Vattenförsörjningsplan från 2015 Rapport har utarbetats för att få en uppfattning om vilka alternativa vattenresurser som finns för kommunens vattenförsörjning jämte förekomsten i Fjärås Bräcka/Lygnern. Det övergripande syftet med en vattenförsörjningsplan är att trygga behovet av dricksvatten i ett flergenerationsperspektiv. Dagvatten Kommunens policy och riktlinjer för dagvatten, fastställda 2012 Behovet …
Ur sammanfattningen Det är viktigt att utreda hur klimatförändring kan komma att påverka ytvattenkvaliteten i vattendrag i en urban miljö för att i framtiden kunna upprätthålla en god miljöstatus i dessa vattendrag. Enligt SMHI:s klimatscenarier kommer nederbördsmängden och intensiteten av regn att öka i framtiden. Detta kommer att påverka grundvattennivåerna,
I många VA-planer och Vattenplaner talar man om vattenförekomsters induceringsområde. Alltså de markområden som hjälper till att skapa grundvatten. I en rapport från SGU som ska presenteras för Region Gotland i slutet av januari 2017 har man kommit fram till att flera vattentäkter kan bli hjälpta av våtmarker.
Nationellt nätverk för dricksvatten har tagit fram en broschyr som tar upp viktiga begrepp och verktyg till stöd för dricksvattenförsörjningen i planeringsprocessen. Medverkande i nätverket är Boverket, Folkhälsomyndigheten, Hav- och Vattenmyndigheterna, Livsmedelsverket, Svenskt Vatten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vattenmyndigheterna.
Detta är en dokumentation från workshops 2011-2012 med arbetsgruppen Dricksvatten och Planering inom Nationellt Nätverk för Dricksvatten. Även om den har några år på nacken är den fortsatt aktuell och värd att läsa. Ur sammanfattningen Denna dokumentation kommer från seminarier angående planering av dricksvattenfrågor på kommunal och regional nivå. Strategiska
Ur inledningen Naturligt radioaktiva ämnen och metaller förekommer i dricksvatten men halterna varierar mycket mellan olika brunnar. De tidsmässiga variationerna är i allmänhet måttliga. Många undersökningar av radonhalter i svenskt dricksvatten har visat att förhöjda halter finns främst i områden med kristallina prekambriska bergarter som t ex vissa graniter och
Rapporter och meddelanden 114, SGU Riksdagen har beslutat (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) om delmål, åtgärder och strategier för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. SGUs del i enkäten syftade till att få in uppgifter om hur långt kommuner/regioner kommit i arbetet med att i sin planering ta in vattenförsörjning
Rapporten beskriver utfallet av DRICKS-programmet under perioden 2012–2014, där SLU och Lunds tekniska högskola nu är del av DRICKS. I rapporten presenteras resultat för flera större och särskilt intressanta projekt som vi arbetat med under programperioden, som exempelvis projekten RiBS och Förenklad GDP (God desinfektionspraxis). DRICKS inledde 2014 ett fördjupat
En omvärldsanalys av framgångsfaktorer och utmaningar med fokus på Kungsbacka kommun av Stina Segerström, Göteborgs universitet juni 2016. Ur sammanfattningenKungsbacka kommun har i likhet med flertalet andra kommuner i Sverige en majoritet av vattendragen statusklassade som sämre än god ekologisk status. Kommunen har beslutat att upprätta en vattenplan för att
