Linnea vill öka förståelsen för funktionen hos permeabel asfalt

VA-guiden följde under 2018 med examensarbetaren Linnea Hedlöf Ekvall ut till en parkeringsplats utanför Uppsala där hon undersökte vad som påverkar den infiltrerande funktionen av en permeabel asfaltsyta. Nu är examensarbetet klart och visar bl a på en asfaltsyta som inte är särskilt permeabel.

Linnea Hedlöf Ekvall på parkeringsplatsen i Gnista i Östra Uppsala.

Linnea Hedlöf Ekvall är nyligen klar med sitt examensarbete i civilingenjörs-programmet i miljö- och vattenteknik.

– Syftet med examenarbetet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar hur väl en permeabel asfalt fungerar, berättar Linnea.

Det handlar dels om vilken effekt rengöring med högtryckstvätt och vakuumsugning har på permeabel asfalts infiltrationskapacitet, dels vilken uppbyggnad av den permeabla asfalten som är mest lämplig för att åstadkomma en effektiv infiltration.

Anläggningens uppbyggnad
Permeabel asfalt kan vara uppbyggd på flera olika sätt, bl a beroende på platsens förutsättningar och vilken funktion anläggningen ska ha. Den vanligaste uppbyggnaden utgörs dock av en geotextil som placeras mellan en så kallad terassyta och en vägkropp. Ovan geotextilen anläggs ett lager av makadam (reservoarlager) därefter ett bärlager. Det översta lagret utgörs av den genomsläppliga asfalten. Beroende på hur mycket vatten som ska kunna infiltrera till underliggande mark kan anläggningen kompletteras med dräneringsrör som för vidare delar eller allt dagvatten. Du hittar illustrationer på de olika uppbyggnader i examensarbetet.

Infiltrationsförsök på enkelt sätt
Tillsammans med Linnea och praktikanten Stina Moritz begav sig undertecknad, en kall aprildag förra året, ut till en fyra år gammal parkeringsplats vid ett köpcentrum i östra delen av Uppsala. Målet var att genomföra infiltrationsförsök på en permeabel asfalt före och efter rengöring. Infiltrationsförsöket utfördes med hjälp en träram gjord av tryckimpregnerade brädor. Till tätningen användes så kallat sanitetskitt, som påminner om modellera i konsistensen.

– Tanken är att materialet till försöksuppställningen ska vara lätt att få tag på och lätt att använda. På så sätt kan t ex skötselpersonal lätt testa infiltrationskapaciteten i sin anläggning, berättar Linnea.

Linnea och praktikanten Stina Moritz tätar sidorna på träramen inför ett infiltrationsförsök som gjordes på asfalten i befintligt skick.

När träramen var på plats var det var sedan dags att testa infiltrationskapaciteten. Omkring 20 liter vatten i infiltrationsförsöksanordningen, motsvarande cirka 63,8 mm nederbörd på den begränsade ytan inom träramen.

För att kunna bestämma en hur lång tid det maximalt skulle ta för allt vatten att infiltrera (och slippa stå och vänta orimligt länge) användes Dahlströms intensitets-variaktighetskurvor och ett excelverktyg framtaget av Svenskt Vatten. Genom verktyget kunde regnintensiteten för ett halvårsregn med tio minuters varaktighet läsas av. Att just denna återkomsttid och varaktighet valdes förklarar Linnea med att sannolikheten för ett sådant regntillfälle är stort och att denna mängd nederbörd (ca 5,1 mm) motsvarar vad SMHI definierar som en stark regnskur. Med hjälp av excelverktyget bestämdes den maximala tiden för infiltration till cirka 125 minuter. Linnea hällde på vatten i ramen och en spänd väntan följde.

Ingenting hände. Under drygt två timmar väntade vi hoppfullt utan att vattennivån ändrades. Därmed kunde ytan i sitt befintliga skick betraktas som helt tät. Kunde detta bero på att ytan helt enkelt satt igen p g a sediment och grus?

Högtryckstvätt och vakuumsug
För att testa skillnaden i den permeabla asfaltens infiltrationskapacitet utan sediment och grus rengjordes ytan med hjälp av en lastbil utrustad med högtryckstvätt och vakuumsug. Föraren Patrik Lundqvist från PL Utemiljö förklarade reningsprocessen.

– Högtryckstvätten spolar loss smuts och partiklar som sedan avlägsnas med hjälp av vakuumsugen. Normalt kör man två gånger åt motsatt håll, men antalet gånger beror bl a på belastningen och hur den sköts.

Enligt Patrik är det inte ovanligt att ägare till liknande parkeringsplatser inte är medvetna om att de har faktiskt har permeabel asfalt.

– Jag upplever dock att det blir mer och mer av sådana här jobb, vilket kan vara ett tecken på att medvetenheten ökar, fortsätter han.

Patrik Lundqvist, PL Utemiljö utförde rening av asfaltsytan med hjälp av en lastbil med högtryckstvätt och vakuumsug. Den högra bilden visar skillnad på rengjord  (vänster) och icke rengjord yta (höger).

Räckte då rengöring för att åstadkomma en bättre infiltration på den fyra år gamla parkeringsytan? Tyvärr inte. Linnea drar i sitt examensarbete slutsatsen att bristen på infiltrationskapacitet på denna arbetsplats därför kan bero på eventuella fel i ytans uppbyggnad.

Rengöring påverkar trots allt
Även en mindre lokalgata med permeabel asfalt studerades inom ramen för Linneas examensarbete. Den ytan uppvisade en kapacitet att infiltrera vatten, en kapacitet som ökade ytterligare efter rengöring. En slutsats är således att högtryckstvätt och vakuumsug kan ses som en bra skötselmetod för att upprätthålla och delvis återskapa infiltrationskapaciteten hos permeabel asfalt.

Ladda ner och läs hela Linneas examensarbete nedan.

Fullständig referens: Hedlöf Ekvall L. (2019) Faktorer för effektiv infiltration av dagvatten hos permeabel asfalt. Insitutionen för gevetenskaper, Uppsala Universitet

Fotnot: Till följd av resultatet från Linneas examensarbete har ägaren till parkeringsplatsen vid köpcentret i östra Uppsala bestämt att gå vidare och utreda om det är själva asfalten eller underliggande lager som gör att den permeabla beläggningen saknar infiltrationskapacitet.

DELA