Kerstin Rosén Nilsson är miljöhandläggare på Naturvårdsverket och en av föreläsarna under, Vatten Avlopp Kretslopp, den 12–13 mars i Uppsala. Hon kommer att prata om genomförandet av det nya avloppsdirektivet och fokusera särskilt på artikel 5, avloppsplaner och kraven på avloppsreningsverk.
EU:s nya avloppsdirektiv offentliggjordes den 12 december och trädde i kraft den 1 januari 2025. Medlemsländerna har drygt två och ett halvt år, fram till den 31 juli 2027, på sig att anpassa sina lagar för att möta de nya kraven på avloppshantering och vattenkvalitet. Vi har stämt av med Kerstin Rosén Nilsson, miljöhandläggare på Naturvårdsverket som arbetar specifikt med frågorna om vilka delar av direktivet hon kommer lyfta och fokusera på under sitt föredrag.
– Seminariet är inriktat mot VA-planering, så jag kommer efter en kortare överflygning om det omarbetade direktivet och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om genomförandet av direktivet, fokusera på vad direktivet säger om integrerade förvaltningsplaner för avloppsvatten från tätbebyggelse (eller lite kortare: avloppsplaner) och om förebyggande uppströmsåtgärder för att minska tillskottsvatten och bräddning. Kanske också – i den mån det går – försöka reda ut skillnader och likheter i dessa planer och våra svenska va-planer och vattentjänstplaner.
I ett 10-årsperspektiv, går det att säga vilka frågor från det nya avloppsdirektivet som kommer att vara viktigast att arbeta med för våra kommuner och VA-bolag runt om i Sverige?
– Få se nu, tio år… då är vi i 2035. Det beror lite på förutsättningarna i den egna kommunen. Det omarbetade direktivet är mycket bredare än det befintliga, så det kommer att involvera nya kompetensområden. För små kommuner med tätbebyggelser som är större än 1 000 personekvivalenter kan det bli fråga om att se över behovet av ledningsnät och eventuellt komplettera små reningsverk med sekundär rening.
För medelstora och stora tätbebyggelser (större än 10 000 personekvivalenter) ska vi ha vi rett ut i vilka områden vi behöver bygga ut eller förstärka kvävereningen (2027) och rena mikroföroreningar (2030), vi ska också ha börjat bygga ut vissa reningsverk för de skärpta kraven och ska ha genomfört de första energikartläggningarna.
När det gäller avloppsplanering, ska de största tätbebyggelserna (större än 100 000 personekvivalenter) ha tagit fram sina planer (2033) och arbetar mot målen (2039) och de mellanstora (större än 10 000 personekvivalenter) borde vara i full gång med planeringen (2039). Av artikel 24 och bilaga VI följer att alla kommuner med en tätbebyggelse som är större än 1 000 personekvivalenter senast sista juli 2027 ska ha tagit fram och presenterar ganska detaljerad webbinformation till allmänheten om sin va-verksamhet. Det handlar om reningsresultat, investeringsplaner och förväntade effekter på va-taxan, årliga investerings- och driftkostnader och klagomålsstatistik. Kommuner med tätbebyggelser större än 10 000 personekvivalenter ska också presentera information om sin energianvändning och indirekta och direkta växthusgasutsläpp (troligen redovisat som koldioxidekvivalenter, men avseende åtminstone metan, lustgas och koldioxid).
Det nya avloppsdirektivet ska ha införlivats i Sverige senast den 31 juli 2027 och vad kommer hända efter det?
– All lagstiftning ska som sagt vara på plats senast den 31 juli 2027, men vissa krav – de som saknar egna tidsfrister i direktivet – ska samtidigt börja tillämpas i Sverige. Så för att det ska gå, behöver vissa bestämmelser finnas på plats innan dess. Det gäller till exempel vissa kontrollkrav och kraven på information som jag nämnde tidigare. Tidsfristerna för olika åtgärdskrav löper från 2028 till 2045, så vi kommer att ha att göra under många år framöver.
Avslutningsvis är vi på VA-guiden mycket glada att du vill komma till VAK och ge Naturvårdsverkets perspektiv på de här nya kraven. Vad vill du att våra deltagare tar med sig hem från ditt föredrag?
– En känsla av lugn och tillförsikt med bättre kunskap om de nya kraven, och om hur och när man kan engagera sig i genomförandefasen. Är lite rädd för att känslan kan blandas med lätt panik över omfattningen.
