Havs- och vattenmyndigheten (HaV) uppdaterar vägledningen för prövning när det gäller skyddsavstånd till dricksvattenbrunnar. SGU har utrett frågor som anknyter till horisontellt skyddsavstånd för att skapa bättre underlag för nya råd om skyddsavstånd.
Under Vatten Avlopp Kretslopp i Sundsvall berättar Åsa Gunnarsson från HaV och David Eveborn från SGU om underlagen och den uppdatering som är på gång under våren 2024 av vägledningen om prövning av små avlopp. Programpunkten heter Ny vägledning om skyddsavstånd till dricksvattentäkter. VA-guiden har ställt ett par frågor till Åsa och David på förhand.
Vad innebär uppdateringen av vägledningen, platsens förutsättningar?
Uppdateringen innebär främst fördjupningar kring tre saker:
- Helhetsbedömningen av platsen vid bedömning av skyddsavstånd.
- Perkolationsprov.
- Att bedöma skyddsavstånd beroende på vilken typ av brunn det är frågan om, till exempel borrad eller grävd brunn.
Uppdateringen innebär även att fokus flyttas från jordart och marklutning till hydraulisk konduktivitet och grundvattengradient.
Vad bör miljökontoret vara noga med?
Det är viktigt att man i bedömningen ser till de hydrogeologiska förutsättningarna på platsen som helhet och inte endast använder sig av enstaka uppmätta värden på hydraulisk konduktivitet.
– I uppdateringen av vägledningen betonar vi till exempel att det är viktigt att känna till markens lagerföljder inom det aktuella området för att riskerna för borrade brunnar ska kunna bedömas, säger Åsa Gunnarsson vid HaV.
För att kunna göra en säker bedömning av skyddsavståndet kan det behövas flera prov för att få en bild av platsens förutsättningar mellan avloppsanläggningen och dricksvattenbrunnen. Åsa menar att prövningsmyndigheten behöver tänka på hur den sökande har kommit fram till värdet för hydraulisk konduktivitet. När det handlar om skyddsavstånd är det den mest genomsläppliga delen av marken som man är ute efter medan det vid dimensionering är den minst genomsläppliga.
Vad är det SGU har utrett?
David Eveborn vid SGU svarar att de utfört tre ganska åtskilda arbeten för att skapa bättre underlag för nya råd om skyddsavstånd.
(1) SGU har tittat på vilka metoder som i praktiken kan användas för att bedöma jordens genomsläpplighet i samband med markbaserade avlopp, vilka felfaktorer som kan spela in och hur metoderna står sig i relation till varandra. Särskild uppmärksamhet har ägnats de perkolationstester, LTAR-tester, som branschen erbjuder – om de är lämpliga för att bedöma skyddsavstånd.
(2) SGU har undersökt om man kan beräkna skyddsavstånd med liknande ansats som i de äldre allmänna råden men med hjälp av hydraulisk modellering. Målsättningen med detta var att ta fram skyddsavstånd som bottnar i en känd beräkningsmodell. Tidigare råd resulterade i siffervärden som man idag inte säkert vet hur man kom fram till.
(3) Slutligen har SGU även försökt gräva djupare i frågan om vad man ska tänka på när man bedömer skyddsavstånd till bergborrade brunnar.
Har du något generellt råd till miljöinspektören om skyddsavstånd?
David medger att det är svårt att ge några riktigt enkla svar vid bedömning av skyddsavstånd. Han råder därför den som ska bedöma skyddsavstånd att läsa in sig på området så att man får en generell och god förståelse för hur grundvattentransport sker i mark och berg.
– Det är viktigt att ta till sig de principiella skillnaderna och osäkerhetsaspekterna kring hur bergborrade respektive grävda brunnar förses med vatten. Säger David Eveborn vid SGU.
Kommer detta att presenteras på något annat sätt än på VAK, t. ex. i en rapport?
Hej Lena! Jodå, jag räknar med att det blir uppdaterad vägledning om prövning och underlagsrapport från SGU. Vi lovar att ställa frågan under VAK :-).
Vänliga hälsningar
Björn
Toppen! För en gammal geolog är det ju jätteintressant också med underlaget 🙂 Inte bara det som blir uppdateringen i de allmänna råden. Även om det såklart också är efterlängtat.