Ny forskning visar att kalhyggen intill skogsbäckar påverkar vattentemperaturen mer än vad man tidigare trott. Enligt forskaren Lenka Kuglerová vid Sveriges Lantbruksuniversitet behövs kantzoner på åtminstone 15 meter för att inte vattenlevande organismer och ekologiska funktioner i bäckarna ska drabbas av en ökad vattentemperatur.
Skogsavverkning i anslutning till ett vattendrag leder till en ökad vattentemperatur då en mindre andel av vattenytan skuggas när träden försvinner. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Stockholms universitet och Karlstads universitet har nu upptäckt att den temperaturhöjande effekten i vattendraget inte upphör nedströms hygget.
– Tidigare trodde vi att när det uppvärmda vattnet kommer in i skogarna igen nedströms kalhygget hjälper skuggning och skogens kallare mikroklimat till att få vattnet att svalna. Men det händer inte och beror förmodligen på att vattnet värms upp för mycket på kalhygget, berättar Lenka Kuglerová, docent vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU.
Kan få betydande ekologiska effekter
Lenka Kuglerová och hennes forskarkollegor kunde se att en temperaturökning på upp till drygt 4 grader kunde hålla i så långt som 150 meter nedströms hyggena i hälften av de undersökta vattendragen. En temperaturförändring som enligt Lenka Kuglerová kan få betydande ekologiska effekter då i princip alla organismer och ekologiska funktioner som är temperaturberoende kommer att reagera på detta.
– Till exempel är nedbrytningen av organiskt material eller näringscykler beroende av vattentemperaturen och saker och ting går vanligtvis snabbare i varmare vatten. Om nedbrytningen går snabbare kan det finnas mindre organiskt material tillgängligt som föda senare under säsongen. De flesta mikroorganismer, som bakterier eller vattenlevande svampar, drivs också av vattentemperaturen vilket gör att vi kanske inte bara förändrar den biologiska mångfalden utan även deras aktivitet.
Hon varnar också för att vissa vattenlevande organismer helt kan utrotas om de inte har tillgång till tillräckligt kallt vatten.
– Vi har inte exakt forskning på detta i Sverige ännu, men vi vet att vissa arter har så kallade termiska gränser som de inte kan överskrida. Det gäller till exempel mikrober men också ryggradslösa djur så som musslor.
Viktigt med tillräckligt breda kantzoner
En särskild viktig faktor bland de vattendrag som uppvisade en temperaturökning nedströms ett hygge var att det saknades en tillräckligt bred kantzon med bevarade träd längs med vattendragets sidor.
– De vattendrag som vi studerade och som hade kantzoner som var bredare än 15 meter uppvisade inga tecken på uppvärmning av vattnet eller påverkan på vattenlevande organismer. Därför är vår slutsats att man bör lämna kvar en kantzon på minst 15 meter längs med vattendragen i samband med att skogen avverkas.
På frågan om det inte redan finns rekommendationer från till exempel Skogsstyrelsen gällande kantzoner svarar Lenka Kuglerová att det visserligen finns, men att dessa inte innehåller något specifikt krav på just bredd.
– I stället rekommenderar man mer generellt att kantzonerna skapas på ett sätt som gör att viktiga ekologiska funktioner upprätthålls. Dessa funktioner inkluderar exempelvis att viktiga markkemiska processer bevaras, att slamtranport förhindras, att träden ger beskuggning och att den biologiska mångfalden bevaras. Men rekommendationerna beskriver alltså inte vilken typ av kantzoner som levererar dessa funktioner.
Lenka Kuglerová och hennes kollegor har i ett antal studier även försökt ta reda på hur breda kantzonerna i Sverige. Resultatet visar på ett genomsnitt omkring 5–7 meter.
– Vi har också testat om denna bredd är tillräcklig för att ge alla dessa funktioner och kan med säkerhet säga att nej – det är det inte.
Tar 20 år för skogen att återfå sin skyddande funktion igen
Går det då att sätta en siffra på hur stor andel av Sveriges skogsbäckar som idag är påverkade av skogsavverkning där kantzonen inte är tillräckligt bred? Enligt Lenka Kuglerová finns det cirka 57 000 kilometer skogsvattendrag som påverkas av kalhyggesbruk, oavsett om de ligger inom kalhygget eller 150 meter nedströms det. Det motsvarar omkring sex procent av den totala längden av alla vattendrag i Sverige.
– Även om sex procent kanske inte låter så mycket, måste man komma ihåg att detta är vid varje givet ögonblick. Så i år kommer det att vara sex procent, nästa år kommer det att vara ytterligare sex procent och så vidare. Eftersom det tar cirka 20 år för skogen att växa upp igen och återigen börja upprätthålla skogens mikroklimat och skydda vattnet, är det kumulativa antalet påverkade vattendrag förmodligen mycket högre.
Reaktioner på studiens resultat
Resultatet från Lenka Kuglerová och hennes kollegors forskning har också gett reaktioner från både skogsindustrin och Skogsstyrelsen.
– Den omedelbara reaktionen var att vi måste skydda vattnen bättre. Jag tror att vi alla är överens om det. Problemen startar när folk börjar fråga hur och räkna ut hur mycket detta kommer att kosta dem. Vi ber i stort sett om att dubbla eller tredubbla mängden träd som lämnas kvar längs vattendrag jämfört med vad vi gör idag och det är tyvärr en ”trade-off” som inte många är beredda att göra.
Läs två vetenskapliga artiklar från studien:
Myrstener, M., Greenberg, L. A., Lidberg, W., & Kuglerová, L. (2025). Riparian buffers mitigate downstream effects of clear-cutting on instream metabolic rates. Journal of Environmental Management, 379(March), 1–10. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2025.124740
Myrstener, M., Greiser, C., & Kuglerová, L. (2025). Downstream temperature effects of boreal forest clearcutting vary with riparian buffer width. Water Resources Research, 61(e2024WR037705), 1–14. https://doi.org/10.1029/2024WR037705
