Stefan Sjöberg är miljöinspektören som kläckte idén som senare blev VA-guiden. Eftersom det är 20 år sedan projektet Avloppsguiden lanserades så kollar vi med honom hur han ser på utvecklingen inom små avlopp och kretslopp. Stefan är lite förvånad att det inte går fortare att ställa om vårt VA-system mot kretslopp.
Strax efter millennieskiftet befann sig Stefan Sjöberg på en kurs eller konferens, han tror det kan ha varit på Avlopp & Kretsloppskonferensen i Linköping.
– Jag sa till Mats Johansson på företaget Verna att jag tyckte de kunde göra en kunskapsbank för små avlopp så att inte alla kommuner behövde spara all information i pärmar på sina kontor.
Stefan tänkte inte mer på det förrän en tid efter när kontoret i Eskilstuna fick ett erbjudande om att gå med i Avloppsguiden, det som senare blev VA-guiden.
– Jag använder VA-guiden mycket och jag är lite förvånad att det inte finns liknande guider för fler delar av miljökontorets tillsyn, t ex inomhusmiljö.
Stefan har lång karriär inom avloppen
Som nybakad miljöinspektör började Stefan jobba i Skinnskatteberg 1995 med bland annat avlopp. Han började som avloppsinspektör i Eskilstuna 1998. Efter en sväng som enhetschef för avlopp och hälsoskydd valde han att bli VA-rådgivare.
Sedan några år jobbar han deltid med lite VA-rådgivning, kommunala vatten- och VA-planer och små avlopp.
– Jag uppskattar att inte behöva jobba heltid så att jag kan hinna med andra saker, som skridsko på vintern och hus/trädgård på sommaren.
Eskilstunas resa med de små avloppen
I Eskilstuna finns ungefär 6000 små avlopp. Miljökontoret har jobbat aktivt med att se över dem sedan år 2004 och nu har de hunnit med hälften av dem.
– Att ställa krav på avloppen ger mer arbetstillfällen i kommunen än att bygga en serverhall.
Under 10-15 år hade de en princip i Eskilstuna att de hade hög skyddsnivå i hela kommunen. Idag kan Stefan tycka att det kunde uppfattas lite hårt för de anläggningar som låg långt ut i skogen.
Under samma tid hade de ett ”bör”-krav på kretslopp och godkände bara anläggningar med WC till sluten tank eller med kompletterande fosforrening.
På tidigt 00-tal var kommunen med i flera projekt kring de små avloppen. I ett projekt tog de fram en exempelsamling på små avloppslösningar. I ett annat anlade de testanläggningar för kretslopp hemma hos fastighetsägare.
Trögt för det nödvändiga kretsloppet
Eskilstuna kommun var tidiga att arbeta för kretsloppslösningar för små avlopp. Våtkompostanläggningen i Kvicksund anlades i slutet av 90-talet genom ett samarbete mellan Eskilstuna och Västerås.
– Vi har hela tiden haft engagerade lantbrukare som tagit emot näringen och när anläggningen riskerade att stängas efter tio år så köpte de loss anläggningen.
Anläggningen körs fortfarande och den tar emot källsorterat avloppsvatten från vakuumtoaletter i en skola, samt latrin från Eskilstuna och Västerås.
Stefan är besviken på att det fortfarande inte har blivit standard vid husbygge att anlägga ”två rör ut”.
– Vi måste ställa om systemet till kretsloppslösningar för fosforn kommer inte att räcka. Men när bristen på fosfor driver upp priset på råvaran så kommer drivkraften till kretslopp bli större.
För krångligt att få reda på avloppsprodukters prestanda
Stefan minns att han och kollegorna hade stora förhoppningar inför lanseringen av CE-märkningen av avloppsprodukter.
– Vi hade hoppats att CE-märkningen skulle göra det enkelt för kunden, grävaren och oss på myndigheten, men den fyller inte behoven.
Han önskar att HaV skulle ha en lista med alla avloppsprodukter och kombinationer av dessa som klarar hög respektive normal skyddsnivå. Som det är nu menar han att miljökontoret får lägga en alldeles för stor del av arbetstiden på att avgöra om den sökta anläggningen klarar kraven.
– Det finns tester för grejer som kostar några hundra, men inga tester för dessa saker som kostar massa pengar. Vi har krav på sotning och bilbesiktning och det behövs liknande krav på avloppen.
Bra samarbete med GIS-avdelningen i arbetet med VA-planen
Eskilstuna håller nu på med den fjärde VA-planen sedan 2009 och Stefan har deltagit i arbetet med alla planerna.
– Det jag är mest nöjd med är stödet och samarbetet med GIS-avdelningen, vi har fått tydliga kartor.
Kommunen har använt datamodeller för boendetäthet och miljö-/hälsoskydd och på det viset objektivt fått fram de områden som omfattas av § 6 LAV. Det kommunala vatten- och avloppsnätet har byggts ut mycket i kommunen.
– Det är jobbigt att utbyggnaden av verksamhetsområdet har tagit så lång tid. Det är långa tidshorisonter och det är lätt att skjuta fram utbyggnaden.
Utbildningsprojekt en av Stefans höjdpunkter
På frågan om vad han har uppskattat mest i jobbet så nämner han ett LIP-projekt (förkortningen stod för lokala investeringspengar) från början av 00-talet. Kommunen ville öppna upp för mer bebyggelse längs Mälarstranden.
I projektet bjöds 300 medborgare in som bodde sjönära och de fick utbildning i hur man omvandlar områden från fritidsområde till permanentboende.
– Fokus för projektet var att få folk mer delaktiga i samhällsplaneringen och det var väldigt trevligt att vara en del av.
Två rör ut behövs för framtiden
Stefan lyfter att vi byggt in oss i ett system med rör till reningsverket. Men t ex vid en stamrenovering finns en möjlighet att bygga om avloppet.
– Nån gång måste vi börja ta tillvara fosforn i avloppet, men det tar sån tid. Bygg en kretsloppsanläggning med överkapacitet och kör på, det budskapet vill jag skicka ut till andra kommuner!
