Hur pålitliga är översvämningskartor?

Lågpunktskartering som visar risken för översvämning vid skyfall. Källa: Länsstyrelsen i Stockholm (Webbgis)

Hur väl teoretiska översvämningskartor stämmer överens med verkligheten har undersökts i en doktorsavhandling vid Högskolan i Gävle.

Studien har haft som syfte att undersöka hur översvämningskarteringar påverkas av osäkerheter i modelleringsprocesser och hur osäkerheterna kan tydliggöras i kartorna. I studien har man även försökt att utvärdera hur väl användare av översvämningskartor förstår och tar hänsyn till dessa osäkerheter.

Utdrag ur rapportens sammanfattning: 

[…] ”Översvämningskartor som visar utbredningen av förutspådda översvämningar för vissa extrema händelser har stor användning i all typ av samhällsplanering, samt fungerar som informationsmaterial för allmänheten. Men, de produktionsprocesser som dessa kartor genomgår (inkluderande olika data, metoder, modeller och beslut från de personer som genererar dessa) och som innefattar både geografiska informationssystem (GIS) och hydraulisk modellering, påverkar kartornas innehåll, vilket även återspeglas i de slutliga kartornas utseende.

En skarp översvämningsgräns, som är det vanliga sättet att visa gränsen i översvämningskartor, är därför antagligen inte det bästa sättet att representera utbredningen. Sådana gränser ger en falsk trygghet i att dessa kartor är korrekta och att översvämningsutbredningen är absolut, trots att hela processen att producera dem innebär osäkerheter. Denna studie försöker därför undersöka hur översvämningskartering påverkas av osäkerheter i modelleringsprocesser och hur dessa osäkerheter kan representeras, visualiseras och kommuniceras i kartorna. Dessutom försöker studien utvärdera hur olika användare förstår, använder och uppfattar översvämningskartor som innehåller osäkerhetsinformation.

Tre huvudmetoder har använts i denna studie: osäkerhetsmodellering och analys, kart- och geovisualiseringsutveckling samt användarstudier. Resultaten visar att översvämningsgränserna påverkades både av de digitala höjdmodellernas upplösning (cellstorlek) och markens friktion, representerat av Mannings 𝑛, men också av markens topografi. För att kvantifiera skillnaderna mellan modell och referensöversvämningsyta och därefter kunna välja den mest optimala modellen användes olika valideringsmetoder. Dessa lider dock också av olika brister, vilket gör att resultaten varierar beroende på den valideringsmetod som används.

I denna studie föreslås flera sätt att visualisera osäkerheter baserat på resultaten från osäkerhetsmodellering och karaktären av osäkerhetsinformation. Dessa utgörs av kartor med divergerande färgramp (sk. dual-ended colour maps), sekventiella kartor (som framhäver graden av säkerhet, respektive osäkerhet), binära kartor, överlagring av översvämningsgränser från olika modeller samt värdestaplar. Olika karteringsmetoder och visuella variabler användes för att representera informationen. Resultat från en användarstudie visade att dessa, samt utformningen av den grafiska representationen, underlättade förståelsen av informationen.

Beroende på uppgiften finns det visualisering som är lättare eller svårare att förstå för kartanvändarna. Varje visualisering hade också för- och nackdelar med att kommunicera översvämningsosäkerhetsinformation. En annan viktig aspekt som kom fram i studien var hur användarnas bakgrund påverkar beslutsfattandet när de använde de olika kartorna. Användarnas vilja att ta risker berodde inte bara på kartan, utan också på deras uppfattning av risken i sig. Sammantaget visade det sig emellertid att osäkerhetskartorna är användbara för planeringsuppgifter.” […]

Fullständig referens: Lim, J. N. 2018. Modelling, mapping and visualisation of flood inundation uncertainties. Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS. ORCID-id: 0000-0002-3906-6088

Du hittar även en intervju med författaren och miljöforskaren Nancy Joy Lim vid Högskolan i Gävle på forskning.se.


Mer inom samma ämne: 

– Vägledning för skyfallskartering, MSB 2017
– Lågpunktskarta och skyfallskarteringar, Stockholm län
– Skyfallskarteringar framtagna för 30 tätorter i Västerbotten – Intervju med klimatanpassningssamordnare Bodil Englund

DELA