Levande gaturum – en handbok i Blågröngrå system

Går det att kombinera dagvattenhantering, vegetation och hårdgjorda ytor i den urbana miljön? Ja, är svaret i en handbok om blågröngråa system som syftar till att beskriva hur dessa funktioner kan samverka på en och samma plats. 

Blågröngrått system på Strandbogatan i Uppsala. Foto: Edge

BFF, BB, BBR och BGG, är samtliga förkortningar som kan vara nödvändiga att ha koll på, beroende på var man befinner sig i livet. För dig med intresse för dagvattenanläggningar är det kanske särskilt den sistnämnda förkortningen som kan vara värt att lägga på minnet (även om Boverkets Byggregler, BBR också är bra att ha kännedom om).

BGG, eller Bgröngråa system är ett begrepp som syftar på integrering av funktioner inom dagvattenhantering (blå), vegetation (gröna) och hårdgjorda ytor (grå). Denna handbok från Thynell m.fl. (2019) vid konsultföretaget Edge, syftar till att beskriva system för urbana miljöer där blå, gröna och grå funktioner samverkar på samma plats och i samma volym. Dessa system kan hantera trafikbelastning, dagvattenflöden, föroreningar och samtidigt ge vegetation generöst med plats under mark.

Nybörjare eller expert?

Handboken utgör den senaste produkten av en utveckling och kunskapssammanställning inom detta ämnesområde och innehåller konkreta tips och råd om BGG-system, från de förarbeten och undersökningar som måste göras under plan- och programskede, till detaljprojektering med allt vad det innebär. Beroende på om du är expert eller nybörjare i BGG-system kan du välja att hoppa till den sektion du är intresserad av eller läsa hela handboken från pärm till pärm.

Initialt ger handboken en bakgrund och sammanfattning av fördelarna med BGG-system såsom att:

  • Utjämna och rena dagvattenflöden, minska risken för översvämning och avlasta ledningsnätet.
  • Ge förutsättningar för vegetation genom att skapa en stor växtbäddsvolym, möjliggöra gasutbyte, öka tillgången på vatten samt utgöra en miljö med hög biologisk aktivitet.
  • Bidrar till esteiska och attraktiva gaturum, sänker temperaturen i staden samt bidrar till grundvattenbildning.

Efter denna introduktion följer ett kapitel om BGG-systemets olika funktioner, bl a trafikbelastning (upp till trafikklass 2 eller bärighetsklass 1), växtbäddens funktion och mekanismerna bakom fördröjning och rening av dagvatten. Visste du t ex att det går att rena vattnet från komplexa, organiska föroreningar genom att anlägga en zon i botten av BGG-systemet där vatten blir stående en längre tid och därmed ger syrefria förhållanden? Processen är även känd som denitrifikation, en process som är vanlig i dammar och våtmarker.

Snabbanalys med lathund

I kapitlet som följer, tas vi med på en resa genom BGG-system i plan- och programskedet. Här beskrivs de förarbeten och undersökningar som bör ligga till grund för utformningen av BGG-systemet för att kunna åstadkomma både ett effektivt system och ett estetiskt tilltalande gaturum. Plan- och programskedet inkluderar dels analys av vilka förutsättningar som råder på den plats BGG-systemet ska anläggas, dels vilket mål man har med anläggningen.

I kapitlet hittar även du en lathund för utformning av BGG-system som kan användas till att snabbanalysera om grundförutsättningarna finns för att skapa systemet. Snabbanalysen inkluderar frågor om höjdsättning, utrymme och lågpunkter, såsom:

  • Är markens lutning större än ca 5 % eller mindre än 5 %?
  • Finns det en bredd att tillgå i plan för att anlägga ett öppet förstärkningslager och ev. vegetataionsyta som är för Hög kravnivå >2,5 m och för Låg kravnivå >2 m?
  • Ligger låglinjer och lågpunkter i anslutning till plats för planerat stråk med öppet förstärkningslager?

Handboken går utförligt genom BBG-system i detaljprojekteringsskedet och ger exempel på olika typer av utformning och konstruktioner dessa system. Genom att använda lathunden för snabbanalys, kort beskriven ovan, uppnås en siffer- och bokstavskombination som indikerar vilken typ av system och vilka konstruktioner i marknivå som är lämpliga för en viss plats. Informationen kan sedan användas för att efterfråga rätt typritningar.

Vidare diskuteras andra aspekter som är viktiga att ta reda på inför detaljprojekteringen, såsom höjdsättning, ledningar och konstruktioner och själva anläggningsprocessen. Därefter följer djupdykning i vad man bör tänka på vad gäller det öppna förstärkningslagret och de olika konstruktionerna i marknivå som finns att välja på (tät hårdgjord yta, dränerande hårdgjord yta, träd i hårdgjord yta, regnbädd, vegetationsyta).

För vem?

Handboken riktar sig enligt författarna till de som planerar, bygger och förvaltar gaturum med BGG-system, framförallt projektledare och projektörer som kan hitta ingående förklaringar och konkreta tillvägagångssätt som kan vara till nytta genom ett helt BGG-projekt.

Fullständig referens: Thynell A., Fridell K., Bruhn F., Fors J. (2019) Levande gaturum – en handbok i Blågröngrå system. Edge


Relaterat

Vad är viktigt att tänka på under byggnation av biofilter?
Lämplig volym för skelettjord i hårdgjord miljö?
Tips och erfarenheter kring gröna lösningar
Biofilter för dagvattenrening : design och omgivningspåverkan