Ny SMED-rapport: fortfarande många små avlopp utan rening efter slamavskiljaren

diagram som visar fördelningen av olika tekniker för små avloppsanläggningar
Fördelning av reningsteknik för små wc-avlopp, antal. Från SMED Rapport 6 2018 Utsläpp från små avloppsanläggningar 2017.

SMED har släppt en ny rapport som visar antalet enskilda avlopp i Sverige och hur mycket kväve och fosfor som läcker ut från dessa. Rapporten visar att ca 240 000 små avloppsanläggningar i Sverige består av enbart slamavskiljare eller har okänd utformning. Den beräknade belastningen av kväve och fosfor till havet har ökat något, men det beror mer på förbättringar i SMEDs beräkningsmodell, än att utsläppen från små avlopp skulle ha ökat.

Tårtdiagrammet i bilden ovan visar antal anläggningar med wc påkopplat. I diagrammet kan man utläsa att anläggningar med enbart slamavskiljare och anläggningar med okänd utformning tillsammans utgör över en tredjedel av antalet små avloppsanläggningar. Markbaserad teknik i form av infiltrationer och markbäddar dominerar stort i antal.

– Sverige är fortfarande ett markbaserat land, säger Mikael Olshammar, IVL Svenska Miljöinstitutet, som skrivit rapporten.

Endast 3-4 procent av de små avloppsanläggningarna är minireningsverk. Minireningsverken finns dock ofta i känsliga områden och ungefär en tredjedel av dem betjänar 25-200 pe (personekvivalenter), vilket gör betydelsen av minireningsverkens påverkan något större än andelen visar. Anläggningar med sluten tank är drygt 10 procent av det totala antalet avloppsanläggningar.

Rapporten bygger på en sammanställning av enkätsvar från Sveriges kommuner. Enkäten som ligger till grund för rapporten skickades ut av SMED till kommunerna på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten 2015. De kommuner som inte svarade i första omgången fick en ny chans att svara 2017. Totalt har 93 % av kommunerna svarat på enkäten.

– Det är glädjande att så många kommuner har svarat på enkäten, säger Mikael Olshammar.

Den totala mängden utsläpp av näringsämnen från små avlopp beräknas av SMED vara 303 ton fosfor och 3133 ton kväve under år 2017. Det är två procent högre än beräkningar från tidigare år. Ökningen beror enligt SMED på förbättrat underlagsmaterial och beräkningsmetoder, samt på att antalet dagar som människor spenderar i hus med enskilt avlopp beräknats öka.

– Mitt intryck är att kommunerna har bättre kunskap om de enskilda avloppen nu än tidigare. Men åtgärder som kommunerna gör för att få styr på de dåliga enskilda avloppen är ett långsiktigt arbete. Därför syns ännu ingen minskning i näringsbelastning från enskilda avlopp på nationell nivå, även om så kan vara fallet i enskilda avrinningsområden, säger Mikael Olshammar.

Rapporten redovisar bruttobelastningen, dvs utsläpp från anläggningar, men SMED beräknar även nettobelastningen, dvs belastningen på havet med hänsyn tagen till retention av kväve och fosfor i sjöar och vattendrag. Nettobelastningen kommer redovisas i den kommande belastningsrapporteringen till HELCOM (PLC7), m fl. Däremot finns det idag inte dataunderlag och tillräcklig kunskap för att beräkna eventuell markretention mellan anläggningarna och närmaste vattendrag.

– Framöver skulle vi önska att vi får tillgång till en nationell databas över enskilda avlopp, som på fastighetsnivå beskriver både verklig belastning och reningsteknik, säger Mikael Olshammar.

Läs rapporten Utsläpp från små avloppsanläggningar 2017 SMED rapport 6 2018. I en bilaga kan du se detaljerade siffror för alla svarande kommuner.

VA-guiden tipsar:

SMED Rapport 166 2015 Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar. Matnyttig rapport som innehåller underlag till reningsschabloner, belastningsberäkningar och markretention av fosfor.

SMED rapport nr 44 2011 Teknikenkät – enskilda avlopp 2009. Förra rapporten om antal enskilda avlopp som kom ut 2011.

DELA