Ett flertal teknikleverantörer för avloppsrening har skickat uppfodrande brev till Havs- och vattenmyndigheten och Boverket. De vill att myndigheterna utreder produkter med enbart biologisk reningsprocess för att nå hög fosforreduktion. VA-guiden sammanfattar företagens budskap.
I en tidigare artikel uppmärksammade vi frågan om reningsverk med tekniker som enbart har biologisk process för att nå hög fosforreduktion. Den tyska avloppsexperten Bettina Schürmann ställer sig tveksam till att dessa tekniker i fält och argumenterar för sin ståndpunkt i en egen artikel.
Nu instämmer flera företag på den svenska marknaden i Bettinas farhågor. VA-guiden har fått kännedom om att sex företag skrivit till Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Boverket. Företagen menar att varken de eller de experter de rådfrågat känner till teknik som gör att så småskaliga produkter för avloppsrening kan klara en så höggradig rening givet upplägget för styrning och övervakning. Nedan sammanfattar vi några av budskapen från företagens skrivelser till HaV och Boverket.
Biologisk rening för hög fosforreduktion kräver ständig övervakning
Företagen lyfter flera aspekter till deras tveksamhet inför tekniken. En av dem är att tekniken för att få hög fosforreduktion med endast biologisk reningen endast fungerar om flödet är jämt samt att anläggningen noga övervakas och justeras efter flödet och den biologiska aktiviteten. De lyfter att metoden även kräver fler slamtömningar än de vanliga intervallen på en gång per år.
Utöver det menar företagen att om hög reduktion av fosfor skulle kunna nås med endast biologiska processer så skulle den tekniken användas av alla. Inte ens de stora avloppsreningsverken, som är noga övervakade och kontrollerade, klarar fosforreduktionen utan ytterligare teknik för stabil fosforavskiljning. Företagen menar att det därför är osannolikt att dessa små avloppsanläggningar skulle kunna klara de höga reduktionstalen i och med att det handlar om ojämna flöden och att anläggningarna endast kontrolleras vid enstaka tillfällen per år.
CE-märkning tycks hindra miljökontoren att säga nej
Vidare lyfter företagen att om prestandadeklarationen från CE-märkningen visar att ett verk klarar hög reduktion av totalfosfor så upplever de att miljökontoren känner sig bakbundna. Även om myndigheterna också ifrågasätter tekniken så ger de sällan avslag då CE-märkningen visar på hög reduktion av fosfor. Anläggningen får tillstånd med utsläppsvillkor men när uppföljande kontroller uteblir utvärderas inte tekniken i fält och den sämre reningsgraden upptäcks inte.
Mycket pengar för missvisande miljöeffekt
Krav på hög skyddsnivå ska ställas där recipienten är känslig för fosfor och det finns en risk. Företagen menar att om man släpper igenom dessa anläggningar riskerar man att äventyra miljöskyddet. Företagen menar att det ger en dubbelt negativ effekt, både att den person som investerat i en anläggning har betalat för en reningsgrad som anläggningen inte uppnår samtidigt som den recipient som tar emot utsläpp från anläggningen inte får det skydd den behöver.
Vill se en utvärdering av tekniken
Med bakgrund av ovanstående vill därför företagen se en utvärdering av produkter med den aktuella tekniken. I sina skrivelser till HaV och Boverket vill de både att underlaget till CE-märkning ska granskas och att en utvärdering görs om tekniken verkligen kan fungera för enskilda hushåll.
