Med besöksväst, februarisol i ryggen och med en lång nedförsbacke in i Sundsvallsberget så påbörjades studiebesöket vid Sundsvalls största reningsverk, Tivoliverket.
Reningsverket ligger insprängt i berget under centrala Sundsvall och är dimensionerat för 85 000 personekvivalenter men tar idag emot avloppsvatten från ca 60 000 personer. Studiebesöket som VA-guiden deltog vid, ingick som en del i Svensk Vattens konferens #NAM 2019 som gick av stapeln i Sundvall den 6-7 februari.
Under en dryg timme guidades vi vant runt inne i Norra berget av Tomas Bäck på MittSverige Vatten & Avfall. Under rundturen följde vi avloppsvattnets väg in i reningsverket och de olika reningsstegen fram till slamhanteringen.
Verket byggdes under slutet av 1960-talet och stod klart i drift 1970. Under åren som följde hade man problem med bräddningar till Selångersån och 1994 byggde man klart det underjordiska utjämningsmagasinet, Regnbågen som gjorde att bräddningarna i princip försvann. Regnbågen är en ca 2 km lång tunneln som rymmer ca 30 000 kubikmeter avloppsvatten, även den insprängd i Norra berget. Från Regnbågen pumpas avloppsvattnet rakt in i Tivoliverkets reningsprocess.
De olika reningsstegen
Verkets olika reningsprocesser utgörs av de välbekanta reningsstegen; mekanisk, kemisk och biologisk rening. Det inkommande vattnet passerar först ett grovrensgaller som tar bort grövre föroreningar och föremål. Därefter leds avloppsvattnet via ett sandfång innan det når försedimenteringen där kemfällningen av fosfor sker genom tillsats av järnsulfat. Slammet som sedimenterar pumpas sedan vidare till slambehandlingen som primärslam.
Foto: Till vänster, reningsverkets grovrensgaller som tar bort de grövre föremålen. Till höger, försedimenteringsbassäng på Tivoliverket.
Efter försedimentering och kemfällning leds avloppsvattnet till den biologiska reningen. Där mikroorganismer bryter ner organiskt material i stora bassänger som luftas kraftigt. Tivoliverket har två bassänger för den biologiska reningen men med nuvarande belastning klarar man verkets drift med att endast ha en bassäng igång för fullt. Från luftningsbassängerna leds vattnet till eftersedimenteringsbassängerna där slammet sjunker och det renade avloppsvattnet släpps ut i Sundsvallsfjärden.
Foto: Till vänster, bergrummet med de två parallella övertäckta luftningsbassängerna.Till höger, den aktiva luftningsbassängen från sidan.
Slamhantering
Mycket av slammet pumpas tillbaka till luftningsbassängerna som returslam. Överskottslammet från eftersedimenteringen och primärslammet från försedimenteringen leds till slamhanteringen som är placerad utanför berget. Slammet förtjockas innan det pumpas in i rötkamrarna för produktion av biogas som används till fjärrvärme. Efter rötkamrarna avvattnas slammet genom centrifugering. Framtiden är dock oviss för slamhanteringens placering. Marken vid norra kajen är attraktiv för nya bostäder och det byggs redan nu nära inpå rötkamrarna. Ny lokalisering för slamhanteringen är under utredning och ska lösas.
Avslutningsvis är det alltid lika intressant att få göra ett nedslag i verkligheten och få följa avloppsreningsprocesserna från början till slut, inte minst i Tivoliverket, insprängt i berget med sina smått ofattbara 25 miljoner liter vatten som passerar reningsverket dagligen.
