Vilka åtgärder finns att tillgå när målet är att förbättra den hydromorfologiska statusen i ett stadsnära vattendrag som Fyrisån i Uppsala? Den frågan besvaras i en ny exempelsamling som konsultföretaget WRS tagit fram på uppdrag av Uppsala kommun. VA-guiden har intervjuat Helena Brämerson Gaddefors och Cristoffer Hallbäck, Uppsala kommun, samt Hannes Öckerman, WRS, om arbetet.
Runt om i Sverige pågår många olika stadsbyggnadsprojekt, även om byggnadstakten på sistone avtagit till följd av inflation och ett osäkert omvärldsläge. En stad som vuxit mycket de senaste åren är Uppsala. Där sker en del av exploateringen i anslutning till det stadsnära vattendraget Fyrisån. Det leder också till att andelen människor som vistas och rör sig längs ån ökar.
– För människor finns ett behov av att komma nära eller kunna förflytta sig över Fyrisån, och åtgärder som till exempel bryggor och broar blir då viktiga. Här behövde vi bättre kunskap och inspirerande exempel på hur vi kan hitta metoder för att bygga dessa anläggningar utan att försämra hydromorfologin, säger Helena Brämerson Gaddefors, projektledare inom anläggning vid Uppsala kommun.
Kraftigt försämrat hydromorfologiskt tillstånd
Hydromorfologi beskriver hur den fysiska livsmiljön för vattenlevande organismer påverkas av mänsklig aktivitet. Det är också en av flera så kallade kvalitetsfaktorer som ska beaktas vid bedömning av den ekologiska statusen i sjöar, vattendrag och kustvatten.
I syfte att undersöka hur miljöpåverkan i vatten kan minskas i samband exploateringsprojekt gav Uppsala kommun konsultföretaget WRS i uppdrag att ta fram en exempelsamling med åtgärder för förbättrad hydromorfologi.
Åtgärderna fokuserar på den del av Fyrisån som rinner genom de centrala delarna av staden och utgör en del av det lokala åtgärdsprogrammet för Fyrisån.
– Just i tätorten är statusen dålig med kraftigt försämrat hydromorfologiskt tillstånd. Samtidigt har vattenmyndigheten valt att ge denna sträcka undantag i form av mindre stränga krav fram till 2033 vad gäller fysisk påverkan av bebyggelsen. Därför klassas statusen idag som måttlig i den delen av Fyrisån, berättar Christoffer Hallbäck, åtgärdssamordnare vid Uppsala kommun.
Hos WRS har projektledare för arbetet med exempelsamlingen varit miljökonsulten Hannes Öckerman. Enligt honom kan de åtgärder som föreslås i dokumentet även vara till nytta för andra vattendrag, dock inte alla.
– Fyrisån är ett transportbegränsat vattendrag i ett lerslättslandskap omgiven av stadsbebyggelse, och för liknande vatten skulle jag säga att många av åtgärderna som föreslås i exempelsamlingen är tillämpbara. Men för att förbättra hydromorfologin i ett jordbrukslandskap eller längs steniga och snabbflytande älvar krävs andra typer av åtgärder.
Konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd
Ett sätt att bedöma den hydromorfologiska statusen i ett vattendrag likt Fyrisån är att utgå från Havs- och vattenmyndighetens föreskrift om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Hannes Öckerman berättar att dokumentet beskriver hur bedömning av tre hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd, ska göras utifrån faktorernas totalt 14 ingående parametrar. För sjöar och havsvikar är det andra parametrar som ingår men hydromorfologin bedöms på ett liknande sätt.
– Det låter kanske lite stolpigt men utifrån klassningen av varje parameter kan vi få fram det som är intressant i vårt arbete med att leta åtgärder, nämligen vad som påverkar hydromorfologin i vattendraget. Det kan till exempel vara dämmen i vattendraget som orsakar vandringshinder, jordbruksmark och bebyggelse som påverkar vattendragets svämplan, eller dikning, rätning och markavvattning som förändrar vattendragets form, kanter och flödesförhållanden.
