Deltagarna på nätverksträffen för små avlopp i kretslopp den 7 maj i Uppsala fick en mycket intressant dag. Här kan du ta del av sammanfattningar av föredragen och studiebesöket till klosettvattenanläggningen i Juvansbo, norr om Uppsala. Glädjen var stor bland deltagarna när de fick se spridningen live.
En solig dag i maj samlades drygt 20 personer i Uppsala för att prata kretslopp från små avlopp. På eftermiddagen åkte deltagarna på studiebesök till Juvansbo utanför Björklinge, norr om Uppsala.
Där går avfallet från toaletterna i 39 radhus och 17 villor till två stora gödselbrunnar. Klosettvattnet sprids sedan på åkermark som ligger precis mellan husen och gödseltankarna.
– Det är ett robust system som är enkelt att drifta, säger Lennart Pettersson, lantbrukare på Juvansbo och Kambo gård, och som äger gödselanläggningen.
– Det är helt vanliga vattenspolade toaletter i husen, så klosettvattnet är ganska utspätt, och det blir då samtidigt en bevattning av grödorna när vi gödslar, berättar Lennart.
Klosettvattnet gödslar strömedel
Enligt reglerna ska det gå 10 månader mellan spridning av klosettvatten tills att djur får äta fodret som gödslats. Just nu sker ingen aktiv hygienisering av klosettvattnet. Lennart gör istället strömaterial till kostallarna av det som odlas.
Gården har ett stort behov av strömedel och köper in stora mängder halm varje år. Odlingen gör att man kan minska den inköpta mängden halm något.
Grödorna som gödslas med klosettvattnet är rörflen och ett par andra sorters gräs. De får stå kvar länge på åkern innan de skördas, så att de blir osmakliga för korna att äta.
När ströet mockas ut ur ladugården läggs det på hög och används sedan som fastgödsel på åkern. På så sätt kommer näringen in i kretsloppet, via omvägen över strömaterialet.
– Förutom att gödsla grödor som blir strömaterial, så gödslar vi också lite blommor närmast husen så att det blir fint för de som bor där.
De boende ingår i föreningar
De två gödselbrunnarna rymmer tillsammans 3 100 m3. Det finns en pumpstation för klosettvattnet och en pumpstation för BDT-vattnet.
De boende är organiserade i en bostadsrättsförening för radhusen och två samfälligheter för villorna. Föreningarna äger allt som är före brunnarna, såsom ledningar och pumpstationer. Gården äger och ansvarar för gödselbrunnarna. Varje lägenhetsägare äger det som är i badrummet.
– Vi har skrivit ett 25-årigt avtal med föreningarna som förlängs med 5 år i taget.
Föreningarna har även serviceavtal med en entreprenör som fixar eventuella problem.
Ekonomi och robusthet ger fördelar
Utöver långsiktiga avtal är även ekonomin en faktor som bidrar till hållbarhet. Här finns nämligen pengar för lantbrukaren att tjäna. Anslutningsavgiften för varje hushåll är 100 000 kr och 3 000 kr i årsavgift för tömningen.
– Det kostar oss bara 30 kr per m3 att sprida klosettvattnet så vi får bra ekonomi i det här, jag tycker fler lantbrukare borde vara intresserade av sånt här, säger Lennart.
Om anläggningen skulle stå utan el kan den drivas med några mindre reserv-elverk, vilket gör den okänslig för sabotage eller kriser i omvärlden.
Kommunen positiv till kopplingen mellan lantbruket och bostäderna
Marken vid Juvansbo hör till Lennart Petterssons föräldragård Kavelbro som ligger strax intill. När granngården Kambo blev till salu började han fundera på investeringar. Samtidigt höll ett säteri i närheten på att utveckla en detaljplan ner mot sjön.
– Det kretsloppsbaserade avloppssystemets starka koppling till lantbruket gjorde att Uppsala kommun såg positivt på en detaljplan i Juvansbo.
Framöver kommer Lennarts son ta över gården och driften av kretsloppsanläggningen.
Ett axplock från förmiddagen – det finns hopp för kretslopp 😊
Efter att Katarina Knutsson på VA-guiden hälsat alla välkomna och alla deltagare presenterat sig inledde Ebba af Petersens från WRS och VA-guiden nätverksträffen med en god nyhet:
– Avloppsdirektivet gör att det finns hopp för kretslopp!
Ebba berättade att EU-kommissionen ska ta fram en kombinerad lägsta återanvändnings- och återvinningsgrad för fosfor från slam och från avloppsvatten. Detta ska göras inom tre år.
För kväve ska en utvärdering göras till år 2033, för att se om det är möjligt och lämpligt att även ställa återvinningskrav för kväve.
Avloppsdirektivet säger även att slam ska hanteras enligt avfallshierarkin och att EUs medlemsstater ska uppmuntra återvinning av värdefulla resurser ur avloppsslam.
Ebba listade också tre pågående Water Wise Societies-projekt inom näringsåtervinning och källsortering:
- Från avlopp till resurs – morgondagens cirkulära system (FARMOR)
- Ett vatten – Hållbar lokal systemomställning för global applikation (EHLSA)
- Decentraliserade system för vatten och avlopp (DSVA)
VA-guiden kommer såklart spana på vad som kommer ut från dessa projekt framöver.
Avfall Sverige om krisbajspåsar
Angelika Blom från Avfall Sverige tog bland annat upp den nya rekommendationen från MSB kring nödtoaletter, som finns i broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Där står att man vid en kris, när det inte går att spola i toaletterna, ska samla avföring i en påse.
