Årets Östersjöbonde delas ut till lantbrukare runt om Östersjön som tar initiativ till metoder som både gynnar produktionen och minskar belastningen av näringsämnen på vattenmiljön. Enligt juryns sekreterare Mats Johansson, sakkunnig inom vattenförvaltning vid Världsnaturfonden WWF, är priset en påminnelse om lantbrukarnas viktiga roll för att vända utvecklingen för Östersjön.
För att rädda Östersjön krävs insatser från alla håll – inte minst från lantbruket. Det menar Världsnaturfonden WWF som varje år, tillsammans med ett flertal andra aktörer, delar ut utmärkelsen Årets Östersjöbonde. Syftet är att uppmärksamma lantbrukare som tar ansvar för miljön och utvecklar metoder som både gynnar produktionen och minskar belastningen av näringsämnen på vattenmiljön.
– Vi ser det som oerhört viktigt att driva på och utveckla lantbrukets möjligheter att bidra till renare sjöar och hav. Lantbruket är en central del av lösningen och det är hög tid att lantbrukarna får mer positiv uppmärksamhet för det viktiga arbete många gör, säger Mats Johansson, sakkunnig inom vattenförvaltning på WWF, och sekreterare åt juryn som delar ut priset.
Så går urvalsprocessen till
Årets Östersjöbonde är både en internationell och en nationell tävling, där fem länder runt Östersjön först utser en nationell vinnare. Den nationella vinnaren får 10 000 kronor och går sedan vidare till en internationell final där ett större pris om 100 000 kronor delas ut till ” Baltic Sea Farmer of the Year”.
– Förutsättningarna för jordbruket ser väldigt olika ut i länderna runt Östersjön och priset Årets Östersjöbonde är ett sätt att visa på mångfalden i arbetssätt och metoder och att uppmuntra innovation, säger Mats Johansson.
I Sverige utses vinnaren av en jury bestående av representanter från WWF, Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund och Enköpings kommun. Vem som helst kan nominera en kandidat fram till den 2 juni, det som krävs är grundläggande information om lantbrukaren och en beskrivning av de miljöåtgärder som har genomförts.
– Juryn bedömer både grundläggande arbete inom miljö och vattenvård, men också nytänkande och innovationskraft. Det är meriterande om man tagit egna initiativ, exempelvis till våtmarker eller kretsloppslösningar, berättar Mats Johansson.
Ett exempel på en tidigare vinnare är Louise Gårdenborg som vann det svenska priset förra gången för sitt arbete med att använda hästgödsel från en närliggande gård som bas i sin ekologiska odling. Ett annan tidigare vinnare är Jan-Christer ”Tummen” Carlsson som 2013, tillsammans med kommunen, utvecklade en kretsloppslösning för växtnäring från små avlopp i Södertälje. Detta resulterade i att en behandlingsanläggning för källsorterat toalettavfall byggdes och togs i drift på Nackunga gårds mark.
Utmaningar i omställningen
Enligt Mats Johansson ser WWF ett stort engagemang hos lantbrukare för att genomföra miljöåtgärder, men påpekar samtidigt att det finns hinder på vägen.
– Lönsamheten är ofta det stora problemet. Det krävs bidrag och stöd för att initiativ som dessa ska gå runt, annars blir det lätt bara en merkostnad för lantbrukaren. Det är en redan pressad bransch så vi måste göra det enklare och mer lönsamt för lantbrukaren att göra rätt för miljön.
Klimatförändringarna är ytterligare en utmaning, där perioder med både torka och översvämningar blivit allt vanligare. Men Mats Johansson ser också att detta öppnar för synergier och lokala smarta lösningar.
– Genom smart klimatanpassning för vatten på gården kan man också minska utsläpp, gynna biologisk mångfald och skapa hållbara kretslopp. Det är viktigt att se helheten i det lokala vattenarbetet.
Går miljöanpassningen åt rätt håll?
På frågan om vi är på väg i rätt riktning vad gäller att minska vår miljömässiga påverkan på Östersjön, svarar Mats Johansson att man kan se både förbättringar och försämringar.
– Lantbruket har blivit mycket bättre över tid, men omställningen går samtidigt inte tillräckligt snabbt. Vissa saker går tvärtom åt fel håll, till exempel har vissa kväveutsläpp ökat. Östersjön och våra sjöar och vattendrag är fortsatt hårt belastade, och det är ju inte bara av övergödning som är problem utan även överfiske, varmare hav på grund av klimatpåverkan och fysisk påverkan på bottnar.
För att lyckas tror WWF på fortsatt samarbete mellan miljöorganisationer, forskare, myndigheter och inte minst alla engagerade lantbrukare.
– De är professionella, kunniga och vill göra skillnad. Tillsammans med dem finns det hopp om att vi kan vända utvecklingen för Östersjön och där fungerar priset Årets Östersjöbonde som en viktig påminnelse.
Läs mer om priset och nominera din kandidat på Världsnaturfondens webbplats.
