Under detta webbinarium delar Måns Lindell från Växjö kommun och Göran Andersson, Vattenresurs, med sig av erfarenheter från arbetet med fosforfällning i Växjösjöarna.
Två år in i BaltCOP har arbetet med lokala åtgärdssamordnare tagit fart i de deltagande länderna. Erfarenheterna visar samtidigt att framgång kräver lokalt anpassade lösningar.
Vad krävs för att åtgärder mot övergödning i jordbrukslandskapet ska fungera i praktiken? Under en workshop av SLU lyftes vikten av rätt placering, dimensionering och uppföljning av åtgärderna.
En ny studie från forskare vid Aarhus University, Sveriges lantbruksuniversitet och Södertörns högskola visar att riktade åtgärder i fisket kan förbättra vattenkvaliteten och minska algblomningar – till en lägre kostnad än traditionella insatser på land.
Trots många åtgärder så som våtmarker, skyddszoner och fosfordammar är arbetet mot övergödning i Sverige långt ifrån tillräckligt. I en rapport från Vattenmyndigheterna konstateras att många insatser för att minska utsläpp av fosfor och kväve hamnar på fel plats. Niklas Holmgren, strateg vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjön lyfter i en
Sveriges åtgärdssamordnare spelar en central roll i det praktiska arbetet med att förbättra vattenmiljöer, men ofta under svåra förutsättningar. En ny enkätstudie som genomförts av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar att rollen präglas av höga krav, kortsiktig finansiering och bristande stödstrukturer – men också av ett starkt lokalt engagemang och
Årets Östersjöbonde delas ut till lantbrukare runt om Östersjön som tar initiativ till metoder som både gynnar produktionen och minskar belastningen av näringsämnen på vattenmiljön. Enligt juryns sekreterare Mats Johansson, sakkunnig inom vattenförvaltning vid Världsnaturfonden WWF, är priset en påminnelse om lantbrukarnas viktiga roll för att vända utvecklingen för Östersjön.
Länsstyrelsen i Örebro län har undersökt hur övergödningsproblematiken till följd av internbelastning ser ut i 30 av länets sjöar med hjälp av en metodik framtagen inom det EU-projektet Rich Waters. Hälften av sjöarna visade sig vara påverkade av en förhöjd internbelastning, samtidigt är internbelastningen en komplex process som kräver ett
Världsnaturfonden WWF leder det treåriga projektet BaltCOP som syftar till att snabba på åtgärdsarbetet i länder runt om Östersjön och minska belastningen av näringsämnen. De första sex månaderna har nu passerat och VA-guiden har stämt av med projektledaren Mats Johansson, sakkunnig inom vattenförvaltning på WWF, om vilka aktiviteter och åtgärder
