Nu finns alla filer som ligger till grund för Sveriges Lantbruksuniversitet kartor över erosionsrisk på åkermark samt våtmarkers näringsreningspotential fritt tillgängliga för nedladdning.
SLU har granskat effekten av olika åtgärder för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruket. Enligt forskaren Pia Geranmayeh fungerar våtmarker och dammar betydligt sämre än väntat.
En studie vid Århus universitet visar att effekten av restaurerade våtmarker varierar mycket beroende på kvävebelastning och vattenflöden.
En ny europeisk studie visar att våtmarker årligen tar bort omkring 1,1 miljoner ton kväve. Utan dem skulle utsläppen till Europas hav vara cirka 25 procent högre.
Våtmarker med ett djup på minst 0,6 meter och en uppehållstid på omkring 1–2 dygn är mest effektiva när det gäller att motverka brunifiering. Det visar resultatet av en studie av forskare vid Halmstads och Lunds universitet, som utvärderat hur våtmarker kan utformas för att minska färg och koncentrationen löst
Våtmarker är en viktig åtgärd i arbetet mot övergödning, men deras effektivitet varierar beroende på plats och storlek. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet utvecklat ett kartverktyg som visar var i landskapet en våtmark gör störst nytta för att fånga upp kväve och fosfor. Målsättningen är att verktyget ska fungera som ett
Trots många åtgärder så som våtmarker, skyddszoner och fosfordammar är arbetet mot övergödning i Sverige långt ifrån tillräckligt. I en rapport från Vattenmyndigheterna konstateras att många insatser för att minska utsläpp av fosfor och kväve hamnar på fel plats. Niklas Holmgren, strateg vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjön lyfter i en
Det visar resultatet från en studie på regnbäddssubstrat som Anna Pettersson Skog, RISE, genomfört i samarbete med Nacka kommun. VA-guiden ställde några frågor till Anna om studien, bland annat om bilden har klarnat vad gäller lämpligheten att använda biokolsmakadam som substrat i regnbäddar. Anna Pettersson Skog är hortonom och projektledare
Hur pass väl kan man uppnå kväverening med hjälp av MBBR-teknik vid rening av kallt avloppsvatten? Det är något man har tittat närmare på i ett SVU-projekt. En pilotanläggning vid Fillan reningsverk i Sundsvall kördes under ett års tid och resultaten pekar på att kväverening är möjligt även vid låga
