I en ny broschyr framtagen inom dagvattenprojektet SODA sammanfattas resultatet av de referensanläggningar som undersökts och fallstudier som genomförts inom projektet. Sammanställningen omfattar byggnationsprojekt i Växjö, Lund, Uppsala och Skövde.
Inom det Vinnovafinansierade projektet Samverkan för hållbart omhändertagande av dagvatten (SODA) har 18 projektparter från kommunal såväl som privat sektor under flera års tid arbetat för en omställning av samhället mot en mer hållbar dagvattenhantering med fokus på just kvartersmark.
Som en del i SODA har ett antal fallstudier ingått, där olika sätt att hantera dagvatten på kvartersmark har utvärderats. Erfarenheterna från dessa fallstudier sammanfattas i en ny broschyr (Melin m.fl. 2023).
Sex olika fallstudier
I rapporten beskrivs totalt sex byggnationsprojekt från fem av SODAs projektparter:
- Stadsdelen Vikaholm i Växjö – Serneke
- Utvecklingsområde i Råängen, Lund – Svenska kyrkan
- Östra Bäcklösa i Uppsala – Uppsalahem
- Brillinge i Uppsala – Uppsalahem
- Rosendal i Uppsala – Uppsala kommun
- Skövde Science park, Östra kvarteret Tegelbruket i Skövde – Skövde kommun
För varje exempel ges bland annat en kort bakgrund om det aktuella projektet, organisationens utformning (beställare, finansiering med mera), en beskrivning av teknisk utformning på valt dagvattensystem, samt vad medverkan i SODA-projektet medfört för ansvarig projektpart.
Viktiga erfarenheter och lärdomar
I rapporten kan läsaren även ta del av erfarenheter och lärdomar från de olika fallstudierna. En sådan lärdom är att det är viktigt att ha med både projektörer samt utförande entreprenörer i ett tidigt skede och få entreprenörernas syn på vad som är möjligt att genomföra och vad som verkligen fungerar i verkligheten. Detta kan nämligen skilja sig avsevärt från vad projektörer ritar och föreslår.
En annan lärdom som lyfts i rapporten är att bra information till förvaltning och skötsel är av stor vikt för att skapa förståelse och ge förutsättningar för att förvalta och sköta systemen på ett bra sätt. Det är lätt hänt att förvaltningen annars inte får veta om att systemet finns då systemet är gömt under marken. Ytterligare en intressant lärdom från ett av projekten i Uppsala var att kostnaden för det grönblåa dagvattensystemet som valdes inte blev nämnvärt mycket högre i jämförelse med andra tänkbara dagvattenlösningar med ledningssystem.
Fullständig referens: Melin F., Persson M., Söderqvist J., Nilson R., Karlsson I., Farquharson L. (2023). Samverkan för ett hållbar omhändertagande av dagvatten på kvartersmark – En sammanställning över projektets fallstudier och referensanläggningar. SODA
Ladda den fullständiga broschyren här. Du hittar också samtliga resultat från SODA via projektets hemsida, här på VA-guiden.
