Under sommaren har forskare vid KTH utvärderat om modifierade oljelänsar kan vara en metod för att bekämpa algblomning i kustnära områden. VA-guiden ställde några frågor till projektledaren Fredrik Gröndahl, docent och universitetslektor vid Kungliga tekniska högskolan om metoden och hur utvärderingen på Gotland gått.
Vill du ge en bakgrund till projektet och metoden ni har använt er av?
– Det är faktiskt en gammal idé som jag började jobba med redan för säkert 16 år sedan. Tanken var att hitta en metod för att skydda känsliga skärgårdsmiljöer och stränder från algblomning.
– Själva tekniken är egentligen ganska enkel, där vi använder oss av modifierade oljelänsar. För när cyanobakterierna blommar på somrarna så flyter de upp och ansamlas i den översta metern av vattenpelaren. På så sätt påminner algmattorna om olja. Men i stället för en gummiduk som hänger ner har vi monterat ett finmaskigt nät, ett viramaterial, som bland annat används inom skogsindustrin för att ta hand om fibrer.
Hur fungerar själva uppsamlingen av algerna?
– Cyanobakterierna bildar biomassa som vi trålar in genom att dra de modifierade länsarna bakom en båt. Man drar dem helt enkelt genom algbältet. Algerna läggs sedan på hög och analyseras för vad de innehåller rent kemiskt.
Hur har projektet finansierats?
– Det är regionala pengar från LOVA (Lokala Vattenvårdsprojekt). Totalt hade vi en budget på ungefär 500 000 kronor.
Och under sommaren har ni alltså utvärderat metoden på Gotland?
– Precis. Vi har testat metoden utanför Klintehamn och Tofta på Gotland. Tidigare har jag även testat de modifierade länsarna i Stockholms och i Sankt Annas skärgård. Planen där var att bygga upp en slags ”algberedskap” och att länsarna skulle finnas tillgängliga för kustbevakningen i Stockholm att använda vid händelse av kraftig algblomning. Men sedan blev det några blåsiga somrar som resulterade i att det inte blev så mycket algansamlingar och projektet lades på is.
– Men så vi fick tips om att det finns många kustnära platser på Gotland där länsarna skulle kunna komma till nytta. Algblomningarna kan ju få stor effekt på Gotlands ekonomi då färre badande och besökande turister innebär minskade intäkter. Det handlar om hundratals miljoner kronor Gotland förlorar varje år.
Vad blev resultatet av utvärderingen på Gotland?
– Det positiva är att vi kunde konstatera att metodiken fungerar. Tyvärr fick vi aldrig möjlighet att testa länsarna under förhållanden med riktigt tjocka algmattor eftersom algerna blåste bort till Åland. De ringde mig faktiskt från Åland flera gånger och frågade om jag inte kunde komma och länsa där. Men i och med den regionala finansieringen av projektet var det aldrig något alternativ.
Vad händer framåt i projektet?
– I och med att vi nu har länsarna på plats på Gotland finns det en algberedskap som vi hoppas ska komma till nytta under nästa sommar, till exempel för att skydda värdefulla badstränder som Tofta.
– Tanken är också att bygga någon form av maskin som kan ta upp algerna på ett effektivt sätt. Det handlar ju om tonvis med alger. Sedan är vårt mål att utvärdera hur vi kan använda biomassan som en resurs. Vi tittar exempelvis på om algerna kan användas till att producera biogas.
För den som vill läsa mer om tekniken med att använda modifierade länsar för att hantera algblomning finns bland annat följande vetenskapliga artiklar att läsa:
