Just nu pågår ett samarbete mellan Mälarenergi Vatten och Västerås stad för att försöka minska halterna av PFAS4 i utgående dricksvatten från Hässlö vattenverk. På verket utförs pilotförsök med aktivt kol och jonbytare, och resultaten ser lovande ut.
Mälarenergi Vatten är VA-bolaget som bland annat tar hand om kommunalt vatten och avlopp i kommunerna Västerås, Hallstahammar och Surahammar. Tillsammans med kommunerna säkerställer Mälarenergi Vatten en trygg och hållbar vattenförsörjning.
Den 1 januari 2026 träder nya gränsvärden för PFAS i kraft enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, LIVSFS 2022:12. Till exempel sänks gränsvärdet för PFAS i dricksvatten, tidigare fanns riktvärdet på 90 nanogram per liter för PFAS11 men det nya gränsvärdet för PFAS4 är sänkt till 4 nanogram per liter dricksvatten. Mälarenergi Vatten uppfyller nuvarande rekommenderade åtgärdsgränser för PFAS för sitt dricksvatten, men i Västerås måste dricksvattenproduktionen anpassas för att klara de nya kraven. Prover från Hässlö vattenverk visar nämligen att halten PFAS4 varierar mellan 15 och 30 nanogram per liter.
VA-guiden har träffat utvecklingsingenjör Lisa Bergh för att ta reda på hur bolaget arbetar med PFAS i dricksvattnet och vad för typ av lösningar som testas för avancerad rening.
– Tidigare låg PFAS4-halterna i dricksvattnet från Hässlö vattenverk på cirka 13 nanogram per liter. Men under 2024 ökade halterna och har sedan dess legat kvar på en högre nivå jämfört med innan. Kommande gränsvärde medför att vi behöver använda nya metoder för dricksvattenrening, berättar Lisa Bergh.
PFAS4 överstiger kommande gränsvärde vid Hässlö vattenverk
PFAS-halterna varierar mellan kommunernas olika vattenverk och inom VA-planeringen har det blivit en allt större fråga att hantera. I Surahammar och Hallstahammar ligger PFAS4 under de nya gränsvärdena för dricksvatten, medan det som sagt i Västerås och särskilt Hässlö vattenverk, har högre halter som överstiger de nya gränsvärdena. VA-bolaget kommer därför att behöva sätta in åtgärder för att klara de nya gränsvärdena.
Samtidigt innebär PFAS-rening betydande kostnader och investeringar. Bolaget anser att de verksamheter som har orsakat PFAS-problemen i Västerås också måste ta sitt ansvar och finansiera de omfattande reningsåtgärder som nu behöver sättas in.
– Det är varken Mälarenergi Vatten eller våra kunder som orsakat det här. Ändå är det de som behöver ta kostnaden, vilket blir skevt.
Flera olika utredningar för att kartlägga källor och påverkan
Mälarenergi Vatten samarbetar med Västerås Stad för att hantera PFAS-problematiken. Man har bland annat gemensamma projektgrupper och delade kostnader vilket ger stabil grund och en långsiktighet för att både identifiera och lösa problemen.
– Samarbetet mellan organisationerna är gott och avgörande för att lyckas med detta arbete. Genom samverkan, kunskapsutbyte och gemensamma insatser säkerställer vi en trygg dricksvattenförsörjning.
På grund av PFAS-situationen vid Hässlö vattenverk har man gjort omfattande kartläggningar av möjliga utsläppskällor. I en studie identifierade man totalt 153 möjliga föroreningsobjekt. Av dessa bedömer man 11 objekt som kända PFAS-källor. Man har också utfört omfattande provtagning och tittat på hur grundvattnet strömmar. Utifrån detta underlag har en bedömning gjorts om hur sannolikt det är att de identifierade PFAS-källorna har en betydande påverkan på kvaliteten i dricksvatten. Man har också bedömt om källorna kan påverka grundvattnets kvalitet och Mälaren.
– Studier visar att det på vissa platser är mycket höga koncentrationer i grundvattnet, vilket ökar behovet av åtgärder. Parallellt med utredningen av källor utreder vi också vilka åtgärder som är möjliga att genomföra vid Hässlö vattenverk för att minska PFAS-halterna i dricksvattnet.
Pilotförsök pågår för aktivt kol och jonbytare
För att avgöra vilken reningsmetod som är mest effektiv mot PFAS4 vid Hässlö vattenverk har Mälarenergi Vatten under 2024 inlett pilotförsök med aktivt kol och jonbytare. I testanläggningen kan man analysera reningseffektiviteten, där olika fabrikat av filtermaterial testas för att hitta den mest hållbara och kostnadseffektiva metoden.
– Varje vatten har sina unika egenskaper. Därför måste vi göra egna tekniktester, för att säkra hur en framtida investering kan skapa största möjliga nytta för just vårt vatten.
Sammanlagt testas tre olika fabrikat av aktivt kol och två olika jonbytarmassor, och planen är att fortsätta med pilotförsöken fram tills dess att man fått tillräckligt med data från de olika filterkolonnerna, uppskattningsvis minst ett år.
– Hittills ser resultaten från pilotförsöken bra ut. Till en början fanns inget PFAS4 i utgående vatten från någon av pilotkolonnerna. Alla utgående värden ligger fortfarande under kommande gränsvärdet på 4 nanogram per liter dricksvatten.
Fullskalig reningsanläggning på plats 2029
Under 2025 ska VA-bolaget ta beslut om vilken teknik som ska användas i en fullskalig reningsanläggning. Planen är att avancerad rening i full skala ska vara i drift till 2029. För att säkerställa att rätt reningsprocess väljs så genomför man också en kostnads- och nyttoanalys där ekonomiska, tekniska och ekologiska aspekter vägs samman. Investeringskostnaderna beräknas uppgå till omkring 300 miljoner kronor.
– Att välja rätt metod för PFAS-rening handlar inte bara om kostnader utan också om att hitta en långsiktigt och hållbar lösning som fungerar för vårt vatten. Vi måste ta hänsyn till både driftkostnader och effektivitet över tid, vilket i sig är en komplex process.
Parallellt driver VA-bolaget och kommunen frågan om att de verksamheter som orsakat PFAS-föroreningarna ska ta sin del av ansvaret. De utredningar som genomförts har lämnats över till berörda tillsynsmyndigheter. Nu väntar man på besked om hur tillsynsmyndigheterna kommer att agera. Förhoppningsvis utreder de vem som ska vidta åtgärder för att hindra ytterligare spridning av PFAS till grundvattnet.
– De verksamhetsutövare som orsakat våra problem med PFAS måste bidra till finansieringen av reningen. Dricksvattenabonnenter ska inte behöva bära hela kostnaden, avslutar Lisa Bergh.