Han berättar vidare att många hydromorfologiska parametrar i svenska vattenförekomster idag är oklassade och ofta helt saknar data. I dessa fall kan man allmänt utgå från att det råder brist på död ved, naturliga strukturer och heterogenitet i vattendraget.
– Men det allra svåraste med dessa vattendrag är kanske att vi har förlorat många av de dynamiska processer som skapar och förändrar vattendragen och dess svämplan. När vi bedömer vattendragets hydromorfologi blir det därför ofta bara en ögonblicksbild.
Tidpunkten spelar roll
I exempelsamlingen lyfts också vad man rent praktiskt bör tänka på när hydromorfologiska åtgärder väl ska vidtas. En viktig aspekt att komma ihåg är att de flesta åtgärder som görs inom ett vattenområde kan utgöra vattenverksamhet. Beroende på omfattningen av åtgärden kan det därför krävas en anmälan till Länsstyrelsen eller ett tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Enligt Hannes Öckerman spelar också tidpunkten för när åtgärderna kan och bör vidtas också roll.
– Ingrepp i vatten är lämpligast att göra utanför fiskars lekperioder och de biologiskt mer aktiva perioderna i vattnet, alltså generellt vår och sommar. Sen finns det även fiskar som leker på hösten så det är viktigt att ta reda på vilka arter som finns just där åtgärden ska genomföras. Det kan även vara praktikaliteter som spelar in, som att arbetet kan underlättas av lågt vattenstånd och låga flöden.
Han betonar också vikten av fältbesök i vattendraget, för att kunna bedöma dess aktuella status och försöka jämföra det med vad som kan ha varit ett någorlunda naturligt och mindre påverkat tillstånd.
– Här kan äldre historiska kartor från exempelvis markavvattningsåtgärder och skiftesreformer vara värdefulla, även om vi ska komma ihåg att vi började dika ut mark i stor skala i Sverige redan på Gustav Vasas tid!
Nya erosionsskydd på gång
Både Christoffer Hallbäck och Helena Brämerson Gaddefors tror att exempelsamlingen kommer att underlätta arbetet med att tillgängliggöra Fyrisån utan att försämra den hydromorfologiska statusen. Även om det kan dröja en tid innan dokumentet helt förankrats i kommunen.
– Exempelsamlingen är än så länge väldigt färsk så det kan nog vara en liten startsträcka innan ”tänket” har landat inom de olika förvaltningarna på kommunen, säger Christoffer Hallbäck.
Man har dock redan några projekt på gång i kommunen, ett i stadsdelen Börjetull där det ingår att bygga en bro över Fyrisån samt ett par trädäck. Arbetet är planerat under vintern 2025–2026.
– I Börjetull har det primärt handlat om att anpassa läget för brostöd för den planerade bron så att dessa hamnar högt upp i slänterna och inte försämrar hydromorfologin i ån vid normalhöga flöden. Vi kommer även titta på erosionsskydd och belysning i samband med framtagande av förfrågningsunderlag för entreprenaden. Som kompensationsåtgärd för brons intrång i vattenområdet har vi dessutom planerat att anlägga en vegetativ kantzon om cirka 600 kvadratmeter där det idag är gräsyta och högörtsvegetation.
Ett annat projekt som är i startgroparna handlar om att utreda metoder för att i framtiden förstärka en eroderande slänt längs Södra åstråket, söder om Kungsängsbron. Där har eroderingen underminerat ett parallellt gångstråk samt en trädallé.
– Här står vi inför flera målkonflikter och förhoppningen är att exempelsamlingen kan ge inspiration för den kommande utredningen, som startar till sommaren och planeras vara färdig under hösten 2024, avslutar Helena Brämerson Gaddefors.
Ladda ner den fullständiga exempelsamlingen här.
Fullständig referens: Näslund J., Öckerman H., Berglund A., Arnlund J., Halldin K. (2024). LÅP Fyrisån. Bilaga 4. Exempelsamling – Åtgärder för förbättrad hydromorfologi vid projekt i vatten, WRS. Rapportnummer: 2023–1895–A
