Vilka skyddsåtgärder har gjorts på Heby reningsverk sedan översvämningen hösten 2023?

Reningsverket i Heby centralort blev under september 2023 översvämmat och elförsörjningen slogs ut under 5 dagar. Vilka skyddsåtgärder behövs för att motverka framtida översvämningar vid reningsverket? VA-guiden har träffat de tekniska projektledarna på Heby kommun som berättar om vilka åtgärder som de genomfört fram tills nu.

I september 2023 föll mycket stora regnmängder över främst norra och västra Uppland. Rekordet för dygnsnederbördsmängd uppmättes till hela 101 millimeter i Älvkarleby och inte alltför långt därifrån slogs elförsörjningen vid reningsverket i Heby centralort ut. Som en allvarlig konsekvens på grund av de stora regnmängderna som föll på kort tid i kombination med vattenmättad mark och höga flöden i sjöar och vattendrag blev fastigheten vid Heby reningsverk översvämmad.

Foto: Mikael Hedström och Anton Wennerstrand är tekniska projektledare på Heby kommun.

Hur ser beredskapsläget ut idag för fastigheten och reningsverket och vad för typ av åtgärder har kommunen behövt göra sedan översvämningen? Hur parerar man hantering av översvämningsåtgärder på fastigheten samtidigt som den dagliga driften och övriga VA-projekt ska genomföras? VA-guiden har träffat Mikael Hedström och Anton Wennerstrand, båda tekniska projektledare på Heby kommun, som berättar om olika typer av åtgärder som kommunen har genomfört vid fastigheten.

Vad var det som hände i september 2023?

Under natten till den 2 september 2023 föll kraftiga regnmängder över Heby kommun. Det tog endast fyra timmar till att reningsverket i Heby tätort översvämmades av vatten från Örsundaån vilket också slog ut elförsörjning. Efter tre dagar hade vattnet runnit undan och efter fem dagar kom reningsverket igång igen efter strömavbrottet.

En situation likt denna har kommunen aldrig tidigare varit med om. Stora regnmängder som föll på kort tid och mättad mark och höga flöden i sjöar och vattendrag ihop med att avloppsreningsverket fram till översvämningen 2023 saknade skyddsåtgärder mot just översvämningar bidrog till mycket allvarliga konsekvenser för hela kommunen och inte bara för reningsverkets fastighet.

Foto: Mikael Hedström och Anton Wennerstrand visar ungefärlig översvämningsnivå vid en av byggnaderna på fastigheten.

– Vi har tidigare upplevt stora dygnsnederbördsmängder i kommunen. En tid innan september 2023 regnade det under en längre period som i sig skapade vattenmättade marker. Om utgångsläget varit annorlunda, utan mättade marker ja då hade kanske utfallet av översvämningssituationen blivit en helt annan sak. Den här gången fick man hålla i hatten liksom, berättar Mikael Hedström.

Foto: Från fastighetens nordvästra hörn svämmade vatten från Örsundaån in. Det var ett enormt flöde i vattendraget under den perioden.

Ny på kommunen och samtidigt snabbt få  sätta sig in i arbetet

Det var alltså konsekvensen av många samlade faktorer som skapade den ”perfekta stormen”.  Många negativa händelseförlopp ihop med många dåliga faktorer som kom för tätt inpå varandra vilket blev för svårt att hantera och snabbt ställa om när förutsättningar helt plötsligt ändrar sig.

– Det som hände i september 2023 är såklart extremt tråkigt och kommunen agerade utifrån bästa förmåga och försökte lösa alla problem som vi satt med just då. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att det skulle bli på detta vis, fortsätter Mikael Hedström.

Kort innan översvämningen tog över reningsverkets fastighet påbörjade Anton Wennerstrand sin anställning på kommunen. Det blev verkligen hands on direkt vid start och projektledare Anton behövde mycket snabbt sätta sig in i hur reningsverket fungerade.

– Man tänker inte på att ån kan stiga två och en halv meter på några få timmar. Det är fortfarande helt ofattbart. Skämt åsido, numera har man alltid med sig några hängslen och livremmar för dubbel säkerhet, berättar Anton Wennerstrand.

Flera åtgärder för att öka beredskap mot framtida översvämningar

Anton Wennerstrand är ny inom VA-branschen och har tidigare jobbat på byggsidan. Översvämningsförloppet har bidragit till att man som nyanställd behövt förstå helheten för VA i kommunen och hur flera olika processer fungerar. Flera översvämningsåtgärder har genomförts punktvis sedan översvämningen för att öka fastighetens fysiska skydd.

– Den första åtgärden som vi tog tag i, är att konstruera en 180 meter lång vall där medelhöjden är på en meter ungefär. Vallen löper längs med Örsundaån och reningsverkets fastighet, fortsätter Anton Wennerstrand.

Foto: Vallen slingrar sig 180 meter och har en medelhöjd på en meter. Örsundaån är till vänster om röda markeringen.

Skyddsvallen varierar mellan en halvmeter och en och en halv meter i höjd, och överkanten är precis jämn. Kommunen har återanvänt schaktmassor som fyllnadsmaterial och dessförinnan gjordes en hel del provtagningar på massorna för att få dom godkända för användning.

