletter. Ebba tog även fram en produktöversikt och exempelsamling över toaletter som avvek från vanlig vattentoalett.
Roll i tidigt skede och under utvecklingen
Ebba är något av en lågmäld entreprenör. Det är som att hon spänner sin otålighet vid plogen och kavlar upp ärmarna för att skapa de förutsättningar som behövs för att få projekten att gro, slå rot och växa. Som projektledare höll hon ihop projektet och arbetade även med struktur på hemsidan, försäljning, texter och bilder med mera i uppbyggnaden
Ebba har under många år fungerat som sekreterare för juryn för Avlopp & Kretsloppspriset och stöttat programarbetet inför Vatten Avlopp Kretslopp. Hon har även fortsatt att stötta VA-guiden med utbildningsinsatser gentemot gräventreprenörer och bland annat Lunds universitet.
Fortfarande aktiv inom VA-området?
Ja. Ebba arbetar fortfarande med frågor om näring och vatten men inte så mycket om just små avlopp. Idag handlar projekten ofta om lokala åtgärdsprogram (LÅP:ar), hästgårdar, kretsloppslösningar och VA-utredningar.
Marika Palmér Rivera
Marika hade sommarjobb i projektet vid Bornsjön och for runt och tog prover på avloppsanläggningar tillsammans med en fransk utbytesstudent som ideligen ropade ”Stopp!”, för att skåda fågel.
Roll i tidigt skede och under utvecklingen
Marika kom från VA-studierna i Luleå till WRS och sattes på att sammanfatta och skriva fram innehållet på den tilltänkta hemsidan. Mats om Marikas entré.
– Marika kom in från sidan och lyckades på något magiskt sätt konkretisera våra spretiga tankar och darlings vi inte ville släppa. Jag kommer ihåg att Marika tyckte att jag var en jobbig en som bara ringde och krävde saker.
Marika tog över som projektledare och drev de tidiga projekt som Avloppsguiden var med i. Hon arbetade också i många år med konferensen Avlopp & Kretslopp och senare Vatten Avlopp Kretslopp, både som programmakare och som moderator.
Fortfarande aktiv inom VA-området?
Nej. Marika har lämnat VA-frågorna till vardags. Idag är hon utredare på LO:s enhet för samhällspolitik och arbetar med rättvis klimatomställning. Då detta skrivs lanserar hon även boken, Livet som pågår här – ny bok om hur klimatomställningen kan bli rättvis, som hon skrivit tillsammans med Lisa Pelling från tankesmedjan Arena Idé.
Från projekt till aktör
Det finns sällan en rak väg från idé till resultat. Det var flera omständigheter som tillsammans ledde fram till att idén om en kunskapsportal om små avlopp blev verklighet. Samhällsdebatten och miljöskyddets utveckling under 1990- och 2000-talet väckte nya frågor om övergödning och kretslopp i relation till de små avloppen. Vägledningen från Naturvårdsverket räckte som sagt inte till. Projektet med konceptbeskrivningar för avloppsteknik för ett hushåll och utvärderingsprojektet Bra små avlopp i Bornsjön gav input som efterfrågades av framförallt miljökontoren.
Miljökontoren behövde en kanal och plats för att träffas och för att utbyta erfarenheter. Den årliga konferensen Avlopp & Kretslopp i Linköping samt många kommunbesök gjorde nog att många miljöinspektör fick en relation till miljökonsulterna i nätverket SwedEnviro där personerna bakom Avloppsguiden ingick. Att skapa en hemsida var ett nytt sätt för att möta detta.
Några år in i projektet fick Avloppsguiden frågan om att överta den e-postlista som den kortlivade myndigheten för ekologisk hållbarhet dragit igång. Avloppsguiden accepterade och så kom det sig att Avloppslistan hamnade hos Avloppsguiden.
Ebba om att samla information.
– Vi kände att det var väldigt spretigt med information på många olika ställen. Naturvårdsverket, kommuners hemsidor, JTI, Formas exempelsamling och så våra egna sidor hos WRS och VERNA med flera.
Mats minns att han och Peter Ridderstolpe vid WRS stod på en tågperrong i norska Ås någon gång 2003 efter ett studiebesök och avslutningsresa i projektet Bra Små Avlopp. De spånade om att samla kunskap om småskaligt VA på ett ställe, utifrån idén om ”alltomavlopp.com” som miljönspektören Stefan Sjöberg i Eskilstuna kommit ed skulle bli verklighet.
– Vi var trötta efter två dagars norskt avloppsprat, men när vi väl vridit och vänt på idén några varv fanns ingen återvändo. Vi var bara tvungna att testa den, säger Mats.
I Uppsala delade WRS kontor med Erik och Maria Gunnarsson som drev reklambyrån Bild&Kultur som just börjat nosa på uppdrag om att bygga hemsidor. Erik och Maria flyttade till Marias hemtrakt Skyllberg i Askersunds kommun. Avloppsguiden var ett bra sätt att hålla kontakt med de forna kontorsgrannarna. Projektet började ta form där Ebba och Marika skapade manus medan Bild&Kultur kodade hemsidorna.