– Hur avföringspåsarna ska tas om hand får varje enskild kommun undersöka utifrån sina förutsättningar, säger Angelika Blom.
En del kommuner överväger utställning av bajamajor, kanske i kombination med ”påse i toaletten”, berättar Angelika.
Hon tipsar om två uppdaterade guider från Avfall Sverige:
- Guide #13: Hållbar arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda avlopp
- Guide #19 Fosforfilter – hantering och byten
Guiderna samt fler rapporter om enskilda avlopp hittar du på Avfall Sveriges medlemssidor.
Sanitation360 gör näringspellets av humanurin
Företaget Sanitation360 verkar för att tillverka ett torrt gödselmedel av humanurin, som sedan ska användas i lantbruket.
– I Sverige skulle människors urin kunna ersätta 25-30 % av konstgödselanvändningen, berättar Nicola Parfitt på Sanitation360.
Sanitation360 återvinner urin från flera olika modeller på urinoarer och urinsorterande toaletter för både utomhus- och inomhusbruk. Läs mer hos Sanitation360.
RECAPTURE-projektet vidareutvecklar certifieringen SPCR 178
Flera av föreläsarna på nätverksträffen är involverade i projektet RECAPTURE. Projektet arbetar med att optimera kvaliteten på uringödselmedlet från Sanitation360, samt att uppdatera certifieringen SPCR 178 för kvalitetssäkring av avloppsfraktioner från källsorterade system.
– Målet är att göra certifieringen mer relevant för dagens behov och inkludera fler innovativa och cirkulära gödselmedel, som till exempel urinbaserade produkter, säger Nicola Parfitt.
Projektet tar även fram ett förslag på miljömärkning för livsmedelsgrödor gödslade med återvunnen och mer hållbar näring.
– Förslaget till miljömärkning av gödsel stavas LEIF, Low Environmental Impact Fertilizer, och precis som för KRAV-märket så ska märkningen baseras i en ideell förening, säger Nicola.
Sten Stenbeck från RISE är en av dem som jobbar med vidareutvecklingen av certifieringsreglerna SPCR 178. Förut
hade RISE hand om certifieringen enligt standarden, men det blev för kostsamt.
Planen är nu att SPCR 178 görs om och publiceras som en branschstandard för återvinning av växtnäring.
Sten Stenbeck söker representanter från kommuner som kan vara med som referenspersoner i den fortsatta utvecklingen mot en branschstandard. Kontakta gärna [email protected].
Det kommer två handböcker samt konkreta webb-verktyg
Annika Nordin är docent i kretsloppsteknik på SLU och hon är en av de som arbetar med projektet Verktyg för kretslopp från avlopp. Projektet kommer ta fram två handböcker. Den ena är för planering av kretsloppslösningar och den andra handlar om den tekniska utformningen av en anläggning för hygienisering av klosettvatten.
Annika presenterade fyra konkreta excel-verktyg som deltagarna fick testa och utvärdera:
- Kretsloppets årshjul – för att se underlätta tajmingen mellan lantbruk, renhållning och behandling
- Gödselvärdesberäknare för det hygieniserade klosettvattnet
- Verktyg för ureadosering
- Tolkning av analysresultat för klosettvattnet
LTU har mycket forskning om källsorterande avloppssystem
Elisabeth Kvarnström från Ecoloop och Luleå Tekniska Universitet presenterade spännande kretsloppsforskning:
- Förekomst av mikroföroreningar i BDT-vatten från Klosterenga i Oslo och H+ i Helsingborg – Levien Melse
- Livscykelanalys – byte av ledning jämfört med lokal källsorterande lösning i Sörbyarna i Luleå – Letty Mora
- Behandling av BDT-vatten i enskilda anläggningar, Klosterenga i Oslo, grön vägg inomhus och utomhus – Mashreki Sami
- Metoder för att uppkoncentrera klosettvattendekantatet efter rötning i RecoLab, Helsingborg, för produktion av ett flytande gödsel – Stephanie Rusch Fehrmann
- Metoder för förbehandling av klosettvattendekantatet från RecoLab för att förbättra kvaliteten på utfälld struvit – Saida Kaykhaii
- Livscykelanalys av produktion av råvatten för dricksvattenproduktion på Gotland – jämför avsaltning av havsvatten med behandling av BDT-vatten eller blandat avloppsvatten – Brenda Vidal
- ”Transitionsexperiment” på fyra kommuner – vilken typ av stöttande aktiviteter kan öka acceptansen för källsorterande avlopp i organisationerna? – Elisabeth Kvarnström och Carina Lundmark
Elisabeth nämnde även forskning utanför LTU:
- MBBR-anläggning för BDT-vattenbehandling – Ashley Hall, Lunds universitet
- Förutsättningarna för en omställning mot mer lokala och samverkande system för el, värme och VA – Ylva Gullberg, Högskolan i Gävle
- Urinsortering + LCA och beslutsstöd, serious gaming, mm pågår på SLU
- Följeforskning Macroprojektet
Du som läst ända ner hit blir belönad med lite siffror från klosettvattenspridningen vi såg på Juvansbo:
Det var 250 m3 klosettvatten som spreds. Det är den mängd som producerats av 17 hushåll under 7 månader. Fosforhalten var 27 mg/l.
Och när det gäller vattenkonsumtion: De anslutna hushållen konsumerar i genomsnitt 250 liter vatten per hushåll och dygn.
Nätverksträffen anordnades av VA-guiden i samarbete med Avfall Sveriges slamnätverk.
