Detta är ett fördjupat reportage från en av föreläsningarna på konferensen Vatten Avlopp Kretslopp från 16 mars 2017. Temat för årets konferens var ”Hållbar VA-teknik för stad och land”.
______________________________________________________________
Thomas Larm från StormTac AB höll en presentation som behandlade vikten av korrekta indata för dimensionering av dagvattenanläggningar. Thomas har länge arbetat med dagvattenmodellering och är grundare av modellverktyget StormTac.
Första delen av presentationen ägnades åt att gå igenom vilka typer av indata som finns och vad de innebär. Därefter presenterades olika anläggningar och vilka indata som är särskilt viktiga när just dessa ska dimensioneras. Exempel på indata som påverkar dimensionering av olika anläggningar är:
- Nederbördsdata – Dessa är områdesspecifika. Årsnederbörd påverkar beräkningarna för årlig föroreningsbelastning och regndjupet påverkar anläggningens utjämningskapacitet.
- Area för avrinningsområdet – Hela arean hinner inte alltid bidra till det flöde som anläggningen dimensioneras efter. Exempel på sådana områden kan vara delar av skogspartier långt uppströms anläggningen.
- Dimensionerande flöde – Påverkas av vilken återkomsttid som väljs för det dimensionerande regnet som anläggningen ska klara av, liksom klimatfaktor, vattnets rinnsträcka och hastighet.
- Flödesutjämning – En anläggning kan ha ett strypt utlopp för att inte släppa ut större flöden. Detta kan även påverka reningseffekten.
- Föroreningar – Den procentuella reningseffekten kan öka ju högre föroreningshalten är i inkommande vatten. Även föroreningsform spelar in då vissa anläggningstyper exempelvis är bättre på att rena partikelbundna föroreningar än lösta.
Våta dammar och våtmarker
För dammar påverkas reningseffekten upp till en viss gräns av dammens yta relativt avrinningsområdets hårdgjorda yta. Områdesspecifika förutsättningar påverkar dimensioneringen, exempelvis maximalt grävdjup och släntlutningar. Även krav på det maximala utflödet påverkar, liksom tömningstid.
Biofilter och växtbäddar
Här spelar materialval roll för infiltrationskapacitet och rening. Ett strypt utflöde kan ge en ökad rening och fördröjning då vattnet trycks tillbaka och fyller bäddens porösa bottendel av exempelvis makadam. Under föredraget visades exempel på en växtbädd i Tyresö.
Viktiga indata för andra typer av anläggningar
Exempel på andra anläggningar som togs upp är underjordiska avsättningsmagasin där regndjup är en särskilt viktig inparameter och översilningsytor, där vattenhastighet och dimensionerande flöde sätter begränsningar på dimensioneringen.
Avslutningsvis poängterades att de platsspecifika förutsättningarna är viktiga för alla typer av anläggningar och det inte går att säga att en specifik anläggningstyp är bäst vid alla tillfällen. På frågan om det finns några specifika indata där det är vanligt att fel görs vid dimensioneringen, blev svaret avrinningskoefficienter och korrekt nederbördsdata.
När det gäller avrinningskoefficienter används två typer; dels volymavrinningskoefficienter som är framtagna från empirisk data och beskriver hur mycket som avrinner från ett markanvändningsslag sett till årsbasis, dels dimensionerande avrinningskoefficienter som bygger på statistisk data och beskriver avrinning från en yta under ett dimensionerande blockregn.
Korrekt nederbördsdata erhålls genom att kompensera för mätfelsförluster. Uppmätt nederbörd är därför alltid lägre än verklig nederbörd.
