I ett SVU-projekt har man tagit fram praktiska verktyg och nya förhållningssätt till hur klimatarbetet kan kokas ner till något användbart i varje ledningsnätsprojekt. Theo Voulgaridis som varit projektledare delar med sig av resultatet och vad som krävs för att minimera utsläpp till så stor nytta som möjligt.
För att minska klimatavtrycket i enlighet med målet om en klimatneutral VA-bransch behöver VA-verksamheter identifiera hur utsläpp av växthusgaser kan reduceras. I ett utvecklingsprojekt delfinansierat genom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) som pågått under 2024–2025, har man tittat på hur svenska VA-verksamheter kan minimera utsläppen i ledningsnätsprojekt.
VA-guiden har tidigare rapporterat om projektet Klimatpraktika för ledningsnätsprojekt inom VA. Vi har nu träffat projektansvariga Theo Voulgaridis, uppdragsledare inom Vatten- och Klimat på Norconsult Sverige igen, för att höra mer om slutresultatet.
– Ambitionen med projektet har varit att VA-verksamheter ska minska utsläppen i ledningsnätsprojekt för att bidra till målet om en klimatneutral bransch. Genom att också konkretisera nyttorna med klimatarbete, ville vi förflytta fokus från det som ska undvikas, utsläpp och kostnader, till det som ska uppnås – projekt med större helhetsvärde, berättar Theo Voulgaridis
Både huvudrapport och vägledning är tillgänglig
Förutom Norconsult var även Kretslopp och vatten i Göteborg, Kommunalförbundet Norrvatten, Uppsala Vatten, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, kommunerna Alingsås och Karlstad, samt Skanska projektdeltagare och delfinansiärer. Arbetet har resulterat i ett projektstöd för klimatarbete i ledningsnätsprojekt, som kan fungera som ett viktigt hjälpmedel för exempelvis projektledare.
– Resultatet innehåller två huvudsakliga delar. En grundlig SVU-rapport om klimatarbete i ledningsnätsprojekt och så själva Klimatpraktikan, en kondenserad vägledning med alla de rekommendationer och slutsatser som arbetet mynnat ut i.
Vägledningen ger en snabb ingång till både arbetssätt och utsläppsminskande åtgärder. Den bidrar också med processtöd om hur utsläpp från ledningsnätsprojekt inom VA kan minimeras ur ett livscykelperspektiv till störst nytta.
– Klimatpraktikan är som en buljongtärning av en mustig och volymrik buljong och innehåller åtgärder som i många fall möjliggör långt mer än halverad klimatpåverkan. En timmes läsning av vägledningen är genvägen till att dra nytta av de hundratals timmar som ligger bakom resultaten.
Två klimatmål med en gemensam riktning
Investeringsbeslut som tas i dag behöver vara förenliga med en halvering av utsläppen till 2030. Detta för att bidra till en klimatneutral VA-bransch och till de klimatmål i EU som den nordiska vattensektorn stödjer. Mot den bakgrunden föreslår projektet två nya klimatmål. VA-verksamheter kan själva välja vilket klimatmål de vill sikta mot:
- Basnivå: Minst halverad klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv. Från och med 2025 ska utsläppsminskningar öka i takt med pågående teknikutveckling.
- Optimerad nivå: Minimera utsläppen till störst nytta sett ur ett livscykelperspektiv.
Basnivån fokuserar på att minst halvera utsläppen, ofta är det fullt möjligt om klimatfrågan tas med tidigt i planeringen, när det fortfarande går att påverka. Genom att fokusera på resurseffektivitet tidigt i planeringen kan stora klimatvinster uppnås utan att kostnaderna ökar. Den optimerade nivån, innebär ett mer ambitiöst åtagande. Då tar man också hänsyn till de positiva sidonyttor som klimatåtgärder kan ge. Under en workshop tar man fram en klimathandlingsplan som visar hur målet kan nås. Exempel på sidonyttor är minskade kostnader och omställningsrisk, samt bättre villkor för finansiering. Andra exempel är förbättrad luftkvalitet och mindre buller för både entreprenadarbetare och lokalmiljön under byggtiden.
