Intervju med Hans Halvarsson, Castellum om deras arbete med regnvattenspolning i toaletter i Citypassagen, ett kontorshus i Örebro. Intervjun är framtagen till rapporten ”Vattenbesparande åtgärder, Exempelsamling för kommuner och hushåll” som är ett resultat av två samarbetsprojekt som finansierats med bidrag från Havs- och vattenmyndigheten via Länsstyrelsen i Uppsala. Målsättningen är att visa olika exempel på hur vattenbesparingsprojekt realiseras i flerbostadshus och kontorshus.
Krav på fördröjning i detaljplanen
Bakgrund till att Castellum byggde med denna teknik var att de ville göra en ytterligare miljösatsning. Det är en miljöbyggnad med solceller, men man ville ha något mer, något som stack ut. Idén kom från en extern konsult hade sett en experimentbyggnad på Chalmers från 90-talet. Planering startade ungefär 2015 och hade inte bakgrund i någon situation med vattenbrist. Men inspirerad av att man ändå skulle vara tvungna att hitta en LOD-lösning för dagvattnet eftersom krav på fördröjning fanns angivet i detaljplanen.
Brunnar på taket med lövsilar samlar upp regnvatten
Systemet är ritat av VAP VA-projekt AB och består av uppsamling av regnvatten i brunnar på taket med lövsilar. Regnvattnet leds ned till en dagvattentank på 180 m3 som ligger nedgrävd utanför huskroppen. Vattnet leds sen in till källaren och renas i sandfilter, UV-filter och mikrofilter (1µm), för att sedan ledas till en renvattentank 9 m3. Om det blir för stora flöden till dagvattentanken, bräddas regnvattnet till dagvattennätet. Från renvattentanken pumpas vatten in till byggnaden för spolning av toaletter. Vid brist på regnvatten fylls renvattentanken med dricksvatten från det kommunala dricksvattennätet.
Alla delar av systemet från tak, rör, tankar, pumpar och reningssteg är sådant som finns på marknaden och används normalt vid byggnationer. Det var inga konstigheter, varken med att få tag på material eller installera. I projekterings-fasen blev man uppvaktade av en toalettstolsleverantör som erbjöd toaletter med extra tjock emalj/lasering. Dessa var lite dyrare men skulle vara bättre för den här typen av lösning. Men vid utvärdering bestämde man sig ändå för vanliga konventionella toaletter.
Det har inte gjorts några anpassningar av takmaterial, förutom att man konstaterat att sedumtak är olämpligt pga att det förorenar vattnet med organiskt material. Man är uppmärksam på att undvika att det blir ett fågeltillhåll och man har varit uppmärksam på om det blir mycket träck och döda fåglar för att kunna göra något åt det. Hittills har detta inte varit ett problem. Finns möjlighet att använda fågelskrämmor i så fall.
Både kontor och restauranger
Huset består av kontor och restauranger. Det finns ca 1200 kontorsplatser i huset samt en restaurang (”mat-torg”) i bottenvåningen. Men i verkligheten är beläggningen aldrig 100 %, så det är snarare ca 840 kontorsplatser som är i användning. Det finns 72 toalettstolar i huset. För en spolning går det åt 4 liter vatten. Förbrukningen av spolningsvatten motsvarar ungefär 10 m3/dag för hela byggnaden per arbetsdag.
Kostnad på 1,2 miljoner
Att bygga systemet kostade 1,2 miljoner kr. Men det ses ej enbart som en merkostnad Det hade ändå behövts en annan lösning för att ta hand om dagvatten. Dessutom har systemet medfört en publicitet för Castellum och det skulle kunna påverka hur lätt det är att få hyresgäster till huset. Man kommer inte att tjäna in investeringskostnaden. Driftkostnaden för systemet består av elkostnad till pumpar, UV-lampor, service UV-lamor och filterstrumpor och slamsugning. Under 2019 var den kostnaden 22 674 kr. Vattenbesparingen medför en minskad VA-taxa på 15764 kr, vilket ger en årlig driftkostnad på ca 7000 kr/år. Energianvändningen för 2019 (då var det ej fullbelagt hela året) var ca 7400 kWh.
Vattenbesparingen har varierat
Vattenbesparingen sedan huset togs i drift har varierat, vilket är naturligt eftersom nederbörden är ojämnt fördelat över året. Men den sammanställda statistiken är också svår att läsa eftersom inflyttningen skedde successivt under 2019 och alla var på plats först i oktober 2019. För 2020 har det inte heller varit full beläggning pga att många jobbar hemifrån i och med Covid-19.
