Oavsett om man har enskilt VA eller kommunal anslutning så finns det kostnader kopplade till båda sätten att få fram dricksvatten och forsla bort och rena avloppsvatten. Men hur ska man göra när fastighetsägare riskerar att drabbas av båda kostnaderna. Att först ordna det befintliga bristfälliga avloppet med ett nytt enskilt avlopp för att sedan ingå i verksamhetsområde för kommunalt VA och bli påförd en servisavgift.
Lagen säger inget om att det inte får finnas enskilda avlopp inom ett verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Men kommunen kan i sin VA-policy fastslå att så inte är önskvärt. Är det i så fall önskvärt att kommunens miljökontor undviker inspektion mer än vid klagomål för enskilda avlopp i området som pekats ut i VA-planen eller utbyggnadsplanen. Hur många år behöver förfalla mellan att ett nytt avlopp kommer på plats och att området byggs ut med kommunalt VA?
Ur vems synvinkel ska dessa år räknas kan man då fråga sig. Miljöbalken anger att de enskilda avloppen ska ha en rening som inte riskerar att skada människa eller miljö. Ur den vinkeln kan åren mellan teknikbytet från enskilt till allmänt vara väldigt få. Men tittar man ur fastighetsägarna ögon, och framförallt känslor, verkar 20 år knappt tillräckligt lång tid.
Just denna sits har flera kommuner säkerligen hamnat i. Här är en kort resumé från Vingåkers kommun. Lyssna och läs hela reportaget hos P4 Sörmland.
Området Österåker, en mil norr om Vingåker, har fått sina avlopp inventerade och en antal har fått nedslag av miljökontoret. Samtidigt planeras området byggas ut med kommunalt VA år 2028. Att fastighetsägare på landet behöver investera i både enskilt avlopp och kommunalt avlopp inom en period på 10-15 år anser ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Robert Davidsson (C), inte vara rimligt.
