Vägen mot ett klimatanpassat Uppsala 2040

Från vänster: Johanna Andersson, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun och Irina Persson, utredningsstrateg på Uppsala Vatten.

Johanna Andersson och Irina Persson från Uppsala kommun respektive Uppsala Vatten är två av föreläsarna under Vatten Avlopp Kretslopp, den 12–13 mars i Uppsala. Under föreläsningen Klimatanpassat Uppsala 2040 – hur gör vi? kommer de berätta om arbetet med att klimatanpassa staden, bland annat om hur man går från tidiga utredningar till faktiskt genomförande.

VA-guiden har ställt några frågor till Johanna Andersson och Irina Persson inför deras medverkan under Vatten Avlopp Kretslopp. Föresläsningen ingår i passet Åtgärder för minskad översvämningsrisk – i staden och landskapet den 13 mars.

Hej Johanna och Irina! Kan ni börja med att beskriva era roller på Uppsala kommun respektive Uppsala Vatten?

Johanna: – Jag arbetar som strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun och det är framförallt frågor om natur, vatten och klimatanpassning som ligger på mitt bord. Vår avdelning arbetar med kommunens översiktsplanering och övergripande styrdokument. För närvarande arbetar jag och mina kollegor bland annat med en grön- och blåstrukturplan, riktlinje för klimatanpassning vid ny- och ombyggnation och vägledning för naturhänsyn och ekologisk kompensation.

Irina: – Jag arbetar som utredningsstrateg på Uppsala Vatten, främst med frågor som rör dagvatten och klimatanpassning. Jag arbetar i ett tätt samarbete med Uppsala kommun och ingår i arbetsgrupper som arbetar med vattenfrågor i både översiktsplanering och detaljplanering.

Vad är det roligaste med era jobb?

Johanna: – Det roligaste är när kreativitet och nytänkande kan ge lösningar bortom stuprörstänk, begränsningar i rådighet och ansvar, och att sedan hitta nya arbetssätt som gör att det fungerar också i praktiken. Att ha uppdraget att titta på helhetsperspektivet är jättekul men också en riktig utmaning.

Irina: – Det roligaste är alla samarbeten och viljan att lösa svåra problem och utmaningar ihop. Det finns en hög ambitionsvilja i Uppsala vilket möjliggör att hitta bra lösningar.

Utifrån era respektive roller, vilka är de stora utmaningarna i att nå ett klimatanpassat Uppsala till 2040?

Johanna: – Som i alla andra städer tror jag det är att få saker att hända i den redan byggda staden. Det är stor konkurrens om ytorna och det finns vanligen inga intäkter som naturligt finansierar åtgärderna utan det behöver drivas fram enskilt. Det är också utmanande med gränsdragningar mellan kommunens och olika fastighetsägares ansvar, den som vinner på en åtgärd har ofta inte möjlighet att genomföra den på egen hand utan samarbeten och gränsdragningar behövs. Sedan ger de naturliga förutsättningarna med en stad som till stora delar ligger på Uppsalaslätten utmaningar att snabbt leda vidare stora mängder vatten.

Irina: – Precis som Johanna säger är det att hitta ytor för klimatanpassningsåtgärder i den redan byggda staden. Det är även stora utmaningar med att veta vem som ska betala för åtgärderna och varför. Mycket av lösningarna behöver ske i samverkan med olika aktörer.

Kan ni ge något exempel vad ni kommer att berätta under er föreläsning?

– Vi kommer att berätta om hur vi arbetar med det uppdrag om klimatanpassat Uppsala 2040 vi har fått från våra politiker. Det handlar om systematiskt arbete för att gå från karteringar till faktiskt genomförande, att få alla delar av koncernen att se över sina verksamheter, samarbeten med näringsliv och civilsamhälle bland annat.

Hör Johanna och Irina under föreläsningen ”Klimatanpassat Uppsala till 2040 – hur gör vi?” under passet ”Åtgärder för minskad översvämningsrisk – i staden och landskapet” torsdagen den 13 mars.


Till konferensprogrammet för Vatten Avlopp Kretslopp, 12–13 mars 2025