Vid projektering var den beräknade vattenbesparingen 1400 m3/år.
- 2019: Total vattenförbrukning 2268 m3, vattenförbrukning toalettspolningar 1432 m3, varav regnvatten 1126 m3.
- 2020 (jan-okt): Total vattenförbrukning 2788 m3, vattenförbrukning toalettspolningar 1247 m3, varav regnvatten 659 m3.
Andra drifterfarenheter: vattnet har varierat i färg. I samband med driftsättning av systemet uppkom missfärgning varför man installerade ytterligare ett reningssteg. Utöver sandfilter och UV-ljus satte man dit en ”strumpa”, ett mikrofilter. Färgen blev bättre. Men man ser ändå att den varierar och det finns en antydan till att pollensäsongen har en stor inverkan.
En annan erfarenhet är att i ett framtida projekt skulle man kanske inte ha regnvattenspolning på restauranger. Det är svårare att kommunicera med tillfälliga gäster, även om man har lappar och det går lite ut över restaurangverksamheten.
En helt vanlig byggprocess
Avseende juridik har det varit en helt vanlig byggprocess, det har inte behövts några speciella tillstånd och systemet har kommunicerats tydligt i bygglovet. Bara fått positiva reaktioner från plan- och byggsidan.
Under byggskedet uppkom däremot en diskussion med kommunens VA-avdelning kring att man betalar en lägre VA-taxa när vattenförbrukningen minskar, men att vattnet ändå måste renas. Det fanns också funderingar på att det var fel att ta in regnvatten, då det sen leddes till spillvattennätet (dagvatten får inte kopplas till spillvattennätet). Dessa frågor var bara uppe till diskussion en gång och återkom sen inte. Castellum anser att det borde ses som en positiv lösning för VA-avdelningen. Man har betalat full anslutningsavgift och genom anläggningen överträffas kraven på att reducera inflödet till dagvattensystemet. Det är önskvärt att det finns en systematik i hur kommuner hanterar denna fråga, så att spelplanen blir tydlig oavsett vilken kommun man bygger i och att det inte finns en oro för att det kommer en senare straffavgift.
Det har inte varit eller finns några planer på tillsyn från Miljö – och hälsokontoret. Castellum har på eget initiativ följt upp och tagit prover på vattnet för att säkerställa att det inte är någon fara och redovisat till miljökontoret. Det kan vara en fördel att det är en hög byggnad som gör att det blir mindre damm. Men huset ligger i en trafikerad korsning och intill tågstationen.
För att få fler byggnader med regnvattenspolande toaletterna är det nog viktigt både att sprida kunskapen om tekniken och tanken på att det överhuvudtaget finns som ett alternativ.
Solceller kan man enkelt läsa om i söndagsbilagan eller så har grannen gjort det. Men det här är mer okänt.
På kommunal nivå/Sverige-nivå borde man se över om det finns några legala hinder, och i så fall ta bort dem. Det behöver finnas en tydlighet så att man som byggare vet vad man har att förhålla sig till. Det kommer nog aldrig vara aktuellt att införa dessa system i befintliga huskroppar, utan enbart vid nybyggnation. Anledningen till att tekniken byggs in i kontorshus och inte bostadshus kanske beror på att det finns ett större behov av att profilera sig för kontorsbyggnader. Man bygger inga kommersiella byggnader som inte är miljöcertifierade. I bostadsföretag är det inte riktigt lika viktigt. I kontorsbyggnader är ju kunden en organisation som själva kan ha en hållbarhetspolicy och därmed kan ställa krav, vilket inte boende har.
Positiv uppmärksamhet
Sammanfattningsvis har anläggningen givit mycket positiv uppmärksamhet och det har varit många studiebesök. Erfarenheten från hyresgästerna är att det funnits många frågor omkring systemet, men ingen enda har varit negativ till systemet innan och det har heller inte kommit några klagomål. Man kan komma att bygga med samma teknik i framtida projekt.
Slutrapport: Vattenbesparande åtgärder – exempelsamling för kommuner och hushåll
Intervju genomförd 15 oktober 2020 (Bilaga 4 i ”Vattenbesparande åtgärder, Exempelsamling för kommuner och hushåll”)
