Våtmarker med ett djup på minst 0,6 meter och en uppehållstid på omkring 1–2 dygn är mest effektiva när det gäller att motverka brunifiering. Det visar resultatet av en studie av forskare vid Halmstads och Lunds universitet, som utvärderat hur våtmarker kan utformas för att minska färg och koncentrationen löst …
Våtmarker är en viktig åtgärd i arbetet mot övergödning, men deras effektivitet varierar beroende på plats och storlek. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet utvecklat ett kartverktyg som visar var i landskapet en våtmark gör störst nytta för att fånga upp kväve och fosfor. Målsättningen är att verktyget ska fungera som ett
Trots många åtgärder så som våtmarker, skyddszoner och fosfordammar är arbetet mot övergödning i Sverige långt ifrån tillräckligt. I en rapport från Vattenmyndigheterna konstateras att många insatser för att minska utsläpp av fosfor och kväve hamnar på fel plats. Niklas Holmgren, strateg vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjön lyfter i en
Det visar resultatet från en studie på regnbäddssubstrat som Anna Pettersson Skog, RISE, genomfört i samarbete med Nacka kommun. VA-guiden ställde några frågor till Anna om studien, bland annat om bilden har klarnat vad gäller lämpligheten att använda biokolsmakadam som substrat i regnbäddar. Anna Pettersson Skog är hortonom och projektledare
Hur pass väl kan man uppnå kväverening med hjälp av MBBR-teknik vid rening av kallt avloppsvatten? Det är något man har tittat närmare på i ett SVU-projekt. En pilotanläggning vid Fillan reningsverk i Sundsvall kördes under ett års tid och resultaten pekar på att kväverening är möjligt även vid låga
I en ny studie vid Stockholm universitet har forskare tittat på nettotillförseln av kväve och fosfor från land och inlandsvatten till Östersjön. Resultatet visar att mineralgödsel utgör den dominerande källan till näringsämnen och att det kommer ta tid innan man kan se effekter av vidtagna åtgärder för att minska belastningen. Under
Tretton års utvärdering av spillvattenvåtmarker som en del av reningsprocessen vid avloppsreningsverk visar på långtgående rening av avloppsvatten. Spillvattenvåtmarker ger goda möjligheter till reducering av näringsämnen och mikroföroreningar. Spillvattenvåtmarker som ett sista reningssteg i kommunal avloppsvattenrening finns på minst fyra platser i Sverige sedan 1990-talet. Anläggningarna tillsammans med traditionella processer
I slutet av januari anordnade Svenskt Vatten och Föreningen för samhällsplanering ett webbinarium med temat källsorterande avloppssystem – cirkulära lösningar för hållbar, urban stadsutveckling. Hamse Kjerstadius, NSVA, var en av alla föreläsare som berättade om Helsingborgs stadsutvecklingsprojekt H+. Näringsämnen i avloppsvatten kan med fördel återvinnas genom att ställa om till
Nyligen gjorde radioprogrammet Vetenskapsradion På djupet, ett inslag om Helsingborgs avloppssystem ”tre rör ut” i stadsdelen Oceanhamnen. Du hör både boende och representanter från RecoLab, NSVA och SLU berätta om systemens fördelar och hur de fungerar med tillvaratagande av näringen från matavfall och avloppsvatten. Källsorteringen av avloppsvatten och matavfall i
