En ruskig höst kännetecknas oftast av ihållande regn, slask och dimma och även förenligt med blåst och kyla. För Gotlands del blev hösten 2024 däremot en ovanligt torr period med betydligt mindre nederbörd än normalt. Susanne Bjergegaard Pettersson, VA-chef på Region Gotland, reder ut grundvattensituationen och vad som gäller framåt.
Ungefär 60 procent av Gotlands hushåll har kommunalt VA och resten av kommuninvånarna får dricksvatten från egna brunnar. Att upp emot 40 % har små avlopp på Gotland grundar sig i att många bor utanför tätorterna där allmänt vatten och avlopp saknas. Totalt finns det 25 kommunala vattenverk på ön och de flesta verken producerar dricksvatten från grundvattentäkter. Som i många delar av vårt avlånga land har kommunen flera VA-planeringsutmaningar där bland annat den stora besöksnäringen under sommaren bidrar till hög säsongsvariation i vattenförbrukningen, då vattenbehovet nästan fördubblas.
Vattenbrist och bevattningsförbud är inte två helt ovanliga begrepp på Gotland och är mer regel än undantag under de varmare delarna av året. Att det till och från är brist både på yt- och grundvatten försvårar tillgången av råvatten och därmed dricksvattenförsörjningen. Samtidigt skapar öns särskilda geologiska förutsättningar även utmaningar gällande tillgången till vatten av god kvalitét och kvantitet. VA-guiden har pratat med VA-chef Susanne Bjergegaard Pettersson på Region Gotland kring Gotlands grundvattensituation. I både mindre och större magasin är det för tillfället under respektive mycket under normala nivåer jämfört med motsvarande period tidigare år.
Bristen på nederbörd under hösten 2024 har påverkat på grundvattennivåerna
Statistik från observations- och mätningsstationer runt om på Gotland visar alla att nederbörden under hösten 2024 varit lägre än på väldigt många år. Som en konsekvens av låg nederbördsmängd ser man att kvantiteten av grundvattnen i jämförelse med motsvarande vecka tidigare år, är under och mycket under normala nivåer.
– Nederbördsmätningar under november 2024 från SMHI är de näst lägsta som uppmätts i Visby på över 60 år. När det inte regnar på rätt tid under året hinner inte grundvattentäkterna återhämta sig. Eftersom täkterna visar sig vara så pass väderberoende är det ingen självklarhet att grundvatten hinner lagras till normala nivåer in mot våren, berättar Susanne Bjergegaard Pettersson.
Gemensamt för samtliga grundvattentäkter på Gotland är att de är i allra högsta grad väderberoende och reagerar mycket snabbt vid nederbörd. Läget är för tillfället inte kritiskt och om det kommer nederbörd under våren kommer magasinen att hinna återhämta sig till mer normala nivåer. Förhoppningen är att grundvattentäkterna är fulla i april, eftersom växtligheten då kommer igång på riktigt och besöksnäringen även så smått börjar ta fart.
– Vår förväntan är att nivåerna i grundvattentäkterna kommer vara normala igen till påsk men i slutändan hänger det på hur det lokala vädret ter sig. För mycket eller för lite nederbörd påverkar helt klart dricksvattenförsörjningen på Gotland och vi blir särskilt drabbade vid långa torrperioder.
Bygger upp ett nytt beslutstödssystem för grundvattentäkterna
Under vinterhalvåret används ytvattentäkterna mer till dricksvattenförsörjningen så att grundvattentäkterna hinner återhämta sig. Under vinterhalvåret påverkas inte heller ytvattentäkterna i lika hög utsträckning av avdunstning. Vilket råvatten som används till dricksvattenförsörjningen kan alltså variera lite mellan årstiderna. När vädret blir varmare och torrare är det vanligt att längre bevattningsförbud införs. Ofta börjar de i april för vissa delar av ön och utökas sedan till att gälla större delen av det kommunala VA-nätet från juni och framåt. Man förutspår att under minst en tioårsperiod framåt, under de mer varma perioderna, att fortsatt behöva utlysa bevattningsförbud för hela eller för delar av ön.
