Umeå kommun valde att följa upp minireningsverk i sitt LOVA-projekt. De provtog både surrogatparametrar och skickade iväg prover till labb. I projektet såg de att det är väldigt få fastighetsägare som gör egenkontroll och att rutinerna för prövningen därför behöver ses över.
Artikeln är skriven av Marie Albinsson, Ecoloop.
Hej Christina Robertsson och Erik Nilsson, ni är miljöinspektörer och har drivit projektet Kvalitetssäkring av nyanlagda små avlopp genom uppföljande besök och utvärdering av tillstånd i Umeå kommun. Vi vill gärna höra om era erfarenheter från projektet.
Kan ni kort sammanfatta vad ni har gjort i ert projekt?
Vi har i vårt projekt besökt 20 stycken minireningsverk av fem olika modeller.
Från början hade vi tänkt att kolla på flera olika modeller men det visade sig vara smart att fokusera på några få modeller. Det var tillräckligt mycket att lära sig om hur dom fem fungerar.
Som tur var fick vi hjälp av entreprenörer och servicetekniker på alla anläggningar som vi besökte. Det var väldigt givande, för oss, för dem och för fastighetsägarna.
Vad hade ni för erfarenhet av tillsyn på minireningsverk tidigare?
Ingen faktiskt, och det var därför det här projektet passade oss så bra. Här fanns det redan en form för hur de uppföljande besöken skulle genomföras och nu ”tvingades” vi att komma igång med tillsyn som vi länge tänkt att vi borde börja med.
Hur ligger ni till i övrigt, har ni koll på era små avlopp i kommunen?
Nej, tyvärr så har vi mycket kvar. Totalt har vi ca 7000 små avlopp och av dessa har vi bra koll på ca 1000. Så det är även många andra anläggningar som borde få tillsyn.
Vad har ni lärt er genom projektet?
Det vi har märkt är att det är väldigt få fastighetsägare som har koll på sin anläggning och gör någon form av egenkontroll. Detta var något som vi redan hade gissat men nu fick vi det bekräftat.
Att det inte funkar med egenkontroll betyder delvis att vi behöver se över våra rutiner. Vi hade önskat att fastighetsägarna hade mer kunskap om vad en viss anläggning kräver i form av egenkontroll och skötsel innan de skickar in sin ansökan.
När vi gjorde våra besök hittade vi en anläggning i bruk som saknade ström. Vid uppstarten hade verket el genom förlängningssladd från bostaden. Någon elinstallation blev aldrig av och förlängningssladden togs bort. Anläggningen fungerade som en slamavskiljare men inget mer. Det blev vi förvånade över att hitta på en ny anläggning.
Hur såg det ut med serviceavtal?
Vi har kollat på om det fanns serviceavtal och för några anläggningar saknades det.
Kravet vi har ställt är att det ska vara en fackmannamässig skötsel, och vi kunde se att det kan vara svårt för fastighetsägaren att själv klara det.
För de anläggningar som hade serviceavtal kunde vi konstatera att det fanns skillnader, dels vad som ingår i servicen, dels hur resultaten presenterats i rapporten från service.
Det borde vara tydligt vad som har kontrollerats, om det funnits några brister och om det har åtgärdats, men det var det inte alltid.
Möjligheten att nå fram med informationen till fastighetsägaren ökar också om det är fokus på det som är relevant, och om det presenteras på ett lättillgängligt och pedagogiskt sätt.
Provtagningen med surrogatparametrar, hur tyckte ni att det fungerade?
Vi tyckte att det fungerade väldigt bra. Samtidigt som vi tog ett prov för analys i fält tog vi även ett prov som skickades till labb. Det stämde väldigt bra.
Vi tyckte även att det var väldigt pedagogiskt att kunna visa upp provresultat när vi hade fastighetsägarna med.
När det ösregnade var det däremot svårt med provtagning i fält. Eftersom vi hade servicetekniker med oss var det inget problem att ta ut prover men om vi hade varit själva hade det varit krångligt.
När ni granskade er egen handläggning, kunde ni hitta några brister?
Ja, på några anläggningar borde vi ha varit hårdare och ställt högre krav i samband med ansökan. Ett exempel är att vi i samband med ansökan borde ha efterfrågat tydligare underlag om skötsel och underhåll, framför allt i de fall som fastighetsägaren inte skulle teckna något serviceavtal.
Eftersom det även visade sig vara svårt med provtagning kanske vi även borde ställa hårdare krav på just det.
Hur tänker ni med uppföljande besök?
Det är en bra erfarenhet att ha följt upp nyanlagda anläggningar men vårt problem är att vi har så många gamla anläggningar som behöver tillsyn.
Vi vill jobba mer med uppföljning och särskilt av anläggningar som kräver mycket skötsel och egenkontroll.
Har ni något råd att ge till andra kommuner som inte kommit igång med tillsyn på minireningsverk än?
Ta kontakt med teknikleverantörer och följ med ut i samband med service.
Vi har ju även utrustning för surrogatparameterprovtagning så om det är någon annan kommun i länet som vill låna så hör av er till oss.
