Uppföljning av arbetet med fria vandringsvägar i Mälar- och Hjälmarmynnande vattendrag

Linda Svensson, under elfiske vid inlöpet i Svartån, Västerås. Det är ett av vandringshindren som åtgärdats sedan 2009. Foto: Privat

Arbetet med att åtgärda vandringshinder i Mälarens avrinningsområde går framåt. Det menar Linda Svensson, miljökonsult vid Norconsult, som genomfört en uppföljande kartläggning av vandringshinder och strömområden i ett 30-tal Mälar- och Hjälmarmynnande vattendrag.

Under 2023 genomfördes en uppföljning av rapporten Fria vandringsvägar i Mälar- och Hjälmarmynnande vattendrag och lekområden för fisk (Länsstyrelsen, 2009). Där presenteras en kartläggning av vandringshinder inom Mälarens avrinningsområde, även kallat Norrström. Arbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro inom ramen för projektet Life IP Rich Waters.

VA-guiden har ställt ett antal frågor till Linda Svensson, miljökonsult vid Norconsult, som varit ansvarig för uppföljningen och författat rapporten från 2009.

Inledningsvis, kan du berätta om varför ni gjort den här uppföljningen?

– Syftet var helt enkelt att se vad den första rapporten från 2009 har gett för effekt. Både som rapport och för att se hur vattenarbetet kring Mälaren och Hjälmaren har bedrivits under de senaste 14 åren. Rapporten beskrivs ofta som ett startskott för vattenvårdsarbetet då få tidigare rapporter omfattat ett så stort geografiskt område och så många förslag till åtgärder. Då är det ju både roligt och viktigt att man sedan följer upp och visar upp hur mycket som faktiskt har genomförts.

Hur långt har man kommit under dessa 14 år?

– Enligt mig har det åstadkommits en hel del. Framför allt när det kommer till att åtgärda vandringshinder. Biotoper så som strömsträckor som utgör lekområden för asp var ju också en viktig del i rapporten men där har det inte gjorts lika mycket. Dock så har det ju oftast genomförts biotopvård i samband med att man exempelvis har rivit ut en damm. Cirka 23 procent av de vandringshinder som inventerades 2009 har nu åtgärdats och det får man ända säga är en god siffra.

– Sedan är det extra glädjande att det är också mycket på gång inom de närmsta åren. Att åtgärda ett vandringshinder kan ju i vissa fall ta flera år i och med att det först måste detaljprojekteras och sedan sökas tillstånd, vilket bara det kan ta några år.

I rapporten presenteras ett antal goda exempel från genomförda åtgärder. Varför ni har valt att lyfta fram just dessa? 

– En av tankarna med den uppdaterade rapporten var att visa på exempel med före- och efterbilder. Eftersom det kan vara svårt att förstå hur det kan bli efter en utrivning är själva tanken skrämmande för vissa. Många tror exempelvis att vattnet ska försvinna om man river en damm. Med rätt kompetens kan man dock skapa något väldigt vackert, vilket jag hoppas syns på dessa åtgärder. Det är också en klapp på axeln till alla som varit delaktiga i dessa projekt. De är oerhört viktiga för våra vattendrag och för våra fiskar, inte bara aspen även om den är målarten för just denna rapport.

Finns det några särskilda lärdomar eller erfarenheter som du tar med dig från arbetet med uppföljningen, till exempel när det gäller åtgärdstakten och effekten på asppopulationen i Mälaren och Hjälmaren?

– Även om det tar lång tid och kräver mycket svett och tårar från alla inblandade så går det alltid att få till en lösning för den unika platsen. Alla vandringshinder har sina utmaningar men det går att lösa. Gällande asppopulationen så har man väl inte direkt sett någon ökning för det är svårt att göra. Men extra roligt är de märkningsförsök som nu genomförs både i Mälaren och Hjälmaren och det ska bli väldigt spännande att följa.

– Sen vore det ju oerhört roligt om aspen i Hjälmaren fick en bättre beståndsstatus. Det har funnits asp där länge men de största vattendragen och de viktiga strömsträckorna har inte varit tillgängliga sedan åtminstone 1800-talet. Nu ska det bli väldigt kul att se om det blir en ökning och om aspen nu väljer att leka i de lekområden som blivit tillgängliga igen. Vi har ju sett att aspen gärna simmar uppströms om den kan.

Hur ser du på framtiden när det gäller det fortsatta arbetet med åtgärdande av vandringshinder i de Mälar- och Hjälmarmynnande vattendragen?

– Jag ser mycket positivt på det. Jag hoppas att det i den stundande processen med den nationella planen för omprövning av vattenkraft, som nu förhoppningsvis genomförs, ställs tillräckligt höga och bra miljökrav så att det kommer gynna vandrande och strömlekande fisk. Dels aspen, men också andra fiskarter så klart!

– Sedan hoppas jag att det kommer finnas pengar att söka så att åtgärder kan genomföras. För det kostar en hel del att genomföra de här åtgärderna och det är viktigt att man inte glömmer bort att återskapa och biotopvårda de potentiella lekområden som behövs eller som redan finns. Där finns det mycket kvar att göra så som att skapa trädridåer, öka beskuggning, och tillföra bottensubstrat. Det finns en hel del karteringar genomförda och en rad förslag, men sedan ska de också genomföras.

Ladda ner rapporten här.

Fullständig referens: Svensson L. (2024). Fria vandringsvägar i Mälar- och Hjälmarmynnande vattendrag – En uppdatering av rapporten från 2009 Uppdragsnr.: 108 65 65 Revision: 3 LIFE IP Rich Waters


Linda Svensson kommer även att berätta mer om rapporten under evenemanget Inspirationsdagar för fria vandringsvägar för fisk den 6–7 maj i Västerås. Inspirationsdagarna anordnas av projektet LIFE IP Rich Waters.

Läs mer och anmäl dig till evenemanget senast 22 april via länken: https://www.richwaters.se/events/inspirationsdagar-for-fria-vandringsvagar-for-fisk/