Referat från VAK. Genomgången av tre aktuella projekt om uppföljning av befintliga anläggningar gav en översikt och tips om rapporter och underlag som färdigställs under våren.
Det var ett späckat program och vi hade tyvärr inte möjlighet att diskutera innehållet i storgrupp.
När det gäller uppföljning och funktionskontroll bjuder VA-guiden tillsammans med Avloppsguidens användarförening in till en endagsutbildning om funktionskontroll av små avlopp i Stockholm torsdagen den 3 maj.
En fråga som återkom från föredrag och diskussioner är vikten av tillsyn och uppföljning.
Nedan ges korta punkter i urval från föredragen om små avlopp den 21 mars.
Metodik för kostnadseffektiv tillsyn – lärdomar från tio LOVA-projekt
Anna Ericsson, Södertälje kommun och Avloppsguidens användarförening.
Dagen före själva stora konferensen höll projekten ett slutseminarium. Presentationer och åsikter från det seminariet kommer i ett separat inlägg. Projektrapport kommer inom kort.
Användarföreningen bekostade ett förarbete så att de kommuner som ville, hann och mäktade med att söka LOVA-medel kunde använda en gemensam mall.
Anna vittnade om att deltagarna lärt sig mycket under projektet.
Preliminära resultat pekar på att metoden nog kan användas för att relativt enkelt fånga upp de anläggningar som inte fungerar som de ska. Men det är viktigt att komma ihåg att mätningarna ger en indikation. De snabba svaret i fält ger en fingervisning.
En fråga som även lyftes under slutseminariet 20 mars var att om myndigheten redan från början tänker sig provtagning som uppföljning behöver detta uppmärksammas i samband med prövningen och utformningen av anläggningen så att det blir lättare att ta ett prov.
Åhörarkopior från Metodik för kostnadseffektiv tillsyn – lärdomar från tio LOVA-projekt
Planlaser och rökpatroner – funktion i markbaserade anläggningar
Maja Englund, RISE Jordbruk och Livsmedel.
Projektet pågår under våren och utökar underlaget jämfört föregående projekt.
Funktionen hos markbaserade avloppsanläggningar
Kommentar från minglet i utställningen från en kommun som deltog i det första projektet, apropå planlaser.
”Bra att få testa och jobba med avvägningsinstrument.”
”Vi borde nog alltid ha med det när vi är ute för att få nivåskillnader.”
”Ja det borde vi nog kräva mer i samband med ansökan.”
Faktorer som projektet uppmärksammar:
- Bedömning av bäddens material
- Fördelningsbrunnen: slam och fördelning
- Bäddens storlek
Ett resultat är att bara på något sätt bry sig om bäddens material (okulär besiktning eller begära info om materialet) verkar minska risken för misstänkta problem. Detta är en tydlig koppling till föredraget som kom efter, att relationen mellan myndighet och entreprenör och krav på förarbetena är av mycket stor vikt.
Åhörarkopior från Planlaser och rökpatroner – funktion i markbaserade anläggningar
Markbaserad rening – inventering av över 200 hushåll i Uppland
Johan Hedin, Brännmossen AB
Denna programpunkt fick lite mer tid då den inte föregåtts av något underlag sedan tidigare.
Två studenter vid Uppsala universitet färdigställer två rapporter utifrån studien. När vi har dem publicerar vi dem som publikationer.
Studien har inneburit inventering av anläggningar och enkäter till husägare i tre kommuner. 184 slamavskiljare och 166 bäddar.
Fokus har legat på hydraulisk-biologisk funktion. Dämmer bädden eller trycker det ut orenat avloppsvatten? Man har även inventerat och provtagit slamavskiljare.
Man har konstaterat att byggfusk förekommer, t.ex. genom att leda bort avloppet från fördelningsbrunnen på utan att passera själva bädden.
I 30 % av tillstånden i studien användes gamla slamavskiljare. 10 % av dessa hade brister.
”Vi hittar många brister i samband med tillståndsgivning och installation.”
Endast ca 50 % av de studerade anläggningarna passerade utan någon konstaterad brist.
Exempel på brister:
- Överbelastning
- Redan åtgärdade
- Badkar (felaktig dimensionering)
- Spolvatten från avhärdningsfilter
- Dålig lokalisering
- Ventilation spridarrör
- Ej utförda enligt tillstånd
Johan betonade att även om anläggningarna hade brister klarade merparten de kriterier man satt upp för att studera hydraulisk och biologisk funktion. Av anläggningarna med brister, ca hälften, bedömdes 90 % fungera enligt förväntan.
”Tydligt samband mellan slutintyg och brister.”
Av anläggningarna med brister saknade ca 70 % slutintyg.
Johan pekade på ärendehanteringen och myndighetens uppföljning och kontakt med den som projekterar och anlägger anläggningarna.
Han menade att någon borde studerade detta närmare. I studien fann man t.ex. ett samband med färre brister där man kunde spåra vem som gjort anläggningen. Man såg skillnader i andelen brister mellan kommunerna som kan bero på hur myndigheten kommunicerar med gräventreprenörer och hur man följer upp deras arbete.
”Vi kan inte finna några samband där det finns statistiskt stöd för att något typ av system eller särskilt fabrikat är bättre eller sämre än något annat.”
Johan lyfte fram brister vid installation och underlag för ansökan samt grovt fusk. En passning till miljökontoren och gräventreprenörerna.
Studien har även fokuserat på slamavskiljning. Johan menade att begreppet slamflykt förvirrar. Han ansåg att det vore bättre att nyansera diskussionen och prata om överbelastning och fettflykt.
Fettflykt bör studeras närmare då det inte upptäcks med hjälp avskiljningstestet enligt standard eller prov på suspenderade ämnen.
Apropå slam och vatten i spridarröret. Johan hänvisade till de allmänna råden från 1987 och påpekade att med självfall lär det hamna slam och vatten där.
För att veta om det är tätt i bädden behöver man inspektera hela spridarledningen, t.ex. med hjälp av en rörkamera. Johan visade filmer från sådana inspektioner.
”När ventilation genom systemet riskeras – spola spridarröret och besiktiga igen.”
Johans rekommendationer
”Fokusera på tidiga skeden:
- Myndigheter bör sätta en tågordning så man tillsammans med entreprenören fångar upp de vanligaste dimensioneringsfelen
- Kommunala stickprov på nyanlagda anläggningar
Studien pekar på att processen hos MHK påverkar den färdiga anläggningen. Detta borde någon göra en studie på.
Begreppet slamflykt bör ersättas av överbelastning och fettflykt.
Fettflykt bör utredas.”
Åhörarkopior från Markbaserad rening – inventering av över 200 hushåll i Uppland
