Vi har en sjö med sådan status att vi behöver en zon runt denna med hög skyddsnivå. Runt sjön ligger bostäder på olika avstånd från sjön. Marken är så pass bra att infiltration är möjlig. Hur kan man bedöma när de enskilda avloppsanläggningarna påverkar vattnet i sjön? Vi vet hur …
Frågan avser hur man skall förhålla sig till NVs allmänna råd om avstånd från vattentäkt till utgående avloppsledning. I ärendet jag sitter med just nu har en fastighetsägare ansökt om att dra utgående avloppsledning 1,5 meter från egenborrad vattentäkt. På platsbesök framgick även att fastighetsägaren redan lagt ner ledningen i
Jag har en ansökan om WC till infiltration för handläggning där avståndet till berg är ca 1,2 meter och avståndet till vattentäkt ca 30 meter svagt nedströms. Jag har begärt att den sökande ska komma in med en geohydrologisk undersökning eller ändra ansökan till en lämpligare lösning där risken minimeras
Här i vår kommun har vi en fastighet belägen i det inre vattenskyddsområdet. Som avlopp till fastigheten finns en sluten tank och en bdt-infiltration. Jordarten som enligt jordartskarta är ”isälvssediment” består av sten, grus och sand. Fastighetsägaren vill nu anlägga ett nytt avlopp eftersom bdt-infiltrationen är mer än 20 år
När man skall anlägga både ytjordvärme och nytt enskilt avlopp, vad ska man ta hänsyn till och lägga extra vikt vid? Frågan besvaras av Ebba af Peterséns. Jag har rådfrågat Jan-Erik Nowacki på Svenska värmepumpföreningen, SVEP. Han säger så här: Ytjordvärme och avloppsanläggning bör hållas separat, med minst 2 m
I vår kommun finns relativt många djupborrade vattentäkter och flertalet nygjorda vattenskyddsområden som är indelade i primär, sekundär och tertiär zon. Vi har kommit fram till att det i primär och sekundär zon bör råda hög skyddsnivå ur hälsoskyddssynpunkt. Det är framför allt mikroorganismer som vattentäkten behöver skyddas ifrån. Kväveföroreningar