– Vallen har både varit ett bygg- och miljöärende, så olika avdelningar har arbetat tätt ihop och ärendet var prioriterat. Det tog mellan fyra till fem veckor att få till ett bygglov så hela processen med vallen har hanterats skyndsamt, förklarar Anton Wennerstrand.

Justeringar av vallen har gjorts för att säkerställa funktion

Redan upphandlade entreprenörer användes vid byggandet och det tog ett par veckor att konstruera skyddsvallen. I efterhand har man fått gjort en del justeringar och även fyllt på med lite massor under våren 2024.

– Vallen stod klar i januari 2024 men efter snösmältningen insåg vi att vi behövde göra ett par justeringar. Det hela gick sammantaget väldigt fort och under tiden som vallen konstruerades ordnade vi även en pumpstation för dagvatten längst ner på fastigheten, berättar Anton Wennerstrand.

Foto: Återvunna schaktmassor har använts som fyllnadsmaterial.

– Den sista biten av vallen täpptes till när väl pumpstationen fanns på plats. Om inte regn- och dagvatten kan rinna eller pumpas från fastigheten fortsätter området att vara lite av en balja oavsett regnmängder, förklarar Mikael Hedström.

Foto: Pumpstation för dagvatten är belägen i nedre delen av fastigheten.

Mycket maskinell skada och flytt av elskåp

Översvämningen hösten 2023 var som sagt omfattande och byggnaden som inrymmer reningsverket fick stora skador, framför allt i källaren, men även personalutrymmen och kontor blev hårt utsatta. En ytterligare åtgärd som kommunen har gjort är att flytta upp elskåpet från källaren och istället placera det så högt som möjligt.

Foto: Kommunen har flyttat upp elskåpet från källaren.

– Ja att elen inte ska vara i någon källare, det har vi lärt oss. Reningsverket är byggt 1978 och har några år på nacken men framöver bli det förhoppningsvis inga problem med vare sig regnmängder eller med elförsörjningen, konstaterar Mikael Hedström.

Mycket utav maskinparken på fastigheten blev förstörd, en del av maskinerna var redan gamla och förlorade men en del har man faktiskt fått ut ersättning för, från försäkringen.

– Dessvärre hade vi en hel del utrustning i ett förråd nere i källaren som blev helt förstört. I runda slängar har kommunen investerat 1,4 miljoner för dessa skyddsåtgärder mot översvämningar och vi hoppas att reningsverket nu har en mycket god beredskap, fortsätter Mikael Hedström.

Reningsverket i Heby centralort är beläget i en lågpunkt

Lokaliseringsmässigt ligger avloppsreningsverket på en mycket låg punkt i terrängen och det är sammantaget en mindre bra strategisk placering eftersom det ligger så nära samhället. Tiderna har förändrats sedan reningsverket byggdes på 70-talet och då fanns det knappt några byggnader runtomkring.

– Utav alla kommunens reningsverk ligger detta verk ändå sämst till ur ett lokaliseringsperspektiv. Däremot har vi mycket god kapacitet och har goda möjligheter för att koppla på flera användare framöver, berättar Mikael Hedström.

Sedan den stora översvämningen 2023 har hela kommunen tillsammans gjort ett krafttag för att försöka identifiera och lokalisera svaga punkter och göra åtgärder därefter. Det pågår ett stort arbete med planering för hantering av både skyfall och höga flöden som har utgångspunkt i en lågpunktskartering. Målsättningen är att det ska finnas en plan kring skyfall och flöden för hela Heby kommun. Idag finns en politiskt antagen plan för Östervåla tätort och näst på tur är Heby tätort som man siktar på att genomföra under 2025.

– Framtiden ser mycket god ut och många i kommunen arbetar väldigt tätt. Vi är en liten organisation och vi sitter ju bredvid varandra i stort sett hela tiden. Det blir ofta snabba puckar, berättar Anton Wennerstrand.

50 års arbetslivserfarenhet inom VA och arbetet är fortfarande roligt

Mikael Hedström har arbetat 50 år på Heby kommun. Utöver Mikael finns ett par andra anställda som vardera arbetat 45 år. Tittar man i backspegeln har det varit väldigt liten personalomsättning på just VA-delen i kommunen.

– Att arbeta inom VA är roligt och man blir aldrig fullärd eftersom det hela tiden kommer ny teknik. Vilken enorm skillnad det är på tekniken idag jämfört med när jag började. Den tekniska utvecklingen är den mest fantastiska att få ha följt i arbetslivet, konstaterar Mikael Hedström.

Däremot har det varit en del pensionsavgångar under både 2023 och 2024. Trots att en del har gått i pension håller både Mikael och Anton med varandra om att personalförsörjningen är väldigt trygg på kommunen.

– Organisationen har arbetat väldigt bra med kompetensöverföring. När Mikael väl ska bli 100 procent pensionär kommer vi ha en väl inarbetad driftansvarig på plats, lyfter Anton Wennerstrand.

Vad är dina samlade tankar av 50 år i VA-branschen?

– Jag brukar säga att de tre P:na ska du spola ner i toaletten. Papper, pink och prutt och inget annat. Det kan man ha med sig. Om det bara är de tre P:na, då funkar reningsprocesserna i slutändan oftast alltid bra, avslutar Mikael Hedström.