Det gick givetvis trögt i början med att greppa och välja ut lämplig information och samtidigt berätta om det och bjuda in miljökontor. De som arbetade i projektet jobbade på och i efterhand är det nog tur att de inte var så nogräknade tidsrapporteringen. Det skulle dröja flera år innan verksamheten började bära sig själv.
Gänget bakom Avloppsguiden kuskade runt i landet och höll i träffar och utbildningar. Marika minns att det var en tid i starten då de inte var så många kommuner med. De tänkte sig att de kanske kunde få med 15 kommuner och sedan ännu fler. Tanken på 100 kommuner gav en svindlande känsla. När fler och fler anslöt nådde projektet en kritisk massa och runt 2010 anslöt många miljökontor.
– Träffarna i starten blev mycket familjära och vi som arbetade med Avloppsguiden lärde oss mer om miljökontorens arbete men vi lärde också känna miljöinspektörerna som arbetade med frågan.
I takt med att fler och fler miljökontor anslöt sig gick projektet från en tidsbegränsad insats till en löpande verksamhet och Avloppsguiden blev eget företag. Katarina Knutsson rekryterades till WRS och ringde runt till kommuner och annonsörer vilket nog gjorde att projektet gick från larv till fjäril och fick fart.
2010 växlade man åter upp efter att ha bytt till ny plattform för hemsidorna och anställde Elin Johansson för att arbeta med produktregister och annonser samt undertecknad för redaktionellt innehåll. För egen del hade jag arbetat med små avlopp i Falun, en av kommunerna som var med från starten, och hade tagit del av Avloppsguiden via projektets styrgrupp. I mars 2010 bildades även Avloppsguidens användarförening.
I takt med att flera kommuner började använda Avloppsguiden kom syskonguiderna Dagvattenguiden och VA-planeringsguiden. Allt samlades så småningom 2017 på webbplatsen vaguiden.se.
Med blicken i backspegeln
Tillbakablickar är som bäst när de hjälper en att bli lite friare till sinnet om vad som verkar möjligt eller omöjligt. Det som verkar vardagligt har ofta börjat som en trevande idé och möts med höjda ögonbryn. Våra handlingar styrs till stor del av vad vi vill och vad vi förväntar oss.
Finns det något som du förväntade dig men som inte blev av?
Mats deltog tillsammans med Jonas Christensen och Peter Ridderstolpe i arbetet med underlagsrapporter inför de allmänna råden som kom på plats 2006. De var tydliga gentemot Naturvårdsverket att upplägget med funktionskrav behövde kompletteras med en teknikbeskrivning som visade hur tekniklösningar stod sig i relation till kraven i de allmänna råden. Mats konstaterar.
– Det finns ett fint kondenserat PM någonstans där vi beskrev vad som behövdes för att funktionskrav på små avlopp skulle fungera i praktiken. Tyvärr genomförde inte Naturvårdsverket något av förslagen, exempelvis att ta fram en oberoende genomgång av prestanda för olika tekniklösningar.
Marika pekar på att de var många som trodde att kretsloppsfrågorna skulle få ett uppsving och att återföringssystem skulle skalas upp och spridas. De initiativ som blev av drevs av eldsjälar. Marika menar att det nog hade behövts tydlig politik med styrmedel och krav. Mats säger att han underskattade avfalls- och VA-Sveriges tröghet.
Ebba förväntade sig att åtgärdsarbetet av de små avloppen nog skulle ha ett högre tempo och ganska snart vara avklarat när man väl bestämt sig för att satsa på frågan.
– Jag trodde nog att det skulle gå fortare att få tydliga regler och att åtgärda de dåliga avloppen, att frågan inte skulle vara så stor 20 år senare.
– Jag tror att det är lätt att ha en övertro på information, tillägger Marika.
Finns det något som du inte förväntade dig men som blev av?
Ebba förvånades av att det i början var ganska polariserat mellan tillverkare och miljökontoren. Nu upplever hon att det snarare är ett samarbete där alla strävar åt samma håll, vilket hon inte riktigt föreställde sig då det tidvis var ett rätt kärvt samtalsklimat.
Marika är också inne på något liknande och säger att de inte hade räknat med att Avloppsguiden skulle bli en aktör på det sättet som det blev. De arbetade nära miljökontoren för att få ut relevant information till husägarna via hemsidan men de var inte beredda på att få skäll av folk som tyckte att miljökontoren arbetade olika.
– I början hade vi stort fokus på de publika sidorna men arbetet gentemot miljökontoren med kommunernas dokument, Fråga experten med mera växte snabbt när flera kommuner gick med. Det hade vi nog inte väntat oss, säger Marika.
