Vilken är den bästa taktiken för att möta framtidens kustöversvämningar? Nytt forskningsprojekt ska utreda huruvida planerad reträtt av infrastruktur och låta vattnet ta plats är rätt väg att gå.
Fram till år 2100 förväntas havsnivån öka med en omkring 1 meter där södra Sverige riskerar att drabbas värst på grund av utebliven landhöjning, rapporterar Sveriges Radio. Länsstyrelsen i Skåne uppskattar att omkring 23 000 fastigheter hotas av de stigande havsnivåerna.
Hur ska då samhällena förberedas och anpassas för den framtida havsnivåhöjningen? Här går åsikterna isär.
Enligt forskare vid Sveriges Geologiska Institut (SGI) bör vi vänja oss vid tanken att vattnet kommer att behöva ges utrymme. Därmed behöver infrastruktur dras tillbaka från kustområdena under de kommande 100 åren och att städerna istället får växa i andra riktningar. Detta benämns som planerad reträtt. SGI har beviljats forskningsmedel av Formas för att utreda om planerad reträtt kan utgöra en möjlig strategi inom klimatanpassning. Projektet kommer bland annat att undersöka vilka rättsliga, sociala, styrande och tekniska hinder som finns på olika nivåer i samhället vad gäller planerad reträtt och kommer att pågå över en treårsperiod mellan 2018-2020.
Professor Hans Hanson vid Avdelningen för teknisk vattenresurslära, Lunds tekniska högskola är av en annan åsikt vad gäller hur problemen med havsnivåhöjningen ska hanteras. Han anser att attack är bästa försvar och menar att retirera med infrastruktur och byggnader är mycket kostsamt och inte skapar någonting. Han förespråkar istället en höjning av kustområdena med en efterföljande exploatering. Detta skapar dels områden som är skyddade mot kustöversvämning samtidigt som att exploateringen genererar intäkter.
Läs mer om forskningsprojektet på SGI:s hemsida.
