Så arbetar Roslagsvatten med ansvar för dagvattenanläggningar

VA-ingenjörerna Ewa Holmquist Sundman och Jurgita Paknia, Roslagsvatten. Foto: Roslagsvatten

Roslagsvatten har tagit fram ett excelbaserat ansvarsverktyg för dagvattenanläggningar. Syftet är att underlätta arbetet med att fördela ansvaret för skötsel av anläggningarna mellan olika aktörer inom och utanför kommunkoncernens verksamhetsområden.

Verktyget lyftes fram under ett webbinarium i slutet av september 2021 inom ramen för det LOVA-finansierade projektet ”Kunskapsuppbyggnad kring skötsel av anlagda våtmarker och dammar”. Det var det femte utbildningstillfället om våtmarker och dammar, den här gången med fokus på ekonomi kring skötsel, om vad olika anläggnings- och skötselåtgärder kostar och vilka stöd för skötsel som finns att tillgå. Medverkade gjorde Länsstyrelsen Uppsala län, Uppsala kommun, Roslagsvatten, Uppsala Vatten och Avfall, Järven Ecotech samt WRS (som också anordnade webbinariet i samarbete med Knivsta kommun).

En av föreläsningarna handlade om ansvarsfördelningen för dagvattenanläggningar och hölls av VA-ingenjörerna Jurgita Paknia och Ewa Holmquist Sundman från Roslagsvatten. De delade med sig av ett verktyg för att lättare fördela ansvaret för skötsel mellan olika aktörer inom och utanför kommunkoncernens verksamhetsområde.

– Verktyget har bidragit till att vi nu har en bra struktur för att kunna jobba med dessa frågor och har betydligt enklare att utvärdera och ge förslag till huvudmannaskap eller kostnadsfördelningsnyckel, berättar Jurgita och Ewa.

Nedan följer en kortare redogörelse om bakgrunden till verktyget och hur man kan gå till väga för att använda det.

Herrelösa dagvattenanläggningar

Syftet med ansvarsverktyget var att tydliggöra ansvar och kostnader för olika dagvattenåtgärder då det från början fanns många dagvattenanläggningar i kommunerna som ansågs ”herrelösa”. Det fanns dessutom en förväntan om att ansvaret för dessa anläggningar automatiskt låg hos VA-huvudmannen och som därmed genererade en hel del frågor till Roslagsvatten. Det fanns således ett behov av ett verktyg som kunde hjälpa till att peka ut lämplig huvudman för dessa herrelösa dagvattenanläggningar.

Roslagsvatten tog därför hjälp av konsultföretaget Tyréns för att ta fram ett verktyg och en metod för att avgöra ansvar och kostnader för dagvattenåtgärder. Resultatet presenteras i dokumentet Ansvar och ambitionsnivå för dagvattenhantering – en vägledning (Törneke, 2019). I dokumentet ges en beskrivning av en metod i fem steg:

  1. Identifiera lämplig huvudman för anläggningen
  2. Bestäm hur finansieringen ska fördelas
  3. Bestäm hur drift och underhåll av anläggningen ska hanteras
  4. Bestäm hur tillsyn av anläggningen enligt miljöbalken ska hanteras
  5. Bestäm hur ansvar för översvämningar i anslutning till anläggningen ska hanteras.

Nyttan avgör kostnadsfördelningen

Till stöd i arbetet finns en excelbaserad checklista där det för varje metodsteg finns nödvändig bakgrundsinformation att fylla i. För att identifiera lämplig huvudman för en anläggning behöver man beskriva uppströms förhållanden, det vill säga markanvändning, flöden och andra anläggningar som bidrar till rening och/eller fördröjning. Andra saker som behöver fyllas i för att identifiera lämplig huvudman är nedströms förhållanden samt vem som har rådighet över den aktuella anläggningen i egenskap av markägare, genom ledningsrätt, servitutsavtal eller andra avtal.

