I takt med att fler dagvattenanläggningar byggs uppkommer även frågor kring skötsel, drift och underhåll. Vissa dagvattendammar runtom i landet har stått i decennier utan några åtgärder för att upprätthålla funktionalitet. Dock verkar dessa frågor komma fram alltmer på kommuners agendor. Exempelvis hölls ett seminarium för erfarenhetsutbyte om skötsel av öppna reningsanläggningar i Västerås för ett par veckor sedan där vi fick ta del av hur kommuner internt organiserar sitt underhåll av dagvattenreningsanläggningar. I Nacka kommun har man gått en annan väg och bestämt sig för att lägga ut skötseln för sina dagvattendammar på entreprenad.
VA-enheten i Nacka kommun är ansvarig för fem stycken öppna dagvattenreningsanläggningar. Dessa dagvattendammar har avrinningsområden som mestadels består av urban markanvändning; industrier, vägar och bostadshus och mottar både näringsämnen, tungmetaller, olja och partikulärt material. Dammarna varierar både till storlek och till ålder.
– Den äldsta dammen är från 70-talet. Tyvärr har ingenting gjorts på anläggningarna den senaste 15-20 åren, utan de har bara stått. Men nu har vi genomfört sedimentutrensning i en av dem och är på gång att utföra det i en till, säger Maria Melin, VA-ingenjör och ansvarig för skötsel av dagvattendammarna på kommunen.
Skötsel av dagvattenanläggningar läggs ut på entreprenad
Sedan Maria började på Nacka kommun för två år sedan har hon även sammanställt grundinformation om dammarna och tagit fram en checklista för de punkter som behöver kollas för att säkerställa anläggningarnas funktion. Inspiration har hon hämtat från liknande checklistor som används av Täby kommun och Trafikverket men anpassat dem efter det lokala behovet.
– Löpande drift och underhåll har tidigare legat på tekniska driftenheten. Men de känner inte att de har varken resurser eller tid. Därför ville vi handla upp tjänsten, fortsätter Maria.
Checklistor underlättar skötseln
Överklagandetiden pågår fortfarande men förhoppningen är att komma igång med underhåll till sommaren. Då kommer entreprenören att åka ut regelbundet till varje damm och gå igenom checklistorna för att bland annat se över underhållet av växter, in- och utlopp och VA-systemet i anslutning till dammarna. Avvikelser och åtgärder rapporteras sedan tillbaka till kommunen. Checklistorna skickas in efter varje besök. Mellan juni och september sker besöken en gång i månaden och resten av året varannan månad.
– Det finns ingen exakt tid avsatt för underhållet, utan det viktigaste är att besöken genomförs. Det finns även utrymme [för punktinsatser] om något oförutsett inträffar, exempelvis ett kraftigt skyfall.
Den övergripande metoden som Nacka kommun använder sig av påminner en del om den som har anammats i Enköpings kommun (Läs mer om Enköpings program för egenkontroll här, för medlemmar). I Enköping togs checklistan och metoden för egenkontroll fram av en konsult medan själva skötseln sköts internt. I Nacka kommun har man i princip gjort det omvända.
Viktigt att det händer något
Oavsett vilken väg kommuner går för att genomföra skötsel och underhåll av dagvattenreningsanläggningar poängterar Maria att det är viktigt att det sker någonting hellre än ingenting alls.
– I många kommuner har man inte gjort det här tidigare [organisering av skötsel av dagvattenanläggningar]. Kanske kommer vi nu att ha för mycket tid på underhåll, kanske för lite. Det får vi se men man måste prova sig fram så får vi justera det senare.
———————————————————————————————————————————
Som medlem i Dagvattenguiden kan ni läsa Nacka kommuns dagvattenpolicy och dagvattenstrategi.