– Att strunta i klimatarbetet kan vara en riskfylld strategi. EU:s klimatpolitik innebär att antalet utsläppsrätter minskar varje år. Samtidigt kommer nästan alla utsläpp att omfattas av systemet, vilket leder till högre priser. Det är därför klokt att redan nu börja minska utsläppen.
Möjlighetsfönster – en framgångsfaktor i klimatarbetet
Projektet utgick från VA-projektprocessen i Projekthandboken VA, som är utgiven av Svenskt Vatten. Den nya vägledningen bygger vidare på handboken, men adderar ett tydligt klimatperspektiv.
– Det är avgörande att förstå var i projektprocessen utsläpp kan påverkas och vilka beslut som gör störst skillnad. Den perioden kallar vi för ett möjlighetsfönster. Utanför fönstret är möjligheten till minskade utsläpp kraftigt begränsad.
Möjlighetsfönster har identifierats och tagits fram för alla viktiga utsläppskällor förknippade med ledningsnätsprojekt. De viktigaste utsläppskällorna är masshantering, produktionsmetoder, transporter, arbetsmaskiner samt val av material och produkter.
– Att identifiera möjlighetsfönstret för alla utsläpp blev en vändpunkt för projektet. Det visar hur tidigt arbetet måste börja för att ge resultat.
Att våga lita på processen
Trots att många aktörer från olika delar av landet varit involverade i projektet har samarbetet fungerat fint. Man satte tidigt ramar och planering, även när vissa delar i projektet var oklara.
– Vi arbetade parallellt med många frågor samtidigt, som sen skulle kombineras till en sammanhängande helhet. Vi fick acceptera att alla svar inte fanns från början. Våga lita på processens gång även när arbetet kunde upplevas överväldigande.
Kunskapsutbyte och input från branschen beskrivs som avgörande för projektets resultat. Theo Voulgaridis blickar tillbaka och är stolt över vad projektgruppen åstadkommit. Vid det sista projektgruppsmötet ställdes frågan vad man hade kunnat gjort annorlunda.
– Projektgruppen hade inte många synpunkter på hur vi tog oss an projektet. Istället konstaterade de att det fanns väldigt lite vi kunde ha gjort bättre. Vi utgick helt enkelt från det vi kunde och lärde oss mycket längs vägen.
Webbinarium i mitten av september
Målet har varit att göra klimatpraktikan direkt användbar för VA-verksamheter, med konkreta råd för hur projekt kan planeras och genomföras. VA-Sverige står inför många stora utmaningar. Därför är det viktigt att klimatarbetet blir en del av helheten, inte något som hanteras vid sidan av.
– För att minska utsläppen behöver man tänka annorlunda kring klimatfrågorna. Istället för att fokusera på vem som ska bära kostnaderna behöver man fokusera på hur nyttan av omställningen kan delas. Det skapar bättre incitament för att agera.
Nästa steg är att resultateten från projektet presenteras under ett webbinarium den 17 september, som arrangeras av Svenskt Vatten.
– Det är ett tillfälle för VA-verksamheter att ta del av resultatet och också börja omsätta verktygen till klimatarbetet i praktiken, avslutar Theo Voulgaridis.
Läs mer och ladda ner rapporten och Klimatpraktikan i sin helhet här (via Svenskt Vattens hemsida).
Fullständig referens: Voulgaridis T., Wollin P., Trinh Y., Ramstedt S., Gäfvert L., Bodin A., Gärdeklint H., Wallberg J. och Lubera J. (2025). Klimatpraktika för ledningsnätsprojekt inom VA. En vägledning om hur VA-organisationer kan minimera utsläpp i ledningsnätsprojekt till störst nytta. SVU-rapport 2025-4. Stockholm: Svenskt Vatten.
