PFAS finns spritt i samhällets alla olika miljöer och skapar problem inte minst ur ett dricksvattenperspektiv. Svenskt Vatten har därför initierat ett nytt projekt som Norconsult och RISE projektleder för att ge VA-organisationer vägledning i PFAS-frågan genom att exempelvis titta på var rening av PFAS är mest effektivt i kedjan från föroreningskälla till tappkran.
Användningen av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i samhället är omfattande och har varit det under lång tid vilket resulterat i att utsläppen till miljön också blivit stora. Dessa syntetiskt framställda ämnen finns spridda i miljön och kostnaderna för att rena dricksvatten, avloppsvatten, förorenad jord och mark från PFAS är enorma. För VA-organisationer innebär de nya gränsvärdena som träder i kraft 1 januari 2026 i många fall att stora investeringar i beredningssteg behövs på vattenverken. Utmaningen med kommande gränsvärden är att hitta resurseffektiva, systematiska och klimatsmarta åtgärder.
Stephan Köhler är specialist inom dricksvattenrening på Norconsult. Tillsammans med Kristina Dahlberg som är projektledare inom vattenförsörjning och vattenanvändning på RISE, driver de projektet PFAS utmaningen – Hållbara och kostnadseffektiva lösningar. Projektet ska bland annat ta fram en handbok för VA-organisationer kring PFAS-frågor. Handboken kommer innehålla förslag på systematik och metoder så som uppströmsarbete och reningsteknik. Förhoppningen är att arbetet ska hjälpa VA-organisationer att på ett kostnadseffektivt och klimatsmart sätt minska människors exponering av PFAS genom dricksvatten.
Fyra olika arbetspaket inom projektet
På uppdrag av Svenskt Vatten ska projektet fram till december 2025 se över olika tänkbara åtgärder för hur reningen av PFAS görs på bästa sätt, både ur ett ekonomiskt och hållbarhetsmässigt perspektiv. Syftet med projektet är dels att ta fram en handbok för VA-organisationer, dels att få till effektivare tillsyn av PFAS. Man vill ge svenska VA-organisationer en översiktlig bild av PFAS-utmaningen samt ta fram förslag som kan komma att fungera som stöd i olika former av åtgärds- och tillsynsarbeten. Arbetet delas upp i fyra olika paket:
- Projektledning och kommunikation
- Lagkrav och gränsvärden
- Tekniker för rening och destruktion av PFAS
- Fallstudie Östra Mälaren
Inom det fjärde arbetspaketet använder projektet Östra Mälaren som fallstudieområde, med fokus på hur samverkan kan bidra till minskade halter av PFAS samt hur effektivare tillsyn kan bedrivas och var i kedjan rening av PFAS är mest effektivt.
Ett komplext ekosystem som många ska samsas om
Under 2025 ska flera intervjuer genomföras och workshops genomföras. Det är väsentligt att få till ett erfarenhetsutbyte kring val av teknik vid PFAS-rening och hur stora kostnaderna egentligen är.
– För Mälarens del är det känt att PFAS tillförs dricksvattentäkten genom utsläpp från flera deponier och övningsområden där brandsläckmedel använts. Projektet ska därför ta reda på vilka hinder och utmaningar som idag finns för att göra åtgärder kring Mälaren, säger Stephan Köhler.
– Vi ska också i projektet lyfta lagkrav och gränsvärden. Tanken är att beskriva lagkrav för PFAS som direkt eller indirekt påverkar dricksvatten men också att belysa lagkrav kopplat till andra delar av kedjan, från föroreningskälla till vattentäkt, som kan få en inverkan på halterna i vattentäkter framåt, berättar Kristina Dahlberg.
Mälaren består av ett komplext ekosystem och det är många intressen som ska samsas om vattentäkten. Flera aktörer behöver ta ett gemensamt krafttag för att både bli av med och rena bort PFAS i samhället i stort. Ansvaret kan inte enbart ligga på VA-organisationerna.
– När det kommer till Östra Mälaren så vet vi var de största källorna till utsläpp finns. Vi behöver använda vår samlade kunskap för att undersöka vidare och visa exempel på var åtgärder mot PFAS görs mest effektivt. Just den informationen sitter vi inte på idag och det är därför som projektet har initierats, lyfter Stephan Köhler.
Eftersöker både goda och mindre bra exempel
Framöver väntas fler saneringsprojekt för PFAS komma igång. Flera sektorer i samhället, inte minst VA-sektorn, har ett stort behov av att lära och ta del av varandras erfarenheter. Projektledarna efterfrågar därför hur VA-organisationer och andra aktörer i Sverige hittills hanterat rening av PFAS med förhoppningen att fler delar med sig av tidigare erfarenheter.
– Vi vill ta del av hur andra gjort vid rening av PFAS, vem eller vilka som har betalat för åtgärderna och vad man dessutom har lärt sig av processens gång. Vi ser gärna att VA-organisationer hör av sig och delar med sig av både goda och mindre bra exempel, avslutar Stephan Köhler.