VA-avdelningen har en egna provtagningar som görs på grundvattentäkterna och analyserar datan kontinuerligt för att ständigt kunna följa utvecklingen av både vattenkvaliten- och kvantiten. Man mäter manuellt på vissa platser och på andra platser finns automatiska nivåmätare. Susanne Bjergegaard Pettersson berättar också att man nu ser över hur arbetet med dricksvattenförsörjningen kan bli bättre.
– Just nu pågår ett arbete med att försöka bygga upp ett beslutstödssystem som VA-avdelningen och kommunen kan använda sig av för Gotlands grundvattentäkter. Det är viktigt att få till stödet eftersom det kommer hjälpa oss i flera frågor så som till exempel när och vilka borrhål som ska användas till dricksvattenförsörjningen.
Gamla kalkindustier kan vara potentiella nya råvattenkällor
Det pågår en hel del arbeten och projekt inom VA på Gotland, särskilt kring förnyelse av anläggningar och ledningsnät. För tillfället håller man på med förnyelsearbete av vattenverket Visby Södra. Bland annat ska verket klimatsäkras och kompletteras av nya reningssteg, vilket är en följd av att man i november 2023 upptäckte att bakterien Clostridium prefringens fanns i det kommunala dricksvattnet.
– Frågor som vi behöver ställa oss själva kring framtida dricksvattenförsörjning handlar till stor del om att eventuellt nyttja råvatten från andra källor. Vi kan till exempel anlägga fler avsaltningsanläggningar, ställa om till decentraliserade VA-system eller ta grundvatten från gamla kalkindustrier där man brutit djupa schakt.
Vattentemperaturen är också en ständig utmaning som man dras med på Gotland. Dessutom är omkringliggande vatten runt ön inte heller så djupt vilket försvårar för att komma tillräckligt långt ut med intagsledningar till avsaltningsanläggningar. Grundvattnet är därför en mycket tacksam källa som råvatten eftersom det alltid har en mer konstant temperatur över året.
– På något sätt tilltalar användning av kalkvatten som dricksvatten oss eftersom hålen från gamla kalkindustrier är så pass djupa. Vi får se vad det blir framåt och hur dricksvattenförsörjningen på Gotland faktiskt kan komma att se ut framöver.
Ska minska vattenförbrukningen till 2027
Region Gotland och främst Tekniska nämnden har som målsättning att minska förbrukningen för användning av dricksvatten med 20 procent under gällande mandatperiod. Idag ligger snittförbrukningen på ungefär 140 liter per person och dygn. VA-avdelningen håller på att se över hur man ska arbeta med kommunikation när man har detta tydliga mål att arbeta mot. Bland annat har man fått in en ny kommunikatör till VA som ska ta sig an uppgiften att sätta ett värde på vatten och på så sätt uppnå vattenbesparing genom beteendeförändringar.
– Tekniska nämndens mål med att försöka minska vattenförbrukningen generellt på Gotland gäller fram till 2027. VA-avdelningen kommer arbeta på olika kommunikativa sätt för att försöka bidra med ytterligare minskning om 10 liter per person och dygn.
Hållbar vattenanvändning och bestående beteendeförändringar kan uppnås med hjälp från bland annat kommunikativa insatser. Man behöver dock jobba långsiktigt och få till varaktiga lösningar. De senaste åren har kommunen också arbetat mycket med säkerhet och beredskap utifrån olika perspektiv.
– Vi som arbetar inom VA-branschen gillar ju att arbeta med breda frågor men vad som exakt arbetas fram inom säkerhetsarbetet får vi ju inte dela med oss av. Det är på ett sätt lite tråkigt med sekretessbelagda uppgifter eftersom VA-avdelningen är så stolta över det arbete man hitills utför samtidigt som det är så viktigt att vissa uppgifter såklart skyddas.
Vill helst undvika att sänka trycket i ledningarna
För att lyfta blicken tillbaka till grundvattensituationen på Gotland avslutar vi intervjun med att fråga Susanne vad hon tror kan komma att hända med dricksvattenförsörjningen om regnet fortsätter att hålla sig borta under våren.
– Då blir det till att sänka trycket i ledningsnätet vilket vi även gjorde 2016. Vi kommer dock i möjligaste mån att försöka undvika det eftersom det är lite risky business, avslutar Susanne Bjergegaard Pettersson.