Mats säger att det ett tag var trögt och ett tag trodde han inte att utvecklingen av Avloppsguiden till VA-guiden skulle lyfta, det vill säga att införliva ämnena dagvatten och VA-planering. Han minns att många nationella VA-aktörer var avståndstagande men att tillvägagångssättet, att samla ett litet nätverk av kommuner som ville testa, visade sig fungera precis som för små avlopp. Han menar att uthålligheten och tålamodet var avgörande.
Råd till er själva i backspegeln?
Marika minns att hon var rätt orolig över resultatet, om det skulle bli bra och fungera. Idag skulle hon vilja hälsa till sitt yngre jag att ta det lite kallt och jobba på. Hon återkommer till vikten av att lita på varandra och hjälpas åt.
– Det är viktigt att det är roligt. Värna bra gemenskap och håll fast vid devisen ”Hur löser vi detta tillsammans?” istället för att försöka avgränsa sitt ansvar och putta det svåra till någon annan.
Hon reflekterar över att det nog var bra att de var så entusiastiska och drivande i början och inte tänkte efter alltför mycket men att det nog var bra att andra kom in och drev det vidare. Hon imponeras av att VA-guiden lyckades omvandla projekten och utveckla företaget.
Mats hälsar det unga projektet att i ett tidigt skede få till en fördjupad dialog och utbyte med Norge, Finland och Danmark. Det märks att minnena väcker känslor av skaparlusta och hårt arbete.
– Fan vad rätt ni är på det, håll i! I det långa loppet lönar det sig på något sätt även om ni just nu går back ekonomiskt i konsultaffären. Förminska inte det ni gör i relationen till andra.
Ebba är kort och koncis i sin hälsning till sig själv.
– Kämpa på! det finns väldigt många dåliga avlopp, och det kommer att ta tid, men det kommer att bli bättre!
Hade ni siktet inställt på expansion?
Marika menar att de inte föreställde sig att det projekt de skapade och hittade på grejer i skulle bli ett företag med 10 anställda och få den roll VA-guiden har idag. Hennes minnesbild är att deras drivkraft var att uppmärksamma VA-frågorna och gjorde sitt bästa för att hitta former för det.
I och med att hon idag fått mer distans till arbetet med VA-frågor går hennes tankar till upplägget med Avloppsguiden och återkommer till den stora tillit som fanns mellan de konsulter som samarbetade och mellan projektet och medlemmarna. Hon tycker att det är intressant då många kommuner och företag idag anstränger sig för att arbeta med innovation.
– Jag tycker att de första kommunerna var modiga som vågade satsa tid och pengar på vår rätt öppna skiss och att de vågade tro på idén och vårt arbete, säger Marika.
Vilken roll tror du att Avloppsguiden kan ha framöver?
Ebba svarar att hon hoppas och tror att avloppsguiden.se ska fortsätta att fungera som oberoende informationskälla för informationssökande husägare samt stöd till miljökontoren i frågor om små avlopp. Och att webbplatsens ska vara användbar för både dem som är utanför verksamhetsområde för kommunalt VA och i relevanta delar också för dem inom verksamhetsområden.
– Min vision är att alla VA-frågor på den egna fastigheten ska behandlas på Avloppsguiden. Det vill säga dricksvattenförsörjning, vattenfilter, analyssvarsguide, vattenåtervinning samt dränering och bortledning av dagvatten, avslutar Ebba.
Tankar från de fyra första kommunerna
På hemsidan från 2004 uttalade sig Falun, Norrtälje, Södertälje och Simrishamn, som var de fyra första kommunerna, om sina motiv till att stötta Avloppsguiden.
”När alla nyheter och aktuell information om enskilda avlopp finns samlat på ett ställe ger det oss miljöinspektörer möjlighet att på ett enkelt sätt hålla oss uppdaterade med vad som händer inom området”
Chatarina Lindqvist, Falu kommun
”Det behövs en nationell kunskapsbank med oberoende information om enskilda avlopp. När all information samlas på ett ställe kommer kunskapsluckor att upptäckas, vilket kommer att driva på utvecklingen inom området.”
Lennart Persson, Norrtälje kommun.
”Fastighetsägare frågar ofta oss på kommunen vem som kan hjälpa dem när de ska anlägga ett enskilt avlopp eftersom vi säger att vi inte kan agera konsulter. Vi behöver någonstans dit vi kan hänvisa dessa fastighetsägare så att de får stöd i hela planeringsprocessen.”
Stefan Jonsson, Södertälje kommun
”Vi arbetar mycket med anläggningsentreprenörer eftersom vi ser att de har en mycket viktigt del i arbetet med att förbättra de enskilda avloppsanläggningarna. När kontakter mellan fastighetsägare, entreprenörer och kommuner underlättas bidrar det till att stärka hela branschen.”
Froste Persson, Simrishamns kommun
Björn Eriksson, redaktör små avlopp
