Intervju med Anders Boström, Vasakronan om deras arbete med regnvattenspolning i toaletter i Celsiushuset, ett kontorshus i Uppsala. Intervjun är framtagen i rapporten ”Vattenbesparande åtgärder, Exempelsamling för kommuner och hushåll” som är ett resultat av två samarbetsprojekt som finansierats med bidrag från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen i Uppsala. Målsättningen är att visa olika exempel på hur vattenbesparingsprojekt realiseras i flerbostadshus och kontorshus.
Innovationsplan
Drivkraften är att Vasakronan känner ett samhällsansvar och vill vara med och driva marknaden och byggandet framåt. Vasakronan började för 4 år sen med en innovationsplan där man beslutade att genomföra 1-2 nya innovationer vid varje byggprojekt. Innovationerna handlar främst om miljöområdet och ska vara anpassade för området, huset och hyresgästen. Eftersom Livsmedelsverket skulle vara den huvudsakliga hyresgästen i detta hus och dricksvattenanvändningen är ett livsmedel var det en naturlig koppling att försöka spara på dricksvatten. Dessutom ligger huset på Uppsalaåsen och det fanns stora krav på hanteringen av dagvatten. Beslutet togs 2017 och var inte påverkat av torkan 2018. Byggnationen håller på att avslutas. Inflyttning börjar i november 2020 och Livsmedelsverket (som är den största) flyttar in i januari 2021.
Inspiration från Tyskland
Helenius som ritade systemet hittade ett liknande regnvattensystem i Tyskland som de tog inspiration ifrån. Handlar om att använda samma teknik som man brukar göra när man hanterar dagvatten och dricksvatten i byggnader, men att koppla ihop dem på ett nytt sätt. Alla komponenter i systemet är sådant som används i andra sammanhang: rör, silar, pumpar, tankar och rening och leverantörerna är valda utifrån den vanliga processen.
Huset består av kontor och laboratorier, totalt 12440 m2 och ca 400-450 arbetsplatser. Insamlingen av regnvatten beräknas täcka 69 % av spolbehovet på årsbasis, dvs 977 m3 regnvatten av den totala förbrukningen av spolvatten på 1418 m3. Den totala vattenförbrukningen i huset (tvättställ, köksblandare, duschar, spolning men ej lab-ytor) beräknas vara 2182 m3/år, där regnvattnet alltså står för ca 45 %. En uppskattad energiåtgång för pumpar är 100 kWh/år.
Insamling av regnvatten från taken
Regnvatten samlas in från taket. Det fanns en tidig tanke på att även samla från dagvattenbrunnar, men det valdes bort pga risk för föroreningar. Man hade planerat att lägga sedumtak, men eftersom det riskerade att missfärga vattnet valde man att lägga solceller istället. Regnvattnet leds till en nedgrävd dagvattentank (60 kubikmeter). Vattnet pumpas därifrån till två reningssteg. Ett sandfilter tar bort partiklar och UV-ljus förhindra tillväxt. Först var ett 3:e steg med kemisk rening planerat, men sen kom man fram till att det inte behövdes. Prioriteringen är att det är klart och inte ser smutsigt ut. Efter rening leds vattnet till en renvattentank (12 kubikmeter). Där finns en flottör och nivågivare. Om det fattas regnvatten fylls det på med dricksvatten från det kommunala systemet. Tanken är dimensionerad för att klara ett dygns spolningsbehov.
Insamling av regnvattnet endast till spolning för toaletter
Enbart toaletter är kopplade till systemet. Alla ledningar är märkta så att man inte ska blanda ihop det renade regnvattnet och kommunalt dricksvatten. Alla toalettstolar kommer att märkas med en liten skylt som sitter bredvid spolknappen. Man beskriver också systemet i den broschyr som skickas till hyresgästerna med hur allt i huset fungerar. Livsmedelsverket har också pratat mycket om det internt.
En vanlig bygglovsprocess
Det har inte behövt sökas något speciellt tillstånd. Det har varit en vanlig bygglovsprocess där systemet har redovisats. Uppsala Vatten (VA-huvudman) har blivit informerade och även varit på studiebesök. Miljö- och hälsoskydd har inte haft några specifika frågor eller synpunkter. Det finns ingen plan på tillsyn av systemet.
Det har inte kommit några specifika frågor. Reaktionen har varit positiv från alla de varit i kontakt med, inte bara kommunen. Det är en bra marknadsföring och många som vill höra om det.
Ingen särredovisning av investeringen
Systemet byggdes inte av ekonomiska skäl och man räknar inte med att kunna tjäna in det över tid. Det har inte gjorts någon särredovisning av vad investeringen kostat.
För att få mer byggande med denna teknik så behöver det åtminstone gå plusminus-noll, att man inte förlorar ekonomiskt på det. VA-taxan skulle t.ex. behöva förändras så att man får en större rörlig del. Andra system skulle ju kunna vara att tilldela miljöbonus (energimyndighet, vattenmyndighet) eller söka bidrag för vattenbesparande åtgärder. Då kanske man kan hitta system som inte är så dyra och som fungerar bra.
För Vasakronan väcktes ett intresse som har medfört att Sergelhuset i Stockholm också har byggts med liknande system för regnvatteninsamling (kontorshus, inflyttning 2020-2021). Men eftersom det är en kostnad beror det på vilka projekt som kan ta den kostnaden, om man bygger fler. Möjligt är att bostadsmarknaden är för pressad ekonomiskt för att kunna ta en kostnad som drar ner projektet ekonomiskt. För kontorshus kan man sälja på lite andra premisser, om en kund vill ha en miljöprofil på sitt kontor kan de vara beredda på att betala för det, t.ex. för att stärka sitt varumärke. Den situationen gäller inte på bostadsmarknaden ännu.
Slutrapport: Vattenbesparande åtgärder – exempelsamling för kommuner och hushåll
Intervju genomförd 9 oktober 2020 (Bilaga 3 i ”Vattenbesparande åtgärder, Exempelsamling för kommuner och hushåll”)