När finansieringen av dagvattenanläggningen ska fördelas behöver man bedöma vem som har nytta av anläggningen och vad den ska användas till. Kostnader som ska fördelas kan handla om själva investeringskostnaden för att bygga anläggningen, men också drift och underhåll samt eventuella kostnader för att avleda vatten från anläggningen (om exempelvis huvudmannen för dagvattenanläggningen ska betala en avgift till en anläggningsägare nedströms för rätten att leda vatten dit).

Enligt ansvarsverktygets vägledning ska kostnaden för bortledning fördelas utifrån de ytor och anläggningar som belastar den aktuella anläggningen. Kostnaden för rening och fördröjning fördelas i sin tur utifrån de ytor som genererar dagvatten med behov av omhändertagande. Inom ett verksamhetsområde står generellt VA-kollektivet för kostnaden genom VA-taxan men det kan också vara aktuellt med kostnadsfördelning mellan VA-huvudman och kommunen, ofta i egenskap av väghållare. I övrigt sker fördelning av kostnad enligt särskilda avtal.

Viktigt att beakta översvämningsrisken

När det gäller drift och underhåll av dagvattenanläggningen i fråga ska användaren av verktyget göra en bedömning om vem som är mest lämpad att utföra drift och underhåll och på vilka villkor. Driften kan till exempel läggas ut på entreprenad.

I den Excelbaserade checklistan ska även tillsyn av dagvattenanläggningen enligt miljöbalken beaktas. Här behöver man ange vilken typ av tillsyn som kommer att behövas samt ange vem som är ansvarig verksamhetsutövare. Oftast är huvudmannen för anläggningen också verksamhetsutövare men ansvaret för egenkontroll och miljörapport kan överlåtas åt samma aktör som står för drift och underhåll.

Sist men inte minst görs en bedömning av hur ansvar för eventuella översvämningar i anslutning till anläggningen ska hanteras. Här behöver användaren fundera över vilka risker för översvämning som kan finnas i anslutning till dagvattenanläggningen samt vilka funktionskrav som ställs till följd av detta. Återkomsttid för normal funktion, högflödesfunktion samt eventuell förbiledning är parametrar som ska anges i checklistan.

Avsätt tid för insamling av bakgrundsinformation

En viktig aspekt som lyftes fram av Jurgita Paknia och Ewa Holmqvuist Sundman är vikten av att avsätta tid för att insamla den nödvändiga informationen som behövs till verktyget.

– De allra första körningarna krävde en del tankemöda, men nu känns det inte så svårt att arbeta med ansvarsverktyget. Det gäller bara att avsätta tiden för insamlandet av informationen och göra en utvärdering av detta. Man ska också vara medveten om att resultatet som vi sedan redovisar i rapporten ofta är rekommendationer som tål att diskuteras vid framtagandet av drift- och skötselavtalen.

Under föreläsningen lyftes ett flertal exempel på när ansvarsverktyget kommit till användning. Ett av dessa gällde en detaljplan för utökning av ett befintligt värmeverk, där det i samband med planeringsarbetet uppkom en diskussion kring ansvaret för ett befintligt dike som låg inom detaljplanen. Med hjälp av ansvarsverktyget hamnade man i slutsatsen om en fördelningsnyckel för drift- och underhållskostnader för diket motsvarande 40 procent för Roslagsvatten och 60 procent för Österåkers kommun.

Enligt Jurgita och Ewa är samarbete ett viktigt ord när det gäller arbetet med ansvarsfrågan kopplat till dagvattenanläggningar.

– För vissa aktörer kan det vara en nyhet att även de har ansvar för dagvatten. Det är därför bra om man har tålamod och ger tid till varandra att reflektera kring frågan. Många av de ”herrelösa” anläggningarna har många år på nacken och då gör det kanske inget om utredning av ansvarsfrågan och framtagandet av avtalen kan ta något år.

Ladda ner vägledningen och den Excelbaserade checklistan nedan:

Törneke K. (2019). Ansvar och ambitionsnivå för dagvattenhantering – en vägledning.

Roslagsvatten. Excelverktyg ansvar dagvattenanläggningar

Fullständig referens: Törneke K. (2019). Ansvar och ambitionsnivå för dagvattenhantering – en vägledningTyréns Uppdrag: 273145