Det bubblar i Fyrisån i centrala Uppsala. I en ny testanläggning använder kommunen luftbubblor för att fånga upp skräp i vattnet och samtidigt öka medvetenheten kring nedskräpning.
Det är i samband med invigningen av festivalen ”Allt ljus på Uppsala” som VA-guiden träffar projektledare David Berg från renhållningsenheten i Uppsala kommuns stadsbyggnadsförvaltning. Nedanför oss skär ett neonblått ljus genom det svarta åvattnet, som tillfälligt pryder den nyinstallerade bubbelbarriären.
Anläggningen är en del av kommunens satsning att rena Fyrisån genom skräpfällor. Tidigare har man installerat en flytläns ett stycke uppströms i ån men nu vill man testa mer innovativa metoder. Vad David Berg känner till är det första gången tekniken används som skräpfälla i Sverige, men den är beprövad vid till exempel muddringsarbeten och dykentreprenader.
– Som skräpfälla har man prövat det i Holland sedan några år tillbaka. Där har mätningar visat att man fångar in drygt 80 % av skräpet på ytan och drygt 50 % av det som är i själva ån, från stort skräp ned till ett par millimeter.
Största skillnaden jämfört med en vanlig flytläns är att den inte påverkar andra verksamheter och att man fångar upp skräp från hela sektionen vatten. En flytläns fångar upp skräp från ytan och cirka 20-30 cm ned i vattnet. Länsen måste dessutom vara väldigt spänd för att fungera optimalt, annars blir det lätt en bananform som gör att skräpet fastnar i mitten.
Sprinklerslang runt kätting
Tekniskt består bubbelbarriären av en sprinklerslang virad runt en kätting som i en skruv. Kättingen har sedan förankrats med tyngder i vardera ände av ån. Totalt har nio slangar kopplats ihop, vilka förses med luft i båda ändarna med hjälp av en skruvkompressor. Kompressorn, som har en motoreffekt på 7,5 kW, är utrustad med ett filter som luften passerar genom innan den pumpas ut i ån. På så sätt sprutar man ut så ren luft som det bara går i vattnet.
Slangen ligger diagonalt på botten över ån där bubblorna stiger mot ytan. I kombination med den naturliga vattenströmningen gör det att skräpet förs åt sidan, där det samlas upp i en fålla.
Efter att ha testat sig fram med lite olika teknikvarianter tog det en dag för Uppsala kommun att installera slangen. Det krävdes inga dykarbeten, vilket skulle fördyrat arbetet, utan slangen och kättingen kunde sänkas ned i ån från flyttbara bryggor.
– En fördel med kättingen är att den följer bottens form, vilket inte hade varit fallet om man till exempel använt ett styvt rör.
Inget hinder för fiskarna
Förutom att fånga upp skräp bidrar luftbubblorna till att syresätta vattnet vilket är positivt för djurlivet i ån och bidrar till att motverka algblomning.
– Vad man har kunnat se finns det inga nackdelar med tekniken. Den påverkar ingen övrig verksamhet, båtar och kanoter kan passera och fiskarna simmar igenom. Sedan är det en avvägning hur kraftiga bubblorna ska vara, är de för kraftiga försvinner allt vatten tillbaka där det kom från. Det hela beror lite på vattenströmningen så vi får ställa in kompressorn efter hur mycket vatten som rinner i ån.
Allt material som använts är sådant som finns tillgängligt på marknaden idag. Tittar man på kostnaderna utgör kompressorn den absolut största delen av anläggningen. Exklusive arbetskostnader landar notan på en bra bit under 100 000 kr enligt David Berg.
– Vi har gjort det med väldigt liten budget och är väldigt stolta över det resultatet vi har fått med de utgifter som vi har.
Vill skapa en diskussion kring skräpet i vattnet
David Berg framhäver att bubbelbarriären absolut inte är någon lösning men en del av satsningen på att få upp skräpet som finns i ån. Parallellt jobbar därför kommunen med att lyfta diskussionen om skräp, var det kommer ifrån och vilka effekter det får i vattnet.
– Vi vill få till ett förändrat beteende så det är viktigt att prata om problemet och var skräpet tar vägen. Det jag slänger eller tappar på gatan kanske blir föroreningar i Atlanten en dag.
”Det här är ett sätt att få upp skräpet som finns i ån – samtidigt ska vi lyfta en debatt om varför vi behöver en skräpfälla över huvud taget.”
Från början var det faktiskt tänkt att bubbelbarriären skulle anläggas längre söderut där i princip ingen rör sig men man beslutade sig istället för en mer central plats intill Hamnspången som skulle ge större exponering för allmänheten.
– Många har stannat upp och ställt frågor när vi lade i slangen och varit positiva. För en vecka sedan när vi hade testbelysning spelade Sirius mot Hammarby på fotbollsarenan intill, då var det fullt med folk som gick förbi och var nyfikna på vad vi gjorde.
Testperiod under tre månader
Anläggningen kommer nu att testas under en försöksperiod i tre månader. Kommunens renhållningsarbetare tömmer fållan manuellt och ett särskilt team kommer att analysera det skräp som samlas in. Allt dokumenteras för att sedan utvärderas.
– Vi får se om det kommer någonting i fållan eller inte men vi är hoppfulla! Tanken är att det ska kunna bli fler varianter på det här framöver, redan nu finns diskussioner om fler platser i kommunen som tekniken skulle kunna tillämpas i.
Läs mer om bubbelbariären på Uppsala kommuns hemsida.
