I sitt LOVA-projekt har Vara kommun gjort uppföljande besök på prefabricerade markbäddar. De fann att många fastighetsägare inte hade någon koll på sin anläggning. Saker i sin egen handläggning som de vill ändra är att ställa tydligare krav på provtagningsmöjlighet, begära in skötselinstruktioner, samt att påverka så att kommunikationen kring slamtömningen förbättras.
Artikeln är skriven av Marie Albinsson, Ecoloop.
Hej Camilla Adolfsson, du är miljöinspektör och har drivit projektet Kvalitetssäkring av nyanlagda små avlopp genom uppföljande besök och utvärdering av tillstånd i Vara kommun. Vi vill gärna höra om era erfarenheter från projektet.
Kan du kort sammanfatta vad ni har gjort i ert projekt?
Vi tittade på prefabricerade markbäddar, vi skulle ha gjort 20 besök men vi utökade antalet besök och totalt blev det 35 anläggningar. Anläggningarna var mellan 1-5 år gamla.
Vad har ni för erfarenhet av tillsyn i kommunen?
Vi har haft tillsyn på merparten av kommunens äldre avloppsanläggningar men vi har ingen tidigare erfarenhet av uppföljande besök på nyanlagda anläggningar. Därför passade det här projektet oss bra i tid.
Har ni provtagit anläggningarna som ni besökte?
Ja, i de fall som det gick. På en del anläggningar gick det inte att ta ett prov.
Vi ställer krav på att det ska finnas provtagningsmöjlighet men det är inte alltid som det blir så. Vi hade något exempel där prov skulle tas i utgående rör som låg i ett vattenfyllt dike. Ett annat exempel var att det gick att ta ett prov men att detta var svårt att komma åt.
På vissa anläggningar var utgående vatten så grumligt att det inte gick att ta ett representativt prov.
Hur fungerade egenkontrollen?
De var bara ett par fastighetsägare som gjorde någon egenkontroll. Många som vi träffade hade ingen koll på sin anläggning. De hade aldrig öppnat på ett lock.
Det finns instruktioner för hur dessa anläggningar ska skötas men det var inte alltid som entreprenören lämnade över dem till fastighetsägaren.
Var det något annat som ni upptäckte när ni var ute?
Ja, att många anläggningar hade problem med slamflykt.
Det vi har märkt i detta projekt men även tidigare är att rutinen kring slamtömningen inte fungerar. Fastighetsägaren får ingen information om att slamtömning genomförts och har ingen möjlighet att fylla upp slamavskiljaren med vatten efter tömning. Det här är en fråga som vi inom kommunen behöver jobba vidare med.
Vad har ni lärt er av projektet?
Att nästan inga fastighetsägare har en bra egenkontroll och att alla olika typer av anläggningar behöver tillsyn.
Har ni identifierat några andra förändringar som ni behöver göra?
Ja, som jag nämnde tidigare behöver vi ställa hårdare krav på provtagningsmöjlighet.
Vi behöver även bli bättre på att kräva in mer underlag i samband med ansökan, till exempel skötselinstruktioner.
När vi genomförde besöken i projekten upptäckte vi i några fall att fastighetsägarna inte fått instruktion från entreprenörer, även om det fanns så i dessa fall har informationen inte förts vidare och då är det inte heller så konstigt att fastighetsägarna inte utför någon egenkontroll.
Är det något som ni redan har börjat med?
Ja, redan i våras började ett arbete med att se över våra ansökningsblanketter. Vi har även börjat se över om vi ska omformulera våra villkor.
När vi skriver det här har du hunnit sluta i Vara kommun, vad händer nu?
Jag ska börja i Göteborgs stad, fortsätter med avlopp men byter kommun